Bränslepriserna bromsar inflationsnedgången

EKONOMI Trots att priserna på gas har halverats och el kostar en femtedel jämfört med för ett år sedan, håller sig priserna på bensin och diesel på samma nivåer som för tolv månader sedan. Detta utgör enligt experter ett stort hinder för att pressa ner inflationen ytterligare, precis när prisökningstakten börjar avta och bana väg för den första räntesänkningen på många år.

Marknadspriset på naturgas är i dagsläget nästan hälften jämfört med för några år sedan och priset på el fem gånger lägre än för ett år sedan på grossistmarknaden. Priset på bensin och diesel är dock efter flera veckor med stabila ökningar på samma nivåer som för tolv månader sedan. Det konstaterar finanstidningen Cinco Días.

Det vanligaste bränslet i den spanska bilparken, A-diesel, kostar för närvarande i genomsnitt 1,61 euro per liter. Det är visserligen betydligt lägre än de drygt två euro som dieseln kostade under den turbulenta sommaren 2022, då regeringen införde bränslesubventioner på 20 cent per liter. Det nuvarande priset är dock bara tre cent mindre än för ett år sedan. Den 95-oktaniga bensinen kostar omkring 1,54 euro efter åtta veckor av oavbrutna höjningar, vilket kan jämföras med 1,59 euro i mars 2023.

Denna avkoppling av bränslepriserna är inte unik för Spanien, utan registreras i de flesta EU-länder. I genomsnitt kostar diesel idag 1,74 euro bland de tjugosju medlemsländerna, vilket är något mer än för ett år sedan. Bensinpriset har knappt sjunkit en cent det senaste året, till 1,68 euro.

En stor del av denna avkoppling kan förklaras av oljeprisets utveckling. Referensoljan i Europa, Brent, handlas just nu för nästan 85 dollar per fat, vilket är långt ifrån de mer än 120 dollar som noterades i juni 2022 men nästan 20 procent mer än för ett år sedan. Priserna är märkbart högre än vad man skulle förvänta sig på en global marknad som visar allt fler tecken på strukturell överproduktion, endast motverkad av konstgjorda produktionsbegränsningar från traditionella producenter, samlade i OPEC+ och ledda av Saudiarabien och Ryssland. Denna frivilliga begränsning av produktionen överförs direkt till konsumenternas plånböcker.

Ett annat element i ekvationen uppges vara raffineringsmarginalerna, det vill säga oljebolagens vinster per fat råolja omvandlat till bränsle, som trots kraftiga nedgångar har minskat i långsammare takt än förväntat. För Repsol, det största företaget i sektorn i Spanien, minskade marginalen med 28 procent förra året. För Cepsa ökade däremot marginalen med fyra procent på årsbasis, även om tecknen på avmattning ökade under det sista kvartalet.

Stabiliteten i bränslepriserna, i motsatt riktning jämfört med andra energimarknader, väntas påskynda övergången både till elbilar och kollektivtrafik. Cinco Días skriver att i det första fallet börjar ekvationen gå ihop, särskilt för dem som kör många kilometer per år, med ett potentiellt besparingsutrymme som växer exponentiellt med elpriset på historiskt låga nivåer. I det andra fallet har de kraftfulla subventionerna som implementerats av den centrala och regionala myndigheterna under de svåraste månaderna av energikrisen i stort sett bibehållits, vilket väsentligt ökar besparingarna för dem som väljer kollektivtrafik framför privat transport.

Mats Björkman Sydkusten