Kondomer överallt!

PLUS BENGT SÄNDH Den roligaste och mest spännande tiden i mitt liv var 60- och 70-talet då jag åt de flesta av mina måltider på Källaren Den Gyldene Freden. Varenda ledig kväll tillbringade jag där tillsammans med ett gäng spännande och roliga stamgäster. Här fanns skådespelare, författare, konstnärer, artister och här blev jag bekant med äldre män och kvinnor som tillhört de så kallade klarabohemerna, där min idol Nils Ferlin varit centralgestalt.

PLUS BENGT SÄNDH Den roligaste och mest spännande tiden i mitt liv var 60- och 70-talet då jag åt de flesta av mina måltider på Källaren Den Gyldene Freden. Varenda ledig kväll tillbringade jag där tillsammans med ett gäng spännande och roliga stamgäster. Här fanns skådespelare, författare, konstnärer, artister och här blev jag bekant med äldre män och kvinnor som tillhört de så kallade klarabohemerna, där min idol Nils Ferlin varit centralgestalt.

Till klarabohemerna hörde skalderna Helmer Grundström och harald fors som alltid stavade sitt namn utan versaler. Till gänget hörde även två äldre damer som drack rödvin och som båda känt Ferlin. Jag frågade dem: Jo, den här dikten ”I folkviseton” som börjar med ”Kärleken kommer kärleken går”, vem skrev Ferlin denna dikt till?
– Det var till mig! skrek den ena.
– Nej det var till mig! svarade den andra.
Så grälade de en lång stund om den saken och jag hade roligt på tanternas bekostnad. Så elak var jag.

Vem skrev han den till då? När den store skalden träffade olika damer använde han poem med inledningen: Jag har skrivit en dikt till dig! Så läste han den. Att köpa en blombukett till varenda fruntimmer blir dyrt och bökigt, men en dikt kan man tillägna hur många damer som helst och den är säkert ett mer effektivt afrodisiakum.

Jag minns särskilt en kväll när det var mycket gäster i lokalen. Då anlände dessa båda damer i sällskap med en man och de slog sig ner vid ett bord mitt i lokalen. När de sörplat rödtjut i en timme märkte jag att båda damerna var intresserade av mannen. Irritationen gjorde dem mer högljudda och till slut tog den ena av dem till ett mycket elakt sätt att göra bort rivalen genom att visa att hon var flintskallig. Hon slet av rivalen peruken som hon slängde iväg. Den hamnade mitt i maten hos en ung man som åt middag med sin partner, Något pinsamt. Hovmästare Olsson ryckte in och avstyrde vidare bråk och de tre lämnade krogen.

På Freden blev jag god vän med Tor Bergner (1913-1990). Han var poet, kompositör och trubadur och en mäkta intressant man som varit bästa kompis med Nils Ferlin. Han var den äldste i trubadurgänget. Tor var en imposant norrlänning med stor slokhatt och kring halsen hängde en läderrem med två stora huggtänder från en Björn.

Tor hade jagat björn i sin ungdom och och pratade ofta om vildmarksliv i Norrland. När han talade och sjöng gjorde han det med stor inlevelse och han artikulerade lika tydligt som Karl Gerhard. Det svängde om karln. Han hade tonsatt dikter av bland annat Nils Ferlin och Helmer Grundström. Han finns på YouTube som jag tycker du skall lyssna på, exempelvis ”Gammal visa av Nils Ferlin tonsatt och insjungen av Tor Bergner”.

Vi kom att umgås mycket genom åren och inte bara på Freden. En kväll, det måste ha varit sommartid för det var ganska ljust på natten. Finn och jag satt och pratade med Tor tills alla andra gäster gått och hovmästare Olsson körde ut oss för att krogen skulle stänga. Samtalet fortsatte medan vi klev ut i sommarnatten.

Vi var så inbegripna i vårt samtal att vi inte tänkte på att vi följde Tor förbi Slussen för att fortsätta nästan hela Hornsgatan då Tor föreslog att vi skulle följa med honom hem och ta ett järn. På Lundagatan hade någon försökt att plundra en preventivmedelsautomat på pengar. Om tjuven lyckats vet jag inte men glaset och konstruktionen var krossad och över hela trottoaren låg små paket som innehöll vardera tre kondomer. Finn och Tor flinade lite åt förödelsen och gick vidare men trots att jag inte har en aning om vad kondomer skall vara bra för så plockade jag upp och fyllde alla mina fickor med små paket.

Väl hemma hos Tor tog vi varsin sup och sedan gick jag in på toaletten och ”slog en båge”. Där inne fick jag ett löjligt infall och började lägga kondomer överallt. En i badrumsskåpet, en ovanpå, en på fönsterkarmen och en lyckades jag trycka in i toalettpappret. I hallen stod flera par skor. Jag la ett preventivmedel i dem alla. Så öppnade jag garderoben och la gummin i bröstfickorna på tre kavajer och ett ovanpå dörrlisten. Vidare ovanpå tavelramarna i hallen samt under dörrmattan.

I stora rummet preparerade jag alltifrån bokhyllorna till gardinstängerna. När Tor ropade efter mig gick jag ut i köket där vi tog varsin sup, varefter mina vänner drog sig i i rummet och jag fick köket fritt. I kylskåpet la jag mina fynd på de olika hyllorna och en petade jag ner i smöret och slätade till. I skafferiet hittade jag en burk med risgryn där jag tryckte ner gummin och så fortsatte jag i hela utrymmet.

Jag kan inte berätta alla ställen som jag preparerade. Då hade jag fått skriva flera kåserier och det hade blivit för tjatigt. Jag har beräknat att jag la ut minst 100 kondomer.

Några dagar senare kom det första samtalet från Tor som gapskrattade..
– Fan Bengt. Det är knullgummin tamejfan överallt. Hur hann du med?

I början ringde han mig varje vecka och berättade om det han hittat på de mest egendomliga platser.
En dag hade han besök av tolv damer som gick någon ABF-kurs och som skulle få träffa den store kulturpersonen. Tor berättade om livet i det gamla och om Ferlin. Så tog han ur bokhyllan en diktsamling som Ferlin hade dedicerat för att visa upp. När han öppnade den föll en kondom ner framför fötterna på damerna. Tor ringde mej när de gått och skrattade så han skrek.

Kondomsamtalen från Tor kom alltmer sällan. Kanske bara en gång i månaden men han pratade om detta varje gång vi möttes.

I Stockholm fanns ett stort antal kulturhus som man ville bevara. Dessa hyrdes ut till kulturpersonligheter som Carl Anton, Monika Nielsen, Margareta Krook, Olle Adolphson med flera och en dag flyttade Tor Bergner in i ett av dem. Under flytten hittade han många kondomer.

På väggen i kulturhuset hade Tor en gammal och mycket vacker flöjt som han aldrig spelade på. Den hängde där mer som en prydnad. En dag fick Tor besök av en kvinna som frågade om hon fick prova flöjten. Hon tog ner instrumentet som hon förde till sina läppar, men hur hon blåste så fick hon inte fram ett ljud. Kan du, käre läsare, förstå varför?

Bengt Sändh