Array ( [0] => Array ( [id] => 42433 [sectionId] => 35 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Petra Nielsen har en mångsidig karriär inom scenkonst, musik och film. Hon började sin bana som dansare innan hon slog igenom som skådespelare och sångare. Mest känd är hon för sin medverkan i flera framgångsrika musikaler, inklusive roller i produktioner som Grease, West Side Story och Chicago. Petra har hyllats för sin starka scennärvaro och röst, vilket har gjort henne till en av Sveriges mest uppskattade musikalartister. Utöver musikalframgångarna, som hon har vunnit tre guldmasker för, har Petra även synts på film och TV, bland annat som polisen Anna Holt. Efter några års uppehåll från scenlivet, då hon främst ägnat sig åt ridning, har hon återupptagit artistlivet. Hur kommer det sig att du uppträder i Fuengirola? – Min sambo och jag har en lägenhet i Fuengirola, vilket är underbart. Första gången jag besökte Fuengirola var för 40 år sedan. Dansaren Peter Kleinwichs bjöd ner mig och lärde mig att dansa ”sevillanas”. Han har alltid varit en frisk fläkt i mitt liv. Hemma i Sverige dansade vi på gator och torg och sen gick vi med hatten. Vi tjänade massor med kosing. Det var tider det! Berätta om din show. – Den är ett hopkok av mycket jag varit med om, både på och utanför scenen. Det blir sång, dans och jag berättar om såväl succéer som bakslag. Publiken får följa med bakom kulisserna på teatern och höra historier som jag aldrig berättat tidigare. Hans Marklund står för regin och vi har skrivit manus ihop. Vad har varit det roligaste i din karriär? – Det största jag har gjort på en teaterscen är när jag fick spela huvudrollen Roxie Hart i musikalen Chicago i Londons West End och på Broadway i New York. Vilka är dina kommande planer? – Det blir sommarteater i Sverige med Molières Den inbillade sjuke. Jag spelar den sjuke. Det ska bli kul, för jag har aldrig spelat Molière. Bättre sent än aldrig! Det blir endast en föreställning på Costa del Sol den 28 februari, som sammanfaller med Andalusiens dag. Biljetter säljs på Salón Varietés i Fuengirola. Mer information: https://www.salonvarietestheatre.com/live/show-details.php?id_show=732 [ingress] => Den svenska artisten Petra Nielsen uppträder på Salón Varietés i Fuengirola den 28 februari med sin show ”Petra - Ett liv på scenen”. Hon har dragit fulla hus med den, bland annat på Intiman och Stadsteatern i Stockholm. [headline] => En hel karriär i en show [page] => 0 [modified] => 20250113165636 [created] => 20250113095926 [publishStart] => 20250114150000 [publishStop] => 20250712105959 [fullArticle] => En hel karriär i en show Den svenska artisten Petra Nielsen uppträder på Salón Varietés i Fuengirola den 28 februari med sin show ”Petra - Ett liv på scenen”. Hon har dragit fulla hus med den, bland annat på Intiman och Stadsteatern i Stockholm. Petra Nielsen har en mångsidig karriär inom scenkonst, musik och film. Hon började sin bana som dansare innan hon slog igenom som skådespelare och sångare. Mest känd är hon för sin medverkan i flera framgångsrika musikaler, inklusive roller i produktioner som Grease, West Side Story och Chicago. Petra har hyllats för sin starka scennärvaro och röst, vilket har gjort henne till en av Sveriges mest uppskattade musikalartister. Utöver musikalframgångarna, som hon har vunnit tre guldmasker för, har Petra även synts på film och TV, bland annat som polisen Anna Holt. Efter några års uppehåll från scenlivet, då hon främst ägnat sig åt ridning, har hon återupptagit artistlivet. Hur kommer det sig att du uppträder i Fuengirola? – Min sambo och jag har en lägenhet i Fuengirola, vilket är underbart. Första gången jag besökte Fuengirola var för 40 år sedan. Dansaren Peter Kleinwichs bjöd ner mig och lärde mig att dansa ”sevillanas”. Han har alltid varit en frisk fläkt i mitt liv. Hemma i Sverige dansade vi på gator och torg och sen gick vi med hatten. Vi tjänade massor med kosing. Det var tider det! Berätta om din show. – Den är ett hopkok av mycket jag varit med om, både på och utanför scenen. Det blir sång, dans och jag berättar om såväl succéer som bakslag. Publiken får följa med bakom kulisserna på teatern och höra historier som jag aldrig berättat tidigare. Hans Marklund står för regin och vi har skrivit manus ihop. Vad har varit det roligaste i din karriär? – Det största jag har gjort på en teaterscen är när jag fick spela huvudrollen Roxie Hart i musikalen Chicago i Londons West End och på Broadway i New York. Vilka är dina kommande planer? – Det blir sommarteater i Sverige med Molières Den inbillade sjuke. Jag spelar den sjuke. Det ska bli kul, för jag har aldrig spelat Molière. Bättre sent än aldrig! Det blir endast en föreställning på Costa del Sol den 28 februari, som sammanfaller med Andalusiens dag. Biljetter säljs på Salón Varietés i Fuengirola. Mer information: https://www.salonvarietestheatre.com/live/show-details.php?id_show=732 Petra Nielsen har en lägenhet i Fuengirola med sin sambo och uppträder på Salón Varietés med showen ”Petra - Ett liv på scenen”. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [1] => Array ( [id] => 42436 [sectionId] => 168 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Migranterna kommer huvudsakligen från subsahariska länder och är alltså svarta. De anlände till fastlandet i två grupper – den första på lördagen och den andra på söndagen – med flyg från Teneriffa, rapporterar tidningen Diario Sur. Åtgärden syftar till att avlasta det överbelastade mottagningssystemet på Kanarieöarna, dit omkring 5.000 migranter anlänt enbart sedan årsskiftet. Efter ankomsten transporterades migranterna med buss till ett hotell i Benahavís för tillfälligt boende. Ministeriet för inkludering, social trygghet och migration ansvarar för deras omplacering till olika provinser i fastlandsområdet. Samtidigt genomför den nationella polisen en identifieringsprocess. Trots att samtliga migranter har fått utvisningsbeslut på grund av att de anlände utan giltiga dokument, kan de ansöka om internationellt skydd, asyl eller andra former av mottagningsrättigheter. I sådana fall stoppas utvisningen och ansvaret för migranterna överförs till den statliga flyktingorganisationen CEAR. För migranter som inte har utvisats eller fått asyl inom två år kan det finnas möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd baserat på anknytning, vilket kräver bevis på att de bott i Spanien under perioden. Nyheten om att ett stort antal migranter inhysts på ett hotell har föranlett ordföranden i en närliggande boendeförening att skicka ut ett mejl via områdets administratör, där hon varnar för situationen. Mejlet delar nyheten från Diario Sur och hävdar att det har en negativ inverkan på allas säkerhet. Medlemmarna uppmanas att skärpa sin vaksamhet för att undvika husockupationer. Artikel 510 i den spanska brottsbalken förbjuder uttryck eller handlingar som syftar till att sprida hat, fientlighet, diskriminering eller våld mot en grupp eller individ baserat på exempelvis etnicitet, religion, kön eller funktionsvariation. Straffet kan variera från böter till fängelse, beroende på fallets allvar. [ingress] => Totalt 360 nyligen anlända migranter till Kanarieöarna har flyttats till Costa del Sol under helgen. Detta har föranlett ordföranden i en boendeförening att skicka en varning till medlemmarna med uppmaning om att vara vaksamma för risken för ockupation av deras bostäder. [headline] => Mottagande av migranter väcker möjlig hets mot folkgrupp [page] => 0 [modified] => 20250113165622 [created] => 20250113165409 [publishStart] => 20250114120000 [publishStop] => 20250712175459 [fullArticle] => Mottagande av migranter väcker möjlig hets mot folkgrupp Totalt 360 nyligen anlända migranter till Kanarieöarna har flyttats till Costa del Sol under helgen. Detta har föranlett ordföranden i en boendeförening att skicka en varning till medlemmarna med uppmaning om att vara vaksamma för risken för ockupation av deras bostäder. Migranterna kommer huvudsakligen från subsahariska länder och är alltså svarta. De anlände till fastlandet i två grupper – den första på lördagen och den andra på söndagen – med flyg från Teneriffa, rapporterar tidningen Diario Sur. Åtgärden syftar till att avlasta det överbelastade mottagningssystemet på Kanarieöarna, dit omkring 5.000 migranter anlänt enbart sedan årsskiftet. Efter ankomsten transporterades migranterna med buss till ett hotell i Benahavís för tillfälligt boende. Ministeriet för inkludering, social trygghet och migration ansvarar för deras omplacering till olika provinser i fastlandsområdet. Samtidigt genomför den nationella polisen en identifieringsprocess. Trots att samtliga migranter har fått utvisningsbeslut på grund av att de anlände utan giltiga dokument, kan de ansöka om internationellt skydd, asyl eller andra former av mottagningsrättigheter. I sådana fall stoppas utvisningen och ansvaret för migranterna överförs till den statliga flyktingorganisationen CEAR. För migranter som inte har utvisats eller fått asyl inom två år kan det finnas möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd baserat på anknytning, vilket kräver bevis på att de bott i Spanien under perioden. Nyheten om att ett stort antal migranter inhysts på ett hotell har föranlett ordföranden i en närliggande boendeförening att skicka ut ett mejl via områdets administratör, där hon varnar för situationen. Mejlet delar nyheten från Diario Sur och hävdar att det har en negativ inverkan på allas säkerhet. Medlemmarna uppmanas att skärpa sin vaksamhet för att undvika husockupationer. Artikel 510 i den spanska brottsbalken förbjuder uttryck eller handlingar som syftar till att sprida hat, fientlighet, diskriminering eller våld mot en grupp eller individ baserat på exempelvis etnicitet, religion, kön eller funktionsvariation. Straffet kan variera från böter till fängelse, beroende på fallets allvar. Medan Kanarieöarna tagit emot uppemot 50.000 migranter förra året och omkring 5.000 till sedan årsskiftet, går vissa människor på fastlandet i taket över att några hundra flyttas dit. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [2] => Array ( [id] => 42437 [sectionId] => 48 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Den spanska regeringen, under ledning av Pedro Sánchez, har varslat om nya skatteåtgärder som en del av ett bredare initiativ för att förbättra bostadssituationen i landet. Enligt El País kommer turistlägenheter i områden med bostadsbrist, eller där det råder hög turistbelastning, att beskattas som företag genom moms (IVA) på 21 procent. Det skulle innebära en markant höjning från dagens nivå. Syftet är att minska den ekonomiska lönsamheten för denna typ av fastigheter och uppmuntra deras omvandling till permanentbostäder. För utländska medborgare som köper fastigheter utan att bli bofasta i Spanien planeras också nya skatteregler. Åtgärderna är en del av ett större försök att minska spekulation och motverka bostadsbrist, särskilt i populära kust- och turistområden. Samtidigt föreslås nya lättnader i inkomstskatten för fastighetsägare som hyr ut till priser som följer statens prisindex. Detta kan innebära upp till full skattebefrielse för inkomster från uthyrning under vissa villkor. De föreslagna förändringarna är ännu inte lagstiftade och måste godkännas av parlamentet. Förändringarna ligger i linje med en europeisk debatt om att omdefiniera turistlägenheters status och höja beskattningen av dessa verksamheter. [ingress] => Regeringspartiet PSOE föreslår höjda skatter för turistlägenheter och för utländska medborgare som köper bostäder utan att vara skrivna i Spanien. Det är några av ett flertal åtgärder i ett paket som syftar till att underlätta tillgången till boende i områden med bostadsbrist. [headline] => Risk för höjda bostadsskatter för icke bofasta [page] => 0 [modified] => 20250113165910 [created] => 20250113165741 [publishStart] => 20250114070000 [publishStop] => 20250712175759 [fullArticle] => Risk för höjda bostadsskatter för icke bofasta Regeringspartiet PSOE föreslår höjda skatter för turistlägenheter och för utländska medborgare som köper bostäder utan att vara skrivna i Spanien. Det är några av ett flertal åtgärder i ett paket som syftar till att underlätta tillgången till boende i områden med bostadsbrist. Den spanska regeringen, under ledning av Pedro Sánchez, har varslat om nya skatteåtgärder som en del av ett bredare initiativ för att förbättra bostadssituationen i landet. Enligt El País kommer turistlägenheter i områden med bostadsbrist, eller där det råder hög turistbelastning, att beskattas som företag genom moms (IVA) på 21 procent. Det skulle innebära en markant höjning från dagens nivå. Syftet är att minska den ekonomiska lönsamheten för denna typ av fastigheter och uppmuntra deras omvandling till permanentbostäder. För utländska medborgare som köper fastigheter utan att bli bofasta i Spanien planeras också nya skatteregler. Åtgärderna är en del av ett större försök att minska spekulation och motverka bostadsbrist, särskilt i populära kust- och turistområden. Samtidigt föreslås nya lättnader i inkomstskatten för fastighetsägare som hyr ut till priser som följer statens prisindex. Detta kan innebära upp till full skattebefrielse för inkomster från uthyrning under vissa villkor. De föreslagna förändringarna är ännu inte lagstiftade och måste godkännas av parlamentet. Förändringarna ligger i linje med en europeisk debatt om att omdefiniera turistlägenheters status och höja beskattningen av dessa verksamheter. Regeringschefen Pedro Sánchez presenterade den 13 januari ett stort paket som syftar till att lindra bostadsbristen och som, om det godtas, kommer att drabba bland annat icke bofasta utlänningar och uthyrare av semesterbostäder. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [3] => Array ( [id] => 42416 [sectionId] => 448 [priority] => 12 [publish] => y [body] => När jag for iväg en mil genom skogen och över Flymyran kom jag ut på stora vägen mellan Uppsala och Österbybruk och där hade Naturfotograferna sitt stora bildarkiv. Där lärde jag känna några av vårt lands främsta naturfotografer och av dem lärde jag mig mycket. Föreningen Naturfotograferna hade vid denna tid 33 av landets främsta naturfotografer och här hade de sin gemensamma bildbyrå som sålde medlemmarnas bilder till press, bokförlag och reklambyråer. I källaren hade man ett stort rum med perfekt temperatur och luftfuktighet för bildernas bevarande. Det var ju före den digitala tekniken så det mesta var diabilder. Hon som förestod bildbyrån hette Meta Hansson och en dag bad hon mig att titta på deras svampbilder. Det var två stora arkivlådor med rubrikerna Ätliga och Oätliga. Fotograferna var skickliga men kunde inte så mycket om svamp. Jag började med att flytta bilder mellan de två lådorna men sedan ägnade jag tre dagar åt att examinera arterna och ge dem rätt namn. Huset låg en bit in från vägen och skymdes av skog så folk hade svårt att hitta dit. De behövde en skylt ute vid stora vägen. Jag erbjöd mig att tillverka denna skylt och deras logga var en berguv. Det skall naturligtvis sitta en sådan fågel vid vägen. – En så´n blir snart stulen, fick jag höra. – I helvete heller! sa jag. Jag bad dem ta fram ett foto på en berguv i naturlig storlek. Det tog jag med mig till min smedja. Jag for till skroten och fick tag på två meter fyrkantsstål med dimensionen 6x6 centimeter samt ett stycke stålplåt som var två centimeter i tjocklek. Jag ritade i berguvens konturer och skar ut den med skärbrännare till perfekt form. Sedan svetsade jag fast berguven i änden på fyrkantsstålet vars andra ände fick ett antal ingjutningsklammer. I fyrkantsstålets fyra hörn svetsade jag en sträng med hårdmetall som ingen bågfil kan tränga igenom. I byn bodde läraren och konstnären Gunnar Ahlbäck och han målade fågeln efter fotot så det blev en exakt kopia i grovplåt. Så grävde vi ett meterdjupt hål en meter in från vägkanten och satte fast skylten i 1.500 kilo betong och sten. Därpå klöv jag en bit av en granstam och gröpte ur halvorna och satte runt stolpen så att den kom att likna en meterhög stubbe. Till sist klippte jag ut två ögon i reflexmaterial som jag klistrade på. Nattetid när bilarnas helljus belyste fågeln kunde föraren svära på att han sett en riktig berguv. Det talades mycket om denna skylt på bygden den närmaste tiden. Även sedan falsariet upptäckts var den populär. Den blev liksom bygdens maskot. Jo, visst har folk försökt att stjäla den. Det bevisas av att man genom åren funnit massor av trasiga sågar, avslitna motosågskedjor, yxor, bogserlinor och t.o.m bildelar i form av stötfångare i diket intill. Berguven står kvar men trädstammen kring stolpen har ruttnat bort och färgerna och reflexögonen är borta. Den är i stort behov av en restaurering. Men Naturfotografernas bildbyrå har flyttat till Stockholm och i huset bor nu en av deras medlemmar. Han heter Peter Ugander och han är väl inte så beroende av att ha en berguv som skylt. Vill du se prov på Peter Uganders naturfoto så kolla på Google. Peter gästade oss när vi bott i Spanien ett par år. Vi for runt och plåtade fåglar och han lärde mig många små knep. Innan han for hem så sa han att han hade en dröm om att en gång få ta bilder av Lammgam, men denna fågel finns bara i Pyrenéerna och på Malta. Så kom min son Aron på besök och då for vi till Pyrenéerna där jag lyckades få några bilder på Lamgam. Jag mejlade dem till Peter med frågan: ”Kan du säga vad det är för jävla stor fågel jag har plåtat?” – Det vet du nog fan, svarade Peter. [ingress] => BENGT SÄNDH Under hela 80-talet bodde jag med hustru Naomi i byn Morkarla, en mil från Österbybruk i Uppland. Där fick vi sonen Aron och där byggde vi ett nytt stort hus. Där studerade vi svamp-botanik, odlade och beredde lin samt gav kurser i dessa ämnen. [headline] => En rejäl berguv [page] => 0 [modified] => 20250113095416 [created] => 20250110082609 [publishStart] => 20250114065900 [publishStop] => 20250709092359 [fullArticle] => En rejäl berguv BENGT SÄNDH Under hela 80-talet bodde jag med hustru Naomi i byn Morkarla, en mil från Österbybruk i Uppland. Där fick vi sonen Aron och där byggde vi ett nytt stort hus. Där studerade vi svamp-botanik, odlade och beredde lin samt gav kurser i dessa ämnen. När jag for iväg en mil genom skogen och över Flymyran kom jag ut på stora vägen mellan Uppsala och Österbybruk och där hade Naturfotograferna sitt stora bildarkiv. Där lärde jag känna några av vårt lands främsta naturfotografer och av dem lärde jag mig mycket. Föreningen Naturfotograferna hade vid denna tid 33 av landets främsta naturfotografer och här hade de sin gemensamma bildbyrå som sålde medlemmarnas bilder till press, bokförlag och reklambyråer. I källaren hade man ett stort rum med perfekt temperatur och luftfuktighet för bildernas bevarande. Det var ju före den digitala tekniken så det mesta var diabilder. Hon som förestod bildbyrån hette Meta Hansson och en dag bad hon mig att titta på deras svampbilder. Det var två stora arkivlådor med rubrikerna Ätliga och Oätliga. Fotograferna var skickliga men kunde inte så mycket om svamp. Jag började med att flytta bilder mellan de två lådorna men sedan ägnade jag tre dagar åt att examinera arterna och ge dem rätt namn. Huset låg en bit in från vägen och skymdes av skog så folk hade svårt att hitta dit. De behövde en skylt ute vid stora vägen. Jag erbjöd mig att tillverka denna skylt och deras logga var en berguv. Det skall naturligtvis sitta en sådan fågel vid vägen. – En så´n blir snart stulen, fick jag höra. – I helvete heller! sa jag. Jag bad dem ta fram ett foto på en berguv i naturlig storlek. Det tog jag med mig till min smedja. Jag for till skroten och fick tag på två meter fyrkantsstål med dimensionen 6x6 centimeter samt ett stycke stålplåt som var två centimeter i tjocklek. Jag ritade i berguvens konturer och skar ut den med skärbrännare till perfekt form. Sedan svetsade jag fast berguven i änden på fyrkantsstålet vars andra ände fick ett antal ingjutningsklammer. I fyrkantsstålets fyra hörn svetsade jag en sträng med hårdmetall som ingen bågfil kan tränga igenom. I byn bodde läraren och konstnären Gunnar Ahlbäck och han målade fågeln efter fotot så det blev en exakt kopia i grovplåt. Så grävde vi ett meterdjupt hål en meter in från vägkanten och satte fast skylten i 1.500 kilo betong och sten. Därpå klöv jag en bit av en granstam och gröpte ur halvorna och satte runt stolpen så att den kom att likna en meterhög stubbe. Till sist klippte jag ut två ögon i reflexmaterial som jag klistrade på. Nattetid när bilarnas helljus belyste fågeln kunde föraren svära på att han sett en riktig berguv. Det talades mycket om denna skylt på bygden den närmaste tiden. Även sedan falsariet upptäckts var den populär. Den blev liksom bygdens maskot. Jo, visst har folk försökt att stjäla den. Det bevisas av att man genom åren funnit massor av trasiga sågar, avslitna motosågskedjor, yxor, bogserlinor och t.o.m bildelar i form av stötfångare i diket intill. Berguven står kvar men trädstammen kring stolpen har ruttnat bort och färgerna och reflexögonen är borta. Den är i stort behov av en restaurering. Men Naturfotografernas bildbyrå har flyttat till Stockholm och i huset bor nu en av deras medlemmar. Han heter Peter Ugander och han är väl inte så beroende av att ha en berguv som skylt. Vill du se prov på Peter Uganders naturfoto så kolla på Google. Peter gästade oss när vi bott i Spanien ett par år. Vi for runt och plåtade fåglar och han lärde mig många små knep. Innan han for hem så sa han att han hade en dröm om att en gång få ta bilder av Lammgam, men denna fågel finns bara i Pyrenéerna och på Malta. Så kom min son Aron på besök och då for vi till Pyrenéerna där jag lyckades få några bilder på Lamgam. Jag mejlade dem till Peter med frågan: ”Kan du säga vad det är för jävla stor fågel jag har plåtat?” – Det vet du nog fan, svarade Peter. Mellan Uppsala och Österbybruk står en ytterst stöldsäker berguv. Foto: Bengt Sändh [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [4] => Array ( [id] => 42427 [sectionId] => 36 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Pepe Pérez, som tillbringade större delen av sitt liv på havet, förverkligade sin dröm om att skapa ett maritimt hem på land under 1970-talet. ”Casa Barco”, med sina 75 meter långa konturer, är en hyllning till livet till sjöss. Huset är fyllt med historiska föremål från olika fartyg, inklusive delar från det spanska skolsegelfartyget Juan Sebastián Elcano och andra kända skepp från bland annat inbördeskriget. Båthuset blev mer än bara ett hem – det blev en symbol för sjömannens kärlek till havet och en plats som fascinerade både turister och invånare i Almuñécar. Varje detalj, från skeppsfönster till master och marina instrument, speglade Pepes kreativitet och hängivenhet. Hans dotter, Beba Pérez, delade nyheten om sin fars bortgång på sociala medier och avslutade med orden: "Må havet vara milt mot honom. Vila i frid, vi älskar dig." Enligt tidningen Ideal lämnar Pepe efter sig inte bara ett hem utan ett arv som fortsätter att inspirera och röra de som kommer i kontakt med Casa Barco. [ingress] => José María Pérez Ruiz, även känd som Pepe Pérez, har avlidit och Almuñécar har förlorat en av sina mest älskade profiler. Pepe, en tidigare sjöman, var skaparen av det ikoniska ”Casa Barco”, ett unikt hem format som ett fartyg och beläget nära stranden San Cristóbal. [headline] => Almuñécar sörjer skaparen av båthuset [page] => 0 [modified] => 20250112100240 [created] => 20250112100154 [publishStart] => 20250113170000 [publishStop] => 20250711110159 [fullArticle] => Almuñécar sörjer skaparen av båthuset José María Pérez Ruiz, även känd som Pepe Pérez, har avlidit och Almuñécar har förlorat en av sina mest älskade profiler. Pepe, en tidigare sjöman, var skaparen av det ikoniska ”Casa Barco”, ett unikt hem format som ett fartyg och beläget nära stranden San Cristóbal. Pepe Pérez, som tillbringade större delen av sitt liv på havet, förverkligade sin dröm om att skapa ett maritimt hem på land under 1970-talet. ”Casa Barco”, med sina 75 meter långa konturer, är en hyllning till livet till sjöss. Huset är fyllt med historiska föremål från olika fartyg, inklusive delar från det spanska skolsegelfartyget Juan Sebastián Elcano och andra kända skepp från bland annat inbördeskriget. Båthuset blev mer än bara ett hem – det blev en symbol för sjömannens kärlek till havet och en plats som fascinerade både turister och invånare i Almuñécar. Varje detalj, från skeppsfönster till master och marina instrument, speglade Pepes kreativitet och hängivenhet. Hans dotter, Beba Pérez, delade nyheten om sin fars bortgång på sociala medier och avslutade med orden: "Må havet vara milt mot honom. Vila i frid, vi älskar dig." Enligt tidningen Ideal lämnar Pepe efter sig inte bara ett hem utan ett arv som fortsätter att inspirera och röra de som kommer i kontakt med Casa Barco. ”Båthuset” bygges på 1970-talet och har blivit en ikon i Almuñécar. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [5] => Array ( [id] => 42424 [sectionId] => 11 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Reformen föreslår att begränsa det privata åtalet (acusación popular), en mekanism som gör det möjligt för medborgare och organisationer att delta i rättsprocesser som åklagare. María Jesús del Barco, ordförande för domarföreningen APM, varnar för att detta kan undergräva medborgarnas lika rättigheter inför lagen. Hon tillägger att förslaget kan bryta mot artikel 24 i den spanska grundlagen, som garanterar rätten till rättslig prövning. Sergio Oliva från justitieföreningen AJFV menar att reformen är särskilt problematisk eftersom den kan påverka redan pågående rättsfall. Han anser också att lagförslaget använder sig av bristfällig juridisk teknik som strider mot principen om att lagstiftning ska vara generell och framtidsinriktad. Förslaget kritiseras vidare för att exkludera politiska partier från möjligheten att väcka privata åtal, trots att denna mekanism tidigare har lett till fällande domar i korruptionsmål. Domarföreningarna ser detta som ett hinder för att skydda allmänintresset. Förändringar föreslås också i lagen om rättsväsendets organisation, LOPJ, där en ny regel om att avsätta domare som uttryckt politiska åsikter skapar oro över inskränkningar i yttrandefriheten. En annan del av förslaget, som handlar om att avskaffa straffet för att kränka religiösa känslor, har mottagits med blandade reaktioner. Domarföreningen JJpD ser detta som ett viktigt steg mot att skydda yttrandefriheten. Andra delar av reformen anses däremot begränsa domarnas rätt att delta i samhällsdebatten. Lagförslaget har vidare registrerats som en proposition i stället för ett regeringsförslag, vilket enligt domarföreningarna innebär att det kringgår viktiga remissinstanser som det högsta justitierådet Consejo General del Poder Judicial, CGPJ, skriver El Mundo. [ingress] => De fyra största domarföreningarna i Spanien har kritiserat socialistpartiet PSOE:s lagförslag om förändringar i rättsprocesserna, som de anser är grundlagsstridiga och innebär en inskränkning av medborgarnas rättigheter. Kritikerna ser reformen som specifikt utformad för att stoppa pågående rättsfall som är känsliga för regeringen. [headline] => Regeringen vill begränsa möjligheten till privata åtal [page] => 0 [modified] => 20250112100340 [created] => 20250112095522 [publishStart] => 20250113120000 [publishStop] => 20250711105559 [fullArticle] => Regeringen vill begränsa möjligheten till privata åtal De fyra största domarföreningarna i Spanien har kritiserat socialistpartiet PSOE:s lagförslag om förändringar i rättsprocesserna, som de anser är grundlagsstridiga och innebär en inskränkning av medborgarnas rättigheter. Kritikerna ser reformen som specifikt utformad för att stoppa pågående rättsfall som är känsliga för regeringen. Reformen föreslår att begränsa det privata åtalet (acusación popular), en mekanism som gör det möjligt för medborgare och organisationer att delta i rättsprocesser som åklagare. María Jesús del Barco, ordförande för domarföreningen APM, varnar för att detta kan undergräva medborgarnas lika rättigheter inför lagen. Hon tillägger att förslaget kan bryta mot artikel 24 i den spanska grundlagen, som garanterar rätten till rättslig prövning. Sergio Oliva från justitieföreningen AJFV menar att reformen är särskilt problematisk eftersom den kan påverka redan pågående rättsfall. Han anser också att lagförslaget använder sig av bristfällig juridisk teknik som strider mot principen om att lagstiftning ska vara generell och framtidsinriktad. Förslaget kritiseras vidare för att exkludera politiska partier från möjligheten att väcka privata åtal, trots att denna mekanism tidigare har lett till fällande domar i korruptionsmål. Domarföreningarna ser detta som ett hinder för att skydda allmänintresset. Förändringar föreslås också i lagen om rättsväsendets organisation, LOPJ, där en ny regel om att avsätta domare som uttryckt politiska åsikter skapar oro över inskränkningar i yttrandefriheten. En annan del av förslaget, som handlar om att avskaffa straffet för att kränka religiösa känslor, har mottagits med blandade reaktioner. Domarföreningen JJpD ser detta som ett viktigt steg mot att skydda yttrandefriheten. Andra delar av reformen anses däremot begränsa domarnas rätt att delta i samhällsdebatten. Lagförslaget har vidare registrerats som en proposition i stället för ett regeringsförslag, vilket enligt domarföreningarna innebär att det kringgår viktiga remissinstanser som det högsta justitierådet Consejo General del Poder Judicial, CGPJ, skriver El Mundo. Reformförslaget skulle begränsa möjligheterna att presentera privata åtal för att inleda en juridisk process, något som enligt ett många jurister kan vara grundlagsvidrigt. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [6] => Array ( [id] => 42425 [sectionId] => 48 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Enligt El País råder i dagsläget en boom som drivs av internationella köpare och ökande investeringar i exklusiva bostäder. På Costa del Sol, främst i Marbella, är intresset för premiumbostäder enormt. Lyxprojekt som UNO i Marbella, där bostäderna kostar upp till tio miljoner euro, har sålt slut innan byggnationen ens påbörjats. Liknande projekt i Málagaprovinsen visar samma trend, där varumärken som Dolce&Gabbana och Karl Lagerfeld lockar köpare med sina lyxiga koncept. Detta trots att vissa takvåningar kostar över 20 miljoner euro och att många byggnader ännu är på ritbordet. Bland köparna finns britter, tyskar, schweizare och allt fler amerikaner. I Marbella och andra premiumområden genomförs över 90 procent av bostadsköpen kontant, vilket minskar behovet av lån. "Det är en marknad där investerare ser fastigheter som en säker och lönsam tillgång," säger Carlos Rodríguez, VD för Sierra Blanca Estates. Madrid och Barcelona upplever också en stark tillväxt i lyxsektorn. Enligt rapporter från konsultbolaget Knight Frank förväntas priserna för lyxbostäder i Madrid och Marbella öka med fem procent under 2025. Madrid beskrivs som en konkurrenskraftig stad på europeisk nivå med hög livskvalitet, medan Barcelona förblir ett av de mest eftertraktade resmålen i Europa för välbärgade köpare. Efterfrågan på bostäder med hög standard i Spanien ser ut att fortsätta växa under 2025, drivet av landets klimat, kultur och ökande internationella intresse. [ingress] => Lyxfastigheter i Spanien säljer som aldrig förr, särskilt i områden som Marbella, Mallorca, Madrid och Barcelona. Trots höga priser på flera miljoner euro är efterfrågan rekordhög och mycket säljs redan på planerinsgstadiet. [headline] => Försäljningen av lyxbostäder ”helt galen” [page] => 0 [modified] => 20250112100314 [created] => 20250112095740 [publishStart] => 20250113070000 [publishStop] => 20250711105759 [fullArticle] => Försäljningen av lyxbostäder ”helt galen” Lyxfastigheter i Spanien säljer som aldrig förr, särskilt i områden som Marbella, Mallorca, Madrid och Barcelona. Trots höga priser på flera miljoner euro är efterfrågan rekordhög och mycket säljs redan på planerinsgstadiet. Enligt El País råder i dagsläget en boom som drivs av internationella köpare och ökande investeringar i exklusiva bostäder. På Costa del Sol, främst i Marbella, är intresset för premiumbostäder enormt. Lyxprojekt som UNO i Marbella, där bostäderna kostar upp till tio miljoner euro, har sålt slut innan byggnationen ens påbörjats. Liknande projekt i Málagaprovinsen visar samma trend, där varumärken som Dolce&Gabbana och Karl Lagerfeld lockar köpare med sina lyxiga koncept. Detta trots att vissa takvåningar kostar över 20 miljoner euro och att många byggnader ännu är på ritbordet. Bland köparna finns britter, tyskar, schweizare och allt fler amerikaner. I Marbella och andra premiumområden genomförs över 90 procent av bostadsköpen kontant, vilket minskar behovet av lån. "Det är en marknad där investerare ser fastigheter som en säker och lönsam tillgång," säger Carlos Rodríguez, VD för Sierra Blanca Estates. Madrid och Barcelona upplever också en stark tillväxt i lyxsektorn. Enligt rapporter från konsultbolaget Knight Frank förväntas priserna för lyxbostäder i Madrid och Marbella öka med fem procent under 2025. Madrid beskrivs som en konkurrenskraftig stad på europeisk nivå med hög livskvalitet, medan Barcelona förblir ett av de mest eftertraktade resmålen i Europa för välbärgade köpare. Efterfrågan på bostäder med hög standard i Spanien ser ut att fortsätta växa under 2025, drivet av landets klimat, kultur och ökande internationella intresse. De flesta lyxbostäder i Spanien köps i dagsläget kontant. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [7] => Array ( [id] => 42405 [sectionId] => 448 [priority] => 12 [publish] => y [body] => Med anledning av 50-årsminnet har Spaniens regering planerat mer än hundra olika minnesevenemang, under parollen "50 år av frihet". Sammankomsterna startade redan i veckan, med hela regeringen närvarande och Pedro Sánchez som huvudtalare. Syftet officiellt är att fira demokratins seger över förtrycket. Det kan för den oinsatte förefalla hedervärt, men den som har ett uns kunskap om spansk historia vet att Francos död i sig inte utgjorde någon som helst seger. Den åldrige diktatorn behöll nämligen makten till sin naturliga död och hade handplockat sin efterträdare långt före han drog sitt sista andetag. Beslutet att förvandla 2025 till något slags jubelår för den spanska demokratin har ingen historisk motivering och kan endast ses mot bakgrund av den växande politiska polariseringen och regeringens vilja att markera gentemot den växande högerpopulismen, vilken i Spanien bland annat yttrar sig i Franco-nostalgi. Som väntat har de planerade evenemangen bidragit till ökad polarisering och det ledande oppositionspartiet Partido Popular har tagit kategoriskt avstånd från minnesprogrammet, inte utan argument. Franco kom till makten i Spanien genom inbördeskriget, som fascisterna inledde den 18 juli 1936 och gick segrande ur den 1 april 1939. Kriget övergick i en regelrätt diktatur, inspirerad och stödd av andra samtida regimer som Hitlertyskland och Mussolinis Italien. Tack vare skickligt manövrerande och Spaniens officiellt neutrala hållning under andra världskriget, lyckades Franco överleva både Hitler och Mussolini med flera årtionden och förvandlas till den mest långvarige diktatorn i hela världen under 1900-talet. I Francos Spanien var oppositionen förbjuden och förföljd, och de ultrakatolska dogmerna påtvingades befolkningen. Först 1950 hade landet lyckats nå samma ekonomiska nivåer som före inbördeskriget och det var endast tack vare Marshallhjälpen som landet började resa sig igen. Miljontals lågutbildade spanjorer emigrerade på 1960-talet för att kunna försörja sig och sina familjer. Charterturismen bidrog till att delvis luckra upp diktaturen, som dock bestod till Francos död den 20 november 1975. Diktatorn hade aldrig några planer på att återinföra demokrati i Spanien. Han handplockade den unge sonsonen till den exilerade kungen Alfons XIII, Juan Carlos, som han officiellt utnämnde till arvtagare 1969. Både Alfons XIII och hans näst äldste son Juan väntade förgäves på att återta tronen. Franco beslöt att kringgå båda och återupprätta monarkin först efter sin död. Den 22 november 1975 kröntes Juan Carlos I, och när nyårsklockorna ringde in 1976 var Spanien alltjämt en diktatur. Mot bakgrund av detta finns det inget konkret att fira 50 år senare, utom möjligtvis det faktum att Franco faktiskt dog. Och även om det korkades upp cava i många spanska hem när det begav sig, så är det väl lagom magstarkt att arrangera officiella minnesceremonier för att fira någons död, även om denne de facto var en förtryckare. Det skulle ta flera år för Spanien att montera ner Francoregimen. Först bytte Juan Carlos 1976 ut Francos sista försteminister, Carlos Arias Navarro, mot den betydligt yngre Adolfo Suárez, vilken också suttit i Francos ministär. Inte förrän våren 1977 hölls ett fritt parlamentsval i Spanien, som vanns av Suárez, och först den 6 december 1978 konsoliderades demokratin i Spanien när den nya grundlagen antogs i en folkomröstning. Mot bakgrund av detta är det högst tvivelaktigt att förvandla 2025 till något slags jubelår. En helt annan sak är att i största möjliga utsträckning uppmärksamma det faktum att det är 50 år sedan diktatorn dog och sprida kunskap om vad Francoregimen faktiskt innebar. Det är ingen tvekan om att den växande högervågen försöker försköna Francotiden och tyvärr är det historiska minnet både dåligt och infekterat. [ingress] => MATS BJÖRKMAN 2025 är det exakt 50 år sedan diktatorn Francisco Franco dog. Det är naturligtvis något signifikativt som bör uppmärksammas, men den spanska regeringen har slagit knut på sig själv och givit grund för ännu en steril politisk debatt som man helst hade velat slippa. [headline] => Ett sorgligt minne [page] => 0 [modified] => 20250112102430 [created] => 20250108095316 [publishStart] => 20250113065900 [publishStop] => 20250310081159 [fullArticle] => Ett sorgligt minne MATS BJÖRKMAN 2025 är det exakt 50 år sedan diktatorn Francisco Franco dog. Det är naturligtvis något signifikativt som bör uppmärksammas, men den spanska regeringen har slagit knut på sig själv och givit grund för ännu en steril politisk debatt som man helst hade velat slippa. Med anledning av 50-årsminnet har Spaniens regering planerat mer än hundra olika minnesevenemang, under parollen "50 år av frihet". Sammankomsterna startade redan i veckan, med hela regeringen närvarande och Pedro Sánchez som huvudtalare. Syftet officiellt är att fira demokratins seger över förtrycket. Det kan för den oinsatte förefalla hedervärt, men den som har ett uns kunskap om spansk historia vet att Francos död i sig inte utgjorde någon som helst seger. Den åldrige diktatorn behöll nämligen makten till sin naturliga död och hade handplockat sin efterträdare långt före han drog sitt sista andetag. Beslutet att förvandla 2025 till något slags jubelår för den spanska demokratin har ingen historisk motivering och kan endast ses mot bakgrund av den växande politiska polariseringen och regeringens vilja att markera gentemot den växande högerpopulismen, vilken i Spanien bland annat yttrar sig i Franco-nostalgi. Som väntat har de planerade evenemangen bidragit till ökad polarisering och det ledande oppositionspartiet Partido Popular har tagit kategoriskt avstånd från minnesprogrammet, inte utan argument. Franco kom till makten i Spanien genom inbördeskriget, som fascisterna inledde den 18 juli 1936 och gick segrande ur den 1 april 1939. Kriget övergick i en regelrätt diktatur, inspirerad och stödd av andra samtida regimer som Hitlertyskland och Mussolinis Italien. Tack vare skickligt manövrerande och Spaniens officiellt neutrala hållning under andra världskriget, lyckades Franco överleva både Hitler och Mussolini med flera årtionden och förvandlas till den mest långvarige diktatorn i hela världen under 1900-talet. I Francos Spanien var oppositionen förbjuden och förföljd, och de ultrakatolska dogmerna påtvingades befolkningen. Först 1950 hade landet lyckats nå samma ekonomiska nivåer som före inbördeskriget och det var endast tack vare Marshallhjälpen som landet började resa sig igen. Miljontals lågutbildade spanjorer emigrerade på 1960-talet för att kunna försörja sig och sina familjer. Charterturismen bidrog till att delvis luckra upp diktaturen, som dock bestod till Francos död den 20 november 1975. Diktatorn hade aldrig några planer på att återinföra demokrati i Spanien. Han handplockade den unge sonsonen till den exilerade kungen Alfons XIII, Juan Carlos, som han officiellt utnämnde till arvtagare 1969. Både Alfons XIII och hans näst äldste son Juan väntade förgäves på att återta tronen. Franco beslöt att kringgå båda och återupprätta monarkin först efter sin död. Den 22 november 1975 kröntes Juan Carlos I, och när nyårsklockorna ringde in 1976 var Spanien alltjämt en diktatur. Mot bakgrund av detta finns det inget konkret att fira 50 år senare, utom möjligtvis det faktum att Franco faktiskt dog. Och även om det korkades upp cava i många spanska hem när det begav sig, så är det väl lagom magstarkt att arrangera officiella minnesceremonier för att fira någons död, även om denne de facto var en förtryckare. Det skulle ta flera år för Spanien att montera ner Francoregimen. Först bytte Juan Carlos 1976 ut Francos sista försteminister, Carlos Arias Navarro, mot den betydligt yngre Adolfo Suárez, vilken också suttit i Francos ministär. Inte förrän våren 1977 hölls ett fritt parlamentsval i Spanien, som vanns av Suárez, och först den 6 december 1978 konsoliderades demokratin i Spanien när den nya grundlagen antogs i en folkomröstning. Mot bakgrund av detta är det högst tvivelaktigt att förvandla 2025 till något slags jubelår. En helt annan sak är att i största möjliga utsträckning uppmärksamma det faktum att det är 50 år sedan diktatorn dog och sprida kunskap om vad Francoregimen faktiskt innebar. Det är ingen tvekan om att den växande högervågen försöker försköna Francotiden och tyvärr är det historiska minnet både dåligt och infekterat. I år är det exakt 50 år sedan Francisco Franco dog och inte mycket mer. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [8] => Array ( [id] => 42382 [sectionId] => 11 [priority] => 9 [publish] => y [body] => De fyra stora kanalerna—Antena 3, La 1, Telecinco och Cuatro—har tillsammans haft ett genomsnitt på 4,7 miljoner tittare per dag på sina nyhetsprogram under året. Detta är en nedgång med 442.000 jämfört med föregående år, rapporterar El Independiente. Under de senaste fem åren har antalet tittare sjunkit med totalt 1,8 miljoner. Antena 3 är fortsatt marknadsledare med ett genomsnitt på 1,85 miljoner tittare och 18,1 procent av tittarandelen. Däremot har även de förlorat 170.000 tittare jämfört med 2023. Statliga La 1 intar nu andra plats, efter att ha passerat Telecinco, med ett genomsnitt på 1,12 miljoner tittare och 10,9 procent av marknaden. Telecinco har försökt förbättra sina siffror genom att värva Carlos Franganillo från RTVE som ny programledare, men har ändå tappat 174.000 tittare under året. Deras genomsnitt ligger nu på 1,03 miljoner och 10,1 procent av marknaden. LaSexta ligger före Cuatro med 688.000 tittare (åtta procent) mot Cuatros 420.000 (5,3 procent). Samtidigt planerar regeringen att ge en ny sändningslicens till en aktör som kan introducera ytterligare konkurrens på marknaden. [ingress] => Antalet tittare på nyhetssändningar i Spaniens ledande tv-kanaler har minskat med nästan 450.000 personer under 2024. Detta uppges spegla ett förändrat mediekonsumtionsmönster. [headline] => Traditionella nyhetsprogram förlorar stor mängd tittare [page] => 0 [modified] => 20250110091728 [created] => 20250105080659 [publishStart] => 20250112170000 [publishStop] => 20250704090659 [fullArticle] => Traditionella nyhetsprogram förlorar stor mängd tittare Antalet tittare på nyhetssändningar i Spaniens ledande tv-kanaler har minskat med nästan 450.000 personer under 2024. Detta uppges spegla ett förändrat mediekonsumtionsmönster. De fyra stora kanalerna—Antena 3, La 1, Telecinco och Cuatro—har tillsammans haft ett genomsnitt på 4,7 miljoner tittare per dag på sina nyhetsprogram under året. Detta är en nedgång med 442.000 jämfört med föregående år, rapporterar El Independiente. Under de senaste fem åren har antalet tittare sjunkit med totalt 1,8 miljoner. Antena 3 är fortsatt marknadsledare med ett genomsnitt på 1,85 miljoner tittare och 18,1 procent av tittarandelen. Däremot har även de förlorat 170.000 tittare jämfört med 2023. Statliga La 1 intar nu andra plats, efter att ha passerat Telecinco, med ett genomsnitt på 1,12 miljoner tittare och 10,9 procent av marknaden. Telecinco har försökt förbättra sina siffror genom att värva Carlos Franganillo från RTVE som ny programledare, men har ändå tappat 174.000 tittare under året. Deras genomsnitt ligger nu på 1,03 miljoner och 10,1 procent av marknaden. LaSexta ligger före Cuatro med 688.000 tittare (åtta procent) mot Cuatros 420.000 (5,3 procent). Samtidigt planerar regeringen att ge en ny sändningslicens till en aktör som kan introducera ytterligare konkurrens på marknaden. Allt färre följer de spanska nyhetsprogrammen. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [9] => Array ( [id] => 42417 [sectionId] => 23 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Enligt åklagaren skedde anmälan i hämndsyfte och för att utnyttja Hernández kändisskap. Händelsen inträffade i juni 2017 på en nattklubb i Marbella. Enligt domstolen lämnade Kremleva och Hernández lokalen för att ha ett sexuellt möte i en bil, men de återvände senare till nattklubben. Kremleva försökte därefter övertala Hernández att tillbringa natten med henne, men han avböjde. Kort därefter, hemma i sin bostad, kontaktade hon polisen och anklagade fotbollsspelaren för våldtäkt. Polisutredningen lades dock ner två dagar senare då anklagelserna bedömdes som ogrundade. Domen, som bygger på en överenskommelse mellan parterna, är slutgiltig och kan inte överklagas, rapporterar tidningen El País. [ingress] => En domstol i Málaga har dömt modellen Luisa Kremleva till sex månaders fängelse och en bot på 1.800 euro för att på falska grunder ha anklagat den franske fotbollsspelaren Theo Hernández för våldtäkt. Domen är villkorlig, vilket innebär att hon slipper fängelse om hon inte begår nya brott inom två år. [headline] => Modell dömd för falsk anmälan om våldtäkt [page] => 0 [modified] => 20250110091526 [created] => 20250110090910 [publishStart] => 20250112120000 [publishStop] => 20250709100959 [fullArticle] => Modell dömd för falsk anmälan om våldtäkt En domstol i Málaga har dömt modellen Luisa Kremleva till sex månaders fängelse och en bot på 1.800 euro för att på falska grunder ha anklagat den franske fotbollsspelaren Theo Hernández för våldtäkt. Domen är villkorlig, vilket innebär att hon slipper fängelse om hon inte begår nya brott inom två år. Enligt åklagaren skedde anmälan i hämndsyfte och för att utnyttja Hernández kändisskap. Händelsen inträffade i juni 2017 på en nattklubb i Marbella. Enligt domstolen lämnade Kremleva och Hernández lokalen för att ha ett sexuellt möte i en bil, men de återvände senare till nattklubben. Kremleva försökte därefter övertala Hernández att tillbringa natten med henne, men han avböjde. Kort därefter, hemma i sin bostad, kontaktade hon polisen och anklagade fotbollsspelaren för våldtäkt. Polisutredningen lades dock ner två dagar senare då anklagelserna bedömdes som ogrundade. Domen, som bygger på en överenskommelse mellan parterna, är slutgiltig och kan inte överklagas, rapporterar tidningen El País. Polisutredningen lades ner efter bara två dagar, då anklagelserna bedömdes som ogrundade. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [10] => Array ( [id] => 42423 [sectionId] => 42 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Räddningstjänsten 112 varskoddes vid 19-tiden på lördagskvällen den 11 januari. Guardia Civil, lokalpolis och ambulans ryckte, enligt La Opinión de Málaga, omedelbart ut till platsen. Kvinnans kropp återfanns, men hon hade redan avlidit. Hennes klättringspartner, som var oskadd men i chock, befann sig vid platsen. Myndigheterna undersöker fortfarande omständigheterna kring fallet, som tros ha varit en olyckshändelse vid skymningstid. Den inträffar exakt en månad efter att en brittisk man dödsstörtat i samma område under klättring. Läs mer: https://www.sydkusten.es/engine.php?articleId=42257§ionId=42 [ingress] => En 21-årig irländsk kvinna har omkommit efter att ha fallit 150 meter under en klättring vid El Chorro i Álora. [headline] => Ny dödsolycka nära Caminito del Rey [page] => 0 [modified] => 20250112095153 [created] => 20250112095107 [publishStart] => 20250112100000 [publishStop] => 20250711105159 [fullArticle] => Ny dödsolycka nära Caminito del Rey En 21-årig irländsk kvinna har omkommit efter att ha fallit 150 meter under en klättring vid El Chorro i Álora. Räddningstjänsten 112 varskoddes vid 19-tiden på lördagskvällen den 11 januari. Guardia Civil, lokalpolis och ambulans ryckte, enligt La Opinión de Málaga, omedelbart ut till platsen. Kvinnans kropp återfanns, men hon hade redan avlidit. Hennes klättringspartner, som var oskadd men i chock, befann sig vid platsen. Myndigheterna undersöker fortfarande omständigheterna kring fallet, som tros ha varit en olyckshändelse vid skymningstid. Den inträffar exakt en månad efter att en brittisk man dödsstörtat i samma område under klättring. Läs mer: https://www.sydkusten.es/engine.php?articleId=42257§ionId=42 El Chorro är ett populärt klättrings- och vandringsområde i Málagaprovinsen. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [11] => Array ( [id] => 42422 [sectionId] => 11 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Enligt uppgifter från den marockanska polisen identifierades den unge mannen via Interpols databas, där en röd notis fanns utfärdad av Interpols svenska kontor i Stockholm. Denna efterlysning gjordes på begäran av svenska rättsliga myndigheter och avsåg mannens misstänkta inblandning i innehav av offensiva skjutvapen, vilka tros ha använts för kriminella ändamål. Notiser av detta slag används för att underrätta polismyndigheter världen över om individer som är efterlysta för allvarliga brott och i detta fall ledde det till mannens gripande i Marocko, skriver El Periódico de Ceuta. 19-åringen har häktats och väntar nu på att presenteras inför åklagare, som ska besluta om nästa steg i den rättsliga processen. Interpols kontor i Rabat, som lyder under Marockos generaldirektorat för nationell säkerhet, har informerat de svenska myndigheterna om gripandet och inlett förberedelserna för en eventuell utlämning till Sverige. [ingress] => En 19-årig svensk medborgare har gripits vid den marockanska gränspassagen till Ceuta. Han är internationellt efterlyst för grova brott. [headline] => Efterlyst svensk medborgare gripen vid gränsen till Ceuta [page] => 0 [modified] => 20250111085811 [created] => 20250111085719 [publishStart] => 20250112070000 [publishStop] => 20250710095759 [fullArticle] => Efterlyst svensk medborgare gripen vid gränsen till Ceuta En 19-årig svensk medborgare har gripits vid den marockanska gränspassagen till Ceuta. Han är internationellt efterlyst för grova brott. Enligt uppgifter från den marockanska polisen identifierades den unge mannen via Interpols databas, där en röd notis fanns utfärdad av Interpols svenska kontor i Stockholm. Denna efterlysning gjordes på begäran av svenska rättsliga myndigheter och avsåg mannens misstänkta inblandning i innehav av offensiva skjutvapen, vilka tros ha använts för kriminella ändamål. Notiser av detta slag används för att underrätta polismyndigheter världen över om individer som är efterlysta för allvarliga brott och i detta fall ledde det till mannens gripande i Marocko, skriver El Periódico de Ceuta. 19-åringen har häktats och väntar nu på att presenteras inför åklagare, som ska besluta om nästa steg i den rättsliga processen. Interpols kontor i Rabat, som lyder under Marockos generaldirektorat för nationell säkerhet, har informerat de svenska myndigheterna om gripandet och inlett förberedelserna för en eventuell utlämning till Sverige. Gripandet skedde på den marockanska sidan av gränsen. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [12] => Array ( [id] => 40696 [sectionId] => 448 [priority] => 12 [publish] => y [body] => Med så många språkbrukare finns det självklart stora dialektala och nationella skillnader. Här följer därför en genomgång av några av olikheterna både i Spanien och Latinamerika. Spanska är officiellt språk i 21 länder. Det finns alltså stor anledning att lära sig språket. Men att ta en spanskakurs är en sak, och att hänga med i ett samtal bland ortsbefolkningen är något helt annat. Det är dessutom stor skillnad på spanskan som talas i Havanna, Buenos Aires, Cádiz och Bilbao. Inom Spanien finns det stora dialektala skillnader både vad gäller uttal och ordförråd. I Murcia och Extremadura slänger sig befolkningen till exempel ofta med uttrycket “acho”, som är diminutiv av “muchacho” (grabb). Det är något av ett allroundord som kan användas för att till exempel kalla på någons uppmärksamhet (och betyder då ungefär “hörru”) eller för att uttrycka förvåning eller glädje. I Valencia används istället “nano”, vilket har en liknande betydelse. I många regioner är det vanligt att blanda in ord från de lokala språken i spanskan. Så är till exempel fallet i Galicien där ord som “morriña” (som betyder ungefär hemlängtan) och “carallo” (en svordom som kan översättas till jävlar) är vanliga. I Baskien kan du hälsa med frasen “aúpa” för att smälta in. Vissa hävdar att Madridborna inte har någon tydlig dialekt. Ett vanligt ord som dock förknippas med huvudstaden är “mazo”, som används för att referera till stort eller mycket. Ett annat vanligt uttryckssätt är att säga “ejque” istället för “es que” (“det är så att…”). Vill du låta som en äkta huvudstadsbo ska du låta det avslutande d:et i stadens namn vara stumt och istället säga “Madriz”. Det brukar sägas att “standardspanskan” (om det nu går att definiera en sådan) talas i vissa områden av Kastilien och León. Valladolid omnämns ofta som den plats där spanskan är allra närmast den spanska akademins definition av språket. Det är alltså ett perfekt besöksmål för nybörjaren som vill undvika slang och dialektala uttryck. Den kanske allra mest svårförståeliga spanskan talas i vissa delar av Andalusien och Murcia. Dialekterna i syd kan till och med vara komplicerade för en äkta spanjor från andra delar av landet. I de södra delarna uttalar befolkningen till exempel inte “s” i slutet av ett ord. “Vamos” blir “vamo” och “veces” blir “vece”. Vi måste så klart också prata om det klassiska läspandet som många förknippar med spanskan och som för en nybörjare kan kännas konstlat att försöka få till. Det är faktiskt dock så att den stora majoriteten av alla spansktalande inte läspar. Generellt så används läspljudet i Spanien och inte i Latinamerika. Det finns dock vissa undantag, till exempel läspar spanjorer inte på Kanarieöarna och i vissa delar av Andalusien, Extremadura och Murcia. När ska man då läspa? Jo, på bokstaven z, samt bokstaven c om den står framför ett i eller ett e. Det finns också ett fenomen som kallas “ceceo”, vilket innebär att även bokstaven s uttalas med ett läspande ljud. Till exempel blir “casa” istället “caza”. Detta förekommer i delar av Andalusien och speciellt i Málagaprovinsen. Motsatsen till ”ceceo” är “seseo”. Det innebär att bokstäverna c och z uttalas som ett kraftfullt s. Gemene spanjor skulle till exempel läspa på både c och z i ordet körsbär “cereza”. En infödd sevillabo eller latinamerikan skulle istället uttala det “seresa”. Avsaknaden av läspljud är inte det enda som särskiljer latinamerikansk spanska. På andra sidan Atlanten används inte verbformen för andra person plural (“vosotros”, alltså “ni”), istället används tredje person plural “ustedes”, vilket är ett formellt “Ni”. Självklart finns det även stora skillnader inom Latinamerika. Den argentinska spanskan är relativt lätt att urskilja. Satsmelodin påminner om den italienska på grund av det stora antalet italienska immigranter i landet som har gjort avtryck både på vokabulär och intonation. Därtill använder de “vos” istället för “tú” (du). Ett annat särdrag är att dubbel ll och y uttalas med ett tj-ljud. De säger alltså “tjo” istället för “yo” (jag). Argentinsk spanska pratas både i Argentina och Uruguay. En annan dialekt som är lätt att urskilja (men desto svårare att förstå) är den mexikanska. Den är influerad av inhemska språk, bland annat nahuatl, vilket ger den en särskild satsmelodi. Därtill är den fylld av slang, med ord som güey (som kan betyda alltifrån “hörru” till “dummer”), “chingón”(“riktigt bra”) och “chela” (“öl”). Det kan även vara intressant att veta att spanskan som talas i Latinamerika har många likheter med den på Kanarieöarna. Det har att göra med att den spanska koloniseringen av de båda platserna ägde rum ungefär samtidigt. Den spanska som talades av kolonisatörerna var starkt influerad av den spanska som talades i de södra delarna av landet. Med tiden särskiljdes språket på fastlandet och kolonierna åt allt mer. Då så “acho”. Förhoppningsvis tyckte du att den här artikeln var “chingón” så att du nu kan gå ut på stan och prata “mazo” spanska. [ingress] => Spanska är ett av världens mest talade språk. Det är modersmål för nästan 500 miljoner människor världen över, enligt siffror från Centro Virtual Cervantes. [headline] => Acho, mazo och güey – så pratar spanjorer på olika platser [page] => 0 [modified] => 20250110090846 [created] => 20240405182847 [publishStart] => 20250112045900 [publishStop] => 20240815182859 [fullArticle] => Acho, mazo och güey – så pratar spanjorer på olika platser Spanska är ett av världens mest talade språk. Det är modersmål för nästan 500 miljoner människor världen över, enligt siffror från Centro Virtual Cervantes. Med så många språkbrukare finns det självklart stora dialektala och nationella skillnader. Här följer därför en genomgång av några av olikheterna både i Spanien och Latinamerika. Spanska är officiellt språk i 21 länder. Det finns alltså stor anledning att lära sig språket. Men att ta en spanskakurs är en sak, och att hänga med i ett samtal bland ortsbefolkningen är något helt annat. Det är dessutom stor skillnad på spanskan som talas i Havanna, Buenos Aires, Cádiz och Bilbao. Inom Spanien finns det stora dialektala skillnader både vad gäller uttal och ordförråd. I Murcia och Extremadura slänger sig befolkningen till exempel ofta med uttrycket “acho”, som är diminutiv av “muchacho” (grabb). Det är något av ett allroundord som kan användas för att till exempel kalla på någons uppmärksamhet (och betyder då ungefär “hörru”) eller för att uttrycka förvåning eller glädje. I Valencia används istället “nano”, vilket har en liknande betydelse. I många regioner är det vanligt att blanda in ord från de lokala språken i spanskan. Så är till exempel fallet i Galicien där ord som “morriña” (som betyder ungefär hemlängtan) och “carallo” (en svordom som kan översättas till jävlar) är vanliga. I Baskien kan du hälsa med frasen “aúpa” för att smälta in. Vissa hävdar att Madridborna inte har någon tydlig dialekt. Ett vanligt ord som dock förknippas med huvudstaden är “mazo”, som används för att referera till stort eller mycket. Ett annat vanligt uttryckssätt är att säga “ejque” istället för “es que” (“det är så att…”). Vill du låta som en äkta huvudstadsbo ska du låta det avslutande d:et i stadens namn vara stumt och istället säga “Madriz”. Det brukar sägas att “standardspanskan” (om det nu går att definiera en sådan) talas i vissa områden av Kastilien och León. Valladolid omnämns ofta som den plats där spanskan är allra närmast den spanska akademins definition av språket. Det är alltså ett perfekt besöksmål för nybörjaren som vill undvika slang och dialektala uttryck. Den kanske allra mest svårförståeliga spanskan talas i vissa delar av Andalusien och Murcia. Dialekterna i syd kan till och med vara komplicerade för en äkta spanjor från andra delar av landet. I de södra delarna uttalar befolkningen till exempel inte “s” i slutet av ett ord. “Vamos” blir “vamo” och “veces” blir “vece”. Vi måste så klart också prata om det klassiska läspandet som många förknippar med spanskan och som för en nybörjare kan kännas konstlat att försöka få till. Det är faktiskt dock så att den stora majoriteten av alla spansktalande inte läspar. Generellt så används läspljudet i Spanien och inte i Latinamerika. Det finns dock vissa undantag, till exempel läspar spanjorer inte på Kanarieöarna och i vissa delar av Andalusien, Extremadura och Murcia. När ska man då läspa? Jo, på bokstaven z, samt bokstaven c om den står framför ett i eller ett e. Det finns också ett fenomen som kallas “ceceo”, vilket innebär att även bokstaven s uttalas med ett läspande ljud. Till exempel blir “casa” istället “caza”. Detta förekommer i delar av Andalusien och speciellt i Málagaprovinsen. Motsatsen till ”ceceo” är “seseo”. Det innebär att bokstäverna c och z uttalas som ett kraftfullt s. Gemene spanjor skulle till exempel läspa på både c och z i ordet körsbär “cereza”. En infödd sevillabo eller latinamerikan skulle istället uttala det “seresa”. Avsaknaden av läspljud är inte det enda som särskiljer latinamerikansk spanska. På andra sidan Atlanten används inte verbformen för andra person plural (“vosotros”, alltså “ni”), istället används tredje person plural “ustedes”, vilket är ett formellt “Ni”. Självklart finns det även stora skillnader inom Latinamerika. Den argentinska spanskan är relativt lätt att urskilja. Satsmelodin påminner om den italienska på grund av det stora antalet italienska immigranter i landet som har gjort avtryck både på vokabulär och intonation. Därtill använder de “vos” istället för “tú” (du). Ett annat särdrag är att dubbel ll och y uttalas med ett tj-ljud. De säger alltså “tjo” istället för “yo” (jag). Argentinsk spanska pratas både i Argentina och Uruguay. En annan dialekt som är lätt att urskilja (men desto svårare att förstå) är den mexikanska. Den är influerad av inhemska språk, bland annat nahuatl, vilket ger den en särskild satsmelodi. Därtill är den fylld av slang, med ord som güey (som kan betyda alltifrån “hörru” till “dummer”), “chingón”(“riktigt bra”) och “chela” (“öl”). Det kan även vara intressant att veta att spanskan som talas i Latinamerika har många likheter med den på Kanarieöarna. Det har att göra med att den spanska koloniseringen av de båda platserna ägde rum ungefär samtidigt. Den spanska som talades av kolonisatörerna var starkt influerad av den spanska som talades i de södra delarna av landet. Med tiden särskiljdes språket på fastlandet och kolonierna åt allt mer. Då så “acho”. Förhoppningsvis tyckte du att den här artikeln var “chingón” så att du nu kan gå ut på stan och prata “mazo” spanska. Det spanska språket skiljer sig i uttal och uttryck inte bara mellan olika länder, utan även mellan olika delar av Spanien. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [13] => Array ( [id] => 42378 [sectionId] => 388 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Lågutsläppszonen, på spanska förkortad ZBE, omfattar hela Palmas stadskärna. Området avgränsas av avenyerna, Plaza de España, Vía Alemania, Portugal, Paseo Mallorca, Sa Rieras mynning, Avenida Gabriel Roca och Avenida Adolfo Suárez. Zonen inkluderar likaså det historiska området innanför de gamla stadsmurarna. Det spanska trafikverket DGT delar in fordon i miljöklasser baserat på deras utsläpp. Inledningsvis har de mest förorenande fordonen, de som inte ens klassificerar för ett märke på framrutan, inte längre tillträde till innerstaden. Det handlar främst om bensinbilar registrerade före 2001 och dieselfordon som är från före 2006. Enskilda ägare till dessa fordon kan dock ansöka om undantag, exempelvis om de är boende i ZBE-området. Brott mot reglerna gällande tillträde, parkering eller körning i zonen räknas som en allvarlig överträdelse och kan leda till böter på upp till 200 euro. Dock kommer det att finnas en övergångsperiod på ett år då inga böter utfärdas, rapporterar Crónica Balear. [ingress] => Vid årsskiftet trädde lågutsläppszonen i centrala Palma stad i kraft. Syftet är att följa EU-direktiven för att minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten i innerstäder. [headline] => Lågutsläppszon i kraft i Palma [page] => 0 [modified] => 20250110161934 [created] => 20250104081830 [publishStart] => 20250111170000 [publishStop] => 20250703091859 [fullArticle] => Lågutsläppszon i kraft i Palma Vid årsskiftet trädde lågutsläppszonen i centrala Palma stad i kraft. Syftet är att följa EU-direktiven för att minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten i innerstäder. Lågutsläppszonen, på spanska förkortad ZBE, omfattar hela Palmas stadskärna. Området avgränsas av avenyerna, Plaza de España, Vía Alemania, Portugal, Paseo Mallorca, Sa Rieras mynning, Avenida Gabriel Roca och Avenida Adolfo Suárez. Zonen inkluderar likaså det historiska området innanför de gamla stadsmurarna. Det spanska trafikverket DGT delar in fordon i miljöklasser baserat på deras utsläpp. Inledningsvis har de mest förorenande fordonen, de som inte ens klassificerar för ett märke på framrutan, inte längre tillträde till innerstaden. Det handlar främst om bensinbilar registrerade före 2001 och dieselfordon som är från före 2006. Enskilda ägare till dessa fordon kan dock ansöka om undantag, exempelvis om de är boende i ZBE-området. Brott mot reglerna gällande tillträde, parkering eller körning i zonen räknas som en allvarlig överträdelse och kan leda till böter på upp till 200 euro. Dock kommer det att finnas en övergångsperiod på ett år då inga böter utfärdas, rapporterar Crónica Balear. Inledningsvis har de mest förorenande fordonen inte längre tillträde till innerstaden i Palma. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) [14] => Array ( [id] => 42419 [sectionId] => 38 [priority] => 9 [publish] => y [body] => Skylten som marknadsför festen, vilken planeras hållas på ett diskotek i Torremolinos, förklarar ”fikusar” (maricones) som icke önskvärda, liksom slagsmål, droger, kepsar och flipflops. Affischen har snabbt väckt en våg av kritik, enligt El País. Borgmästaren Margarita del Cid (PP) fördömde inlägget och klargjorde att hat och homofobi inte har någon plats i Torremolinos. Hon försäkrade också att kommunen kommer att göra allt för att stoppa evenemanget och liknande initiativ. Efter att borgmästaren offentliggjort sin kritik mot evenemanget har hon mottagit ytterligare homofoba meddelanden från arrangörerna. Hon planerar att lämna in en formell polisanmälan för både hatbrott och förtal. Torremolinos har länge varit en populär destination för HBTQ+-turism och spelar en viktig roll i Spaniens HBTQ+-historia. Bland annat är Pasaje Begoña erkänt som en historisk minnesplats för kampen om HBTQ+-rättigheter. Staden fortsätter att stå som en symbol för mångfald och inkludering, något som svärtas av utspel som den kontroversiella festen där homosexuella förklaras icke önskvärda. [ingress] => Torremolinos kommun planerar att anmäla arrangörerna bakom ett evenemang som enligt planerna ska äga rum den 18 januari. Bestämmelserna för evenemanget, som publicerats på Instagram av Club Fátima Ino, har kritiserats för sitt tydligt homofoba innehåll. [headline] => Kritik mot fest som bannlyser ”fikusar” [page] => 0 [modified] => 20250110161919 [created] => 20250110161819 [publishStart] => 20250111120000 [publishStop] => 20250709171859 [fullArticle] => Kritik mot fest som bannlyser ”fikusar” Torremolinos kommun planerar att anmäla arrangörerna bakom ett evenemang som enligt planerna ska äga rum den 18 januari. Bestämmelserna för evenemanget, som publicerats på Instagram av Club Fátima Ino, har kritiserats för sitt tydligt homofoba innehåll. Skylten som marknadsför festen, vilken planeras hållas på ett diskotek i Torremolinos, förklarar ”fikusar” (maricones) som icke önskvärda, liksom slagsmål, droger, kepsar och flipflops. Affischen har snabbt väckt en våg av kritik, enligt El País. Borgmästaren Margarita del Cid (PP) fördömde inlägget och klargjorde att hat och homofobi inte har någon plats i Torremolinos. Hon försäkrade också att kommunen kommer att göra allt för att stoppa evenemanget och liknande initiativ. Efter att borgmästaren offentliggjort sin kritik mot evenemanget har hon mottagit ytterligare homofoba meddelanden från arrangörerna. Hon planerar att lämna in en formell polisanmälan för både hatbrott och förtal. Torremolinos har länge varit en populär destination för HBTQ+-turism och spelar en viktig roll i Spaniens HBTQ+-historia. Bland annat är Pasaje Begoña erkänt som en historisk minnesplats för kampen om HBTQ+-rättigheter. Staden fortsätter att stå som en symbol för mångfald och inkludering, något som svärtas av utspel som den kontroversiella festen där homosexuella förklaras icke önskvärda. Homosexuella likställs med droger och slagsmål som icke önskvärda på ett annonserat evenemang i Torremolinos. [puff] => [member] => p [commercialArticle] => n [includeInRss] => 1 [intressenter] => [deletionHash] => ) )