Forskare avfärdar spansk myt om vikingar
31 maj 2026 | 04:00PREMIUM Modern historisk och arkeologisk forskning har avfärdat myten om att den asturiska fiskebyn Cudillero grundades av skandinaviska vikingar. Trots att den lokala muntliga traditionen länge gjort gällande att invånarna härstammar från nordiska krigare visar vetenskapliga studier att vikingarnas närvaro i området begränsades till tillfälliga plundringståg.
Experter från universitetet i Oviedo framhåller att det saknas historiska och genetiska spår som stöder teorin om en permanent skandinavisk bosättning i regionen. Historiska krönikor från kung Alfonso III och skriften Annales Bertiniani dokumenterar att det norra kustområdet utsattes för räder från Normandie under 800- och 900-talen.
Bland annat attackerades Gijón år 844 och vikingahövdingen Gudrød genomförde plundringståg år 968. Forskare betonar dock att dessa operationer var rent krigiska och att den äldsta bevarade dokumentationen om Cudillero härstammar från år 1285, flera sekler efter att de sista stora vikingatågen avslutats.
Den mest etablerade historiska förklaringen, som förs fram av krönikeskrivaren Juan Luis Álvarez del Busto, pekar i stället på att staden grundades av lokala fiskare som flydde undan vikingarna. Cudilleros skyddade hamn, formad som en armbåge, gav ett naturligt försvar mot de plötsliga anfall som präglade de nordiska sjöfararna.
Hotet från norr tvingade lokalbefolkningen att söka sig till lättförsvarade platser längs den kantabriska kusten. Även språkliga analyser motsäger teorin om nordiskt ursprung då det lokala språket, pixueto, har fastställts vara en direkt variant av det västasturiska språket.
Forskare pekar också på att det helt saknas skandinaviska ortnamn i området, vilket ses som ett avgörande tecken på att vikingarna aldrig slog sig ned permanent. Enstaka ord som påminner om nordeuropeiska språk förklaras i stället av handelsutbyten via sjöfarten.
Källa: La Razón
Kommentarer