Så hamnade drottning Kristinas skulptursamling i Spanien

PLUS Fram till februari nästa år uppmärksammar Pradomuseet i Madrid 400-årsminnet av drottning Kristinas födelse genom att lyfta fram hennes betydande samling av antik skulptur. Flera framstående kvinnor står bakom samlingen som just nu ställs ut i det anrika museet.

PLUS Fram till februari nästa år uppmärksammar Pradomuseet i Madrid 400-årsminnet av drottning Kristinas födelse genom att lyfta fram hennes betydande samling av antik skulptur. Flera framstående kvinnor står bakom samlingen som just nu ställs ut i det anrika museet.

Kärnan i minnesåret utgörs av presentationen Cristina de Suecia. Pasión por la escultura, som visas i museets nyordnade sal 74 fram till och med den 7 februari 2027. Genom att utöka antalet utställda skulpturer från nio till 17 verk vill museet kasta nytt ljus över den svenska 1600-talsmonarkens roll som en av den europeiska barockens mest framstående mecenater och konstsamlare. Utställningssalen rymmer hellenistiska verk, romerska kopior av grekiska original, byster och kejserliga porträtt, samt skulpturer från barocken som fogats samman med antika fragment. I rummet visas även en avhandling om målarkonst av Leonardo da Vinci, tillägnad den forna regenten.

Historien bakom samlingen sträcker sig tillbaka till mitten av 1600-talet. Kristina ärvde den svenska kronan som barn efter att hennes far, kung Gustav II Adolf, stupat, och regerade Sverige mellan 1632 och 1654. Hon fick en omfattande utbildning och utvecklade tidigt ett djupgående intresse för filosofi, språk, vetenskap och konst. Hennes beslut att abdikera från tronen och konvertera till katolicismen kom att omforma hennes liv och förde henne närmare det spanska hovet under kung Filip IV, till vilken hon överlämnade flera gåvor, däribland målningarna Adam och Eva av Albrecht Dürer.

Efter att ha lämnat Sverige slog sig Kristina ner i Rom och gjorde sin bostad, Palazzo Riario, till en mötesplats för tidens författare, tänkare, konstnärer och vetenskapsmän. Hennes samlande var strukturerat och symbolmättat, där föremålens placering samspelade med rummens arkitektur. I palatset lät hon bland annat skapa den berömda Musernas sal, där åtta skulpturer föreställande muser placerades i par runt en staty av guden Apollon, inramade av kolonner i gul marmor under ett tak smyckat med Pegasus.

När Kristina avled år 1689 skingrades delar av kvarlåtenskapen och huvuddelen av skulpturerna köptes år 1692 av den romerske adelsmannen Livio Odescalchi. Tre decennier senare, år 1724, sålde Odescalchis arvinge samlingen för 50.000 romerska scudi till det spanska kungaparet kung Filip V och drottning Elisabet Farnese. Arkivstudier vid Pradomuseet visar att det var drottning Elisabet som personligen drev igenom förvärvet, granskade inventarierna och valde ut flera av de mest framstående verken, däribland San Ildefonso-gruppen, Diadumenos, Faun med killing och Den vilande satyren.

Flytten av antikviteterna till Spanien krävde en logistisk storinsats. År 1725 packades samlingen ner i 172 trälådor innehållande skulpturer, kolonner och socklar. Frakten skedde till sjöss från Italien till hamnstaden Alicante, varifrån föremålen därefter transporterades landvägen upp till det kungliga palatset La Granja de San Ildefonso norr om Madrid. År 1829 överfördes ett centralt urval av dessa verk till kungliga museet för måleri och skulptur i Madrid, den institution som senare kom att utvecklas till Pradomuseet. Skulpturerna betraktas i dag som den mest värdefulla samlingen av klassisk skulptur i museets ägo.

Pradomuseet framhåller att förvärvet ger en ny dimension till hur europeiska museisamlingar har byggts upp, en historieskrivning som traditionellt kretsat kring manliga monarker och krigsbyten. Inom ramen för museets initiativ El Prado en femenino lyfts drottning Kristinas och drottning Elisabet Farneses avgörande roller fram som beställare och förvärvare av kulturarvet.

Det officiella firandet fortsätter fram till december med ett program som omfattar föreläsningar, musik, dans och pedagogiska aktiviteter arrangerade i samarbete med Sveriges ambassad. Programmet tar avstamp i drottning Kristinas levnadsöde för att belysa frågor om frihet, identitet, vetenskap och samhällsförväntningar på kvinnor. Bland de medverkande finns författaren Theodor Kallifatides, serietecknaren Liv Strömquist samt astronauterna Christer Fuglesang, Jessica Meir och Sara García Alonso.

Källa: Artículo 14