Lördagen 2 maj gick 19 spanska ungdomar mellan 12 och 14 år ombord på Spanairs flygplan på Málaga flygplats. De flög via Köpenhamn och anlände till Stockholm Arlanda där de hälsades välkomna av representanter från Aspuddens skola. De två första dagarna tillbringades på Uttringe gård, utanför Stockholm.

- Vi ville att de spanska eleverna skulle få lära känna sina svenska brevkompisar och deras familjer i lugn och ro, berättar Magnus Järnefors som är gymnastiklärare på Aspuddens skola och initiativtagare till projektet. Kan man då tänka sig en bättre plats än den svenska naturen? frågar han sedan retoriskt.

Antonio Doblas Martín, rektor på El Chaparral var själv med på resan. Hans fru är svenska och han hade varit i Sverige tidigare.

- Vi hade ett fantastiskt program i Stockholm, berättar han och berömmer de svenska organisatörerna. Rektorn uppskattade särskilt användningen av de kommunala transportmedlen och arrangemanget i samband med avslutningsmiddagen. Han berättar att de spanska eleverna fick fylla i ett frågeformulär och att de flesta kryssade för bra eller mycket bra på alla punkter.

Ingen behövde frysa

Tyvärr var kanske vädret inte det bästa i början - det regnade, men det kunde trots allt ha varit värre.

- Jag hade förväntat mig snö, säger Julián, en av de elever som Sydkusten intervjuade strax före resan. Nu sitter vi tillsammans i gen och han och hans kamrater har massor att berätta.

De spanska eleverna hade tydligen räknat med kallt väder eftersom de hade tagit med sig varma kläder. Därför behövde ingen frysa under Sverigebesöket.

- Speciellt inte inomhus, utbrister Lidia. De konstaterade snabbt att det är betydligt varmare inomhus i Sverige än i Spanien.

Vad tyckte ni om era svenska brevvänner då?, undrar jag.

- De var ganska blyga, svarar Carmen och Lidia medan killarna tycker att svenskarna var öppna och vänliga. De kommunicerade med varandra på engelska men några av de svenska eleverna talar också lite spanska.

Snart kommer de fem ungdomarna upp i varv och börjar berätta om allt de varit med om under resan.

- Vad stor Aspuddens skola var!, säger Lidia (cirka 1 000 elever) och Julián tillägger imponerad att de hade en mängd datorer som används i utbildningen.

Fran, som hade sett fram emot besöket på Skansen, var stormförtjust. Men det var en elak unge som hade kastat sten på några av djuren.

- Fast han var inte från vår grupp, förklarar Fran. Vi sa till honom men han talade bara svenska. Det var konstigt eftersom vi hade fått veta att svenskarna tycker om djur, tillägger han.

Julián gillade den svenska naturen och omnimaxbiografen Cosmonova på Naturhistoriska museet.

- Vi såg en film om Mount Everest och även om vi inte förstod något av svenskan så var bilderna läckra, berättar han.

Många favoriter

José Luís har anslutit sig till de fyra ungdomar som intervjuades före resan och han har mycket att berätta. Han tyckte också om Skansen men på högst listan står det svenska folket och det hotell de bodde på i Zinkensdamm.

Carmen berättar att hon gillade turen med Djurgårdsfärjan, när de åkte över till Skansen. I Sverigebesöket ingick också en stadsrundtur, en guidad promenad i Gamla stan och ett besök på Wasamuseet.

Den svenska maten har de naturligtvis också fått pröva på. Det mesta smakade gott utom en fisksoppa som serverades på en restaurang och som ingen av dem åt upp. Bland favoriterna nämns filmjölk, blåbärssylt och knäckebröd. Besöken på en pizzeria och McDonald´s var också väldigt uppskattade.

- Svenskarna är inte så bra på fotboll, konstaterar Julián och suckar uppgivet att de är dåliga på att passa bollen. Aspuddens skola organiserade en vänskapsmatch där eleverna möttes i blandade lag.

Jag frågar dem sedan om det fanns något som de tyckte var speciellt med Sverige.

- Jag fick lära mig att prata tyst, svarar Carmen.

- Och vi fick lära oss att man inte skall slänga skräp på marken - fast det brukade vi inte göra tidigare heller, säger José Luís.

- Några av eleverna använde en konstig tobak som de stoppade in under läppen, säger Fran. Jag förklarar att det kallas snus och möts av en skeptisk huvudskakning när jag frågar Fran om han prövade det.

Alla tyckte att det var ganska dyrt i Stockholm och José Luis reagerade över att pensionärerna verkade rädda eftersom han vid ett par tillfällen såg att de bytte trottoar när de mötte eleverna.

Tjejerna snyggare

Jag frågar flickorna om de tycker att de svenska killarna är snygga och får ett "sådär" till svar. Fran, Julián och José Luis tycker däremot att de svenska tjejerna är söta och den förstnämnde visar mig ett foto där han själv poserar med fem svenska flickor.

En annan sak som de hade reagerat över var alla vilda djur - ekorrar, harar och änder och hur oblyga dessa är. Carmen påpekar att hon trodde att Stockholm skulle vara större.

Har ni lärt er någon svenska då?, undrar jag.

"Hej", "tack", "varsågod", "potatis", "mjölk", "gomorron", hör jag från olika håll och Julián vågar sig på ett "dy är min kommiss".

- Sniglarna ser annorlunda ut i Sverige, säger Fran och Carmen kommenterar att det är så många av de svenska eleverna som spelar något musikinstrument. José Luís och Julián berättar att de tänker besöka Sverige i gen med sina familjer, kanske redan till sommaren.

Eleverna visar sedan upp några av de souvenirer som de köpt i Stockholm. En Pippi Långstrump-docka, ett mjukdjur i form av liten älg, ett fat med en bild på ett vikingaskepp och en porslinsgris som Carmen hade tagit med sig till skolan i ryggsäcken samma morgon och som gått sönder i flera bitar.

- Kan du inte fråga oss något mer?, undrar José Luís, som tycker att det är betydligt roligare att bli intervjuad än att ha lektion.

Lidia har med sig knäckebröd inslaget i en bit folie. När intervjun är avslutad bjuder hon de andra på var sin skiva och när vi har skiljts åt lämnar de ett smulspår efter sig längs med korridoren.

Mats Björkman/Sydkusten

Fotnot: Ett 30-tal elever från Aspuddens skola kommer att besöka sina spanska kamrater i La Cala de Mijas i oktober och Sydkusten kommer även att skriva om det besöket.

Julián, José Luís, Carmen, Fran och Lidia trivdes i Stockholm. Tillbaks till början.

© Sydkusten Marbella 2000 S.L.