EU-toppmötet startade fredag 17 juli och skulle egentligen endast pågå i två dagar. Diskussionerna tycktes dock fortgå i det oändliga och signaler kom om att det fanns risk för ett misslyckande. Men så på tisdagsmorgonen lyckades EU:s stats- och regeringschefer ro avtalet i land, efter flera månaders kontroverser mellan främst länderna i Sydeuropa, bland dem Spanien och Italien och de sparsammare nordeuropeiska länderna som Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike.

Den slutliga hjälpsumman hamnade på ursprungligen föreslagna 750 miljarder euro, för att hjälpa framför allt de värst drabbade länderna att återhämta sig i spåren av pandemin. Av dessa utbetalas 390 miljarder euro ut i form av bidrag och 360 miljoner euro i form av lån.

Planen uppges vara den mest ambitiösa i EU:s historia och löper över tre år. Till det kommer en övergripande budget på 1 075 miljarder euro, för åren 2021 till 2027.
– Det har varit en enorm ansträngning men resultatet är en framgång och det har varit värt det, Europa tar ett gigantiskt steg, citeras regeringschefen Pedro Sánchez i tidningen El País.

Några av skälen till att motståndarna slutligen gav med sig var rabatter på medlemsavgiften till Sverige, Nederländerna, Danmark, Österrike och Tyskland samt en skärpt kontroll av de utbetalda medlen. Vidare måste de nationella reformplanerna godkännas av EU och uppfylla en serie av på förhand fastställda krav.