Sista natten med Bellman
27 sep 2022 | 06:59EXKLUSIVT SK PREMIUM BENGT SÄNDH Han hette Bellman ty jag gav honom namn efter min kollega från 1700-talet. Vi hade även en yngre Sankt bernhardshund som hette Lucidor, efter en kollega från 1600-talet. När jag ville väga dem for jag in till ASG-terminalen i Kristianstad, där karlarna på lastkajen undrade varför jag kom med två hundar. Jag förklarade att jag ville väga dem. Så samlades personalen i en ring runt den stora vågen för att konstatera att de var lika tunga. De vägde 94 kilo styck. Båda hundarna följde med oss till Spanien. De fann sig väl tillrätta på vår stora tomt. En dag när jag promenerade med dem på marknadsplatsen i Fuengirola mötte jag en svensk gumma som undrade: "Men blir det inte för varmt för så där stora hundar här i Spanien." "Inga problem", svarade jag. "Blir dom för varma så kallar jag på dem."
>> Detta kåseri är exklusivt för prenumeranter på SK Premium. De får ett aktuellt nyhetsbrev varje morgon, med bland annat artiklar, reportage och personliga inslag som detta.
Läs mer och boka på: http://www.sydkusten.es
|
Bengt Sändh |
Kommentarer