14 sep 05:25
SK Premium+:
Array
(
[0] => Array
(
[id] => 41694
[sectionId] => 25
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Med anledning av evenemanget Málaga Cruise Days, som hålls i dessa dagar, varnar Greenpeace för att de stora kryssningsfartygen som anlöper Málaga har en minimal ekonomisk inverkan och bidrar till att tränga undan lokalbefolkningen ytterligare. Varje dag kan fyra megakryssningar släppa av mellan 12.000 och 15.000 passagerare, vilket orsakar trängsel i Málagas hamn och historiska stadsdelar. Trots det lämnar varje besökare ett relativt lågt ekonomiskt avtryck, eftersom många kryssningsresenärer har allt inkluderat ombord.
Hamnmyndigheten har meddelat att evenemanget Málaga Cruise Days kommer att vara koldioxidneutralt, vilket Greenpeace anser vara ett exempel på så kallad greenwashing. Kryssningsindustrin, som står för endast 1–2 procent av den globala sjöfartstrafiken, släpper ut betydande mängder föroreningar. I Barcelona förra året släppte kryssningsfartygen ut nästan tre gånger mer svaveldioxid än stadens alla bilar tillsammans. Dessutom genererar kryssningar stora mängder avfall och utsläpp av förorenande ämnen som svaveldioxid och giftigt avloppsvatten.
Greenpeace kräver att kommunledningen i Málaga omprövar sin turismmodell och listar ett flertal förslag. Det handlar om avslag på utbyggnadsplaner för hamnen, begränsningar för antal och storlek på kryssningsfartygen, införande av en särskild turistskatt för kryssningsbesökare och snabbare elektrifiering av hamnen för att minska utsläppen.
Miljöorganisationen menar att Málagas turismmodell bör sätta invånarnas välbefinnande och miljön före de ekonomiska intressena hos en industri som bidrar till klimatkrisen.
[ingress] => I ett färskt pressmeddelande uppger miljöorganisationen Greenpeace att kryssningsfartygen är en av de mest förorenande formerna av turism, som dessutom har låg ekonomisk nytta. Framför allt efterlyser organisationen en minskning av antalet megakryssningar i Málaga för att värna om en hållbar hamn.
[headline] => Kryssningsfartygens inverkan kritiseras
[page] => 0
[modified] => 20240912124655
[created] => 20240912124240
[publishStart] => 20240913170000
[publishStop] => 20250311114259
[fullArticle] => Kryssningsfartygens inverkan kritiseras I ett färskt pressmeddelande uppger miljöorganisationen Greenpeace att kryssningsfartygen är en av de mest förorenande formerna av turism, som dessutom har låg ekonomisk nytta. Framför allt efterlyser organisationen en minskning av antalet megakryssningar i Málaga för att värna om en hållbar hamn. Med anledning av evenemanget Málaga Cruise Days, som hålls i dessa dagar, varnar Greenpeace för att de stora kryssningsfartygen som anlöper Málaga har en minimal ekonomisk inverkan och bidrar till att tränga undan lokalbefolkningen ytterligare. Varje dag kan fyra megakryssningar släppa av mellan 12.000 och 15.000 passagerare, vilket orsakar trängsel i Málagas hamn och historiska stadsdelar. Trots det lämnar varje besökare ett relativt lågt ekonomiskt avtryck, eftersom många kryssningsresenärer har allt inkluderat ombord.
Hamnmyndigheten har meddelat att evenemanget Málaga Cruise Days kommer att vara koldioxidneutralt, vilket Greenpeace anser vara ett exempel på så kallad greenwashing. Kryssningsindustrin, som står för endast 1–2 procent av den globala sjöfartstrafiken, släpper ut betydande mängder föroreningar. I Barcelona förra året släppte kryssningsfartygen ut nästan tre gånger mer svaveldioxid än stadens alla bilar tillsammans. Dessutom genererar kryssningar stora mängder avfall och utsläpp av förorenande ämnen som svaveldioxid och giftigt avloppsvatten.
Greenpeace kräver att kommunledningen i Málaga omprövar sin turismmodell och listar ett flertal förslag. Det handlar om avslag på utbyggnadsplaner för hamnen, begränsningar för antal och storlek på kryssningsfartygen, införande av en särskild turistskatt för kryssningsbesökare och snabbare elektrifiering av hamnen för att minska utsläppen.
Miljöorganisationen menar att Málagas turismmodell bör sätta invånarnas välbefinnande och miljön före de ekonomiska intressena hos en industri som bidrar till klimatkrisen. Kryssningsfartyg i Málagas hamn, skådat från Gibralfaro.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[1] => Array
(
[id] => 41658
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Det är privatskolan Arcadia, i Villanueva de la Cañada, som har beslutat att lämna det tvåspråkiga programmet som infördes av regionstyret i Madrid för 20 år sedan. Skolan återgår nu till att undervisa naturvetenskap och konstämnen på spanska, efter att ha konstaterat att engelskan utgör ett hinder för elevernas lärande. Beslutet kommer i en tid då fler läroverk i Madrid börjar ifrågasätta tvåspråkig utbildning.
Detta är ett ovanligt beslut i Madrid, som under de senaste två decennierna varit en föregångare inom tvåspråkig undervisning i Spanien. Enligt Xavier Gisbert, tidigare ansvarig för programmet, är Arcadia den första skolan i regionen som lämnar detta system. Däremot finns det en växande oro bland föräldrar och lärare kring huruvida modellen verkligen gagnar kunskapsutvecklingen. Lärarna på Arcadia vittnar om att eleverna kämpade med att förstå ämnen på engelska, särskilt de som hade inlärningssvårigheter som autism och hyperaktiviter, rapporterar tidningen El País.
Under pandemin blev många föräldrar varse om svårigheterna, när de tvingades hjälpa sina barn med distansundervisningen. Föräldrarna upptäckte att eleverna hade svårigheter med att förstå mer komplexa processer, såsom vattenavdunstning, på engelska. Skolans rektor, Juan Miguel Hidalgo, förklarar att beslutet togs för att främja en djupare förståelse i undervisningen. Dessutom menar han att det engelska språket inte lärdes ut effektivt i stora klasser, där få elever hade möjlighet att delta aktivt. Skolan har därför valt att satsa på mindre grupper och effektivare utnyttjande av undervisningstiden.
Arcadia är inte den enda skolan som ifrågasätter tvåspråkighetsmodellen. Fler skolor kan komma att följa deras exempel, särskilt nu när regionens eget utbildningsdepartement också börjat justera programmet. Allt fler kritiska röster har höjts mot att elevernas inlärning av både engelska och ämnesinnehåll blir lidande. Därför har regionstyret delvis backat i år genom att besluta om att återgå till undervisning på spanska i vissa delar av historia och geografi.
Beslutet att lämna programmet stöddes enhälligt av både lärare och föräldrar på Arcadia. Många föräldrar uttrycker frustration över att det saknas alternativ till tvåspråkiga skolor i vissa delar av regionen, men om Arcadias beslut visar sig framgångsrik kan det leda till fler förändringar i framtiden.
[ingress] => Efter att projektet med att undervisa ett flertal ämnen på både spanska och engelska på många privatskolor lagts ner runt om i Spanien, har även en skola i Madridregionen valt att slopa modellen. Det anses signifikativt, då Madridregionen grundade och har hittills hårdnackat försvarat idén.
[headline] => Fiasko för tvåspråkig undervisning
[page] => 0
[modified] => 20240912125201
[created] => 20240907184056
[publishStart] => 20240913120000
[publishStop] => 20250306174059
[fullArticle] => Fiasko för tvåspråkig undervisning Efter att projektet med att undervisa ett flertal ämnen på både spanska och engelska på många privatskolor lagts ner runt om i Spanien, har även en skola i Madridregionen valt att slopa modellen. Det anses signifikativt, då Madridregionen grundade och har hittills hårdnackat försvarat idén. Det är privatskolan Arcadia, i Villanueva de la Cañada, som har beslutat att lämna det tvåspråkiga programmet som infördes av regionstyret i Madrid för 20 år sedan. Skolan återgår nu till att undervisa naturvetenskap och konstämnen på spanska, efter att ha konstaterat att engelskan utgör ett hinder för elevernas lärande. Beslutet kommer i en tid då fler läroverk i Madrid börjar ifrågasätta tvåspråkig utbildning.
Detta är ett ovanligt beslut i Madrid, som under de senaste två decennierna varit en föregångare inom tvåspråkig undervisning i Spanien. Enligt Xavier Gisbert, tidigare ansvarig för programmet, är Arcadia den första skolan i regionen som lämnar detta system. Däremot finns det en växande oro bland föräldrar och lärare kring huruvida modellen verkligen gagnar kunskapsutvecklingen. Lärarna på Arcadia vittnar om att eleverna kämpade med att förstå ämnen på engelska, särskilt de som hade inlärningssvårigheter som autism och hyperaktiviter, rapporterar tidningen El País.
Under pandemin blev många föräldrar varse om svårigheterna, när de tvingades hjälpa sina barn med distansundervisningen. Föräldrarna upptäckte att eleverna hade svårigheter med att förstå mer komplexa processer, såsom vattenavdunstning, på engelska. Skolans rektor, Juan Miguel Hidalgo, förklarar att beslutet togs för att främja en djupare förståelse i undervisningen. Dessutom menar han att det engelska språket inte lärdes ut effektivt i stora klasser, där få elever hade möjlighet att delta aktivt. Skolan har därför valt att satsa på mindre grupper och effektivare utnyttjande av undervisningstiden.
Arcadia är inte den enda skolan som ifrågasätter tvåspråkighetsmodellen. Fler skolor kan komma att följa deras exempel, särskilt nu när regionens eget utbildningsdepartement också börjat justera programmet. Allt fler kritiska röster har höjts mot att elevernas inlärning av både engelska och ämnesinnehåll blir lidande. Därför har regionstyret delvis backat i år genom att besluta om att återgå till undervisning på spanska i vissa delar av historia och geografi.
Beslutet att lämna programmet stöddes enhälligt av både lärare och föräldrar på Arcadia. Många föräldrar uttrycker frustration över att det saknas alternativ till tvåspråkiga skolor i vissa delar av regionen, men om Arcadias beslut visar sig framgångsrik kan det leda till fler förändringar i framtiden. Ett flertal privatskolor i Spanien har övergivit undervisningen på både engelska och spanska av ämnen som historia och naturvetenskap.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[2] => Array
(
[id] => 41693
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Beslutet om mobilisering togs av facket efter att förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter återupptogs efter sommaruppehållet. Fackförbunden har länge argumenterat för en lagstadgad arbetstidsförkortning utan lönereduktion och menar att det är en rättvisefråga. Generalsekreteraren för UGT, Pepe Álvarez, säger att det är över 40 år sedan 40-timmarsveckan infördes och att det nu är dags att ta nästa steg, rapporterar tidningen El País.
Fackförbunden försvarar att förkortningen inte bara är en fråga om social rättvisa, utan även gynnar företagen själva genom ökad produktivitet och förbättrad arbetsmiljö. Kravet har dock mött starkt motstånd från arbetsgivarsidan, som anser att speciellt små och medelstora företag saknar resurser för att genomföra en arbetstidsförkortning.
Arbetsmarknadsdepartementet har försökt övertyga småföretagarna med ekonomiska incitament, bland annat i form av subventioner och stödprogram för att anställa personal för att fylla de tomma timmarna. Ett särskilt program, Pyme 375, har lanserats för att hjälpa mindre företag med detta.
Trots dessa erbjudanden är arbetsgivarna skeptiska och avvisar förslaget. De menar att regeringens ständiga initiativ för arbetstidsförkortning hämmar nyanställningar. Fackförbunden har dock avfärdat detta och menar att tiden för att diskutera är på väg att rinna ut. Om inga framsteg görs kan protesterna intensifieras under hösten.
[ingress] => De två största spanska fackförbunden, UGT och CC OO, har meddelat att de kommer att hålla manifestationer den 26 september utanför arbetsgivarorganisationernas kontor i alla provinshuvudstäder. Syftet med protesterna är att pressa företagen att acceptera en arbetstidsförkortning till 37,5 timmar per vecka.
[headline] => Mobilisering för kortare arbetsvecka
[page] => 0
[modified] => 20240912125250
[created] => 20240912124138
[publishStart] => 20240913070000
[publishStop] => 20250311114159
[fullArticle] => Mobilisering för kortare arbetsvecka De två största spanska fackförbunden, UGT och CC OO, har meddelat att de kommer att hålla manifestationer den 26 september utanför arbetsgivarorganisationernas kontor i alla provinshuvudstäder. Syftet med protesterna är att pressa företagen att acceptera en arbetstidsförkortning till 37,5 timmar per vecka. Beslutet om mobilisering togs av facket efter att förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter återupptogs efter sommaruppehållet. Fackförbunden har länge argumenterat för en lagstadgad arbetstidsförkortning utan lönereduktion och menar att det är en rättvisefråga. Generalsekreteraren för UGT, Pepe Álvarez, säger att det är över 40 år sedan 40-timmarsveckan infördes och att det nu är dags att ta nästa steg, rapporterar tidningen El País.
Fackförbunden försvarar att förkortningen inte bara är en fråga om social rättvisa, utan även gynnar företagen själva genom ökad produktivitet och förbättrad arbetsmiljö. Kravet har dock mött starkt motstånd från arbetsgivarsidan, som anser att speciellt små och medelstora företag saknar resurser för att genomföra en arbetstidsförkortning.
Arbetsmarknadsdepartementet har försökt övertyga småföretagarna med ekonomiska incitament, bland annat i form av subventioner och stödprogram för att anställa personal för att fylla de tomma timmarna. Ett särskilt program, Pyme 375, har lanserats för att hjälpa mindre företag med detta.
Trots dessa erbjudanden är arbetsgivarna skeptiska och avvisar förslaget. De menar att regeringens ständiga initiativ för arbetstidsförkortning hämmar nyanställningar. Fackförbunden har dock avfärdat detta och menar att tiden för att diskutera är på väg att rinna ut. Om inga framsteg görs kan protesterna intensifieras under hösten. Facket menar att det är hög tid att korta ner arbetsveckan till 37,5 timmar.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[3] => Array
(
[id] => 41683
[sectionId] => 448
[priority] => 12
[publish] => y
[body] =>
Klicka här om du vill ladda ner programmet och lyssna offline.
Vill du kommentera programmet och kanske även medverka? Skicka ett röst- eller textmeddelande på WhatsApp-numret +34 679 560 779. Se till att hålla röstmeddelanden kort, om du vill att det ska spelas upp i kommande avsnitt!
Se kommenterat SK-tv inslag:
[ingress] => Frågan om djurens situation i Spanien är ständigt aktuell och historiskt sett har spanjorernas relation till djuren lämnat en del övrigt att önska. Ett exempel är debatten om åsne-taxi i Mijas, som analyseras av Mats och Richard, som bland annat anknyter till den nya djurskyddslagen.
[headline] => SK-podden 55🎙: Behandlingen av djuren
[page] => 0
[modified] => 20240911173248
[created] => 20240911105624
[publishStart] => 20240913065900
[publishStop] => 20240304151059
[fullArticle] => SK-podden 55🎙: Behandlingen av djuren Frågan om djurens situation i Spanien är ständigt aktuell och historiskt sett har spanjorernas relation till djuren lämnat en del övrigt att önska. Ett exempel är debatten om åsne-taxi i Mijas, som analyseras av Mats och Richard, som bland annat anknyter till den nya djurskyddslagen.
Klicka här om du vill ladda ner programmet och lyssna offline.
Vill du kommentera programmet och kanske även medverka? Skicka ett röst- eller textmeddelande på WhatsApp-numret +34 679 560 779. Se till att hålla röstmeddelanden kort, om du vill att det ska spelas upp i kommande avsnitt!
Se kommenterat SK-tv inslag:
Klicka nedan för att lyssna på inslaget.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[4] => Array
(
[id] => 41656
[sectionId] => 39
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => PACMA har dokumenterat en rad missförhållanden och kräver att åsnetaxiverksamheten omedelbart stoppas. Tidningen La Opinión de Málaga rapporterar att det är partiets vice ordförande, Cristina García, som lämnat in en anmälan till Guardia Civil. I anmälan pekar hon ut alla inblandade parter i verksamheten, inklusive kommunens licensgivare, ägare till åsnor och hästvagnar samt åsneförarna som arbetar med djuren. Djurrättspartiet säger sig ha samlat bevis som visar på omfattande överträdelser av lagstiftningen om djurens välfärd, något som har pågått under lång tid trots upprepade anmälningar.
Åsnetaxin i Mijas är i drift året runt, från 08.30 till 21.30, vilket innebär att djuren arbetar långa dagar utan nödvändiga raster. PACMA hävdar att åsnorna ofta står bundna vid metallstrukturer med rep så korta som 20 centimeter, vilket allvarligt begränsar deras rörlighet. Dessutom saknar djuren ofta tillgång till tillräcklig mat och vatten under arbetspassen, och många av deras arbetsstationer saknar tak, vilket utsätter dem för extremt väder både sommar och vinter. PACMA har dokumenterat att åsnorna tvingas arbeta under dessa förhållanden trots uppenbara skador och sjukdomar.
Utöver de svåra arbetsförhållandena sägs åsnorna bo i undermåliga stall. Enligt PACMA saknar dessa stall ett fungerande system för hantering av avföring, vilket innebär att åsnorna tvingas stå i sin egen avföring. Detta orsakar skador på deras hovar, som ofta hålls fuktiga under långa perioder, och har lett till sjukdomar som laminit och vitlinjesjukdom. Organisationen rapporterar också att flera av djuren lider av ryggproblem, som spondylos, på grund av överbelastning och tungt arbete.
PACMA har vidare spelat in material som visar tecken på djurens lidande, där de till exempel uppvisar stereotypa beteenden som att slå sina huvuden mot metallstrukturerna de är bundna vid, vilket anses vara ett tecken på stress och fysiskt lidande. Många av djuren har inte tillräckligt utrymme för att lägga sig ner och vila, vilket ytterligare försämrar deras välbefinnande.
PACMA har även påpekat att det finns brister i identifieringen av vissa åsneförare och hästskötare. Vid ett av deras besök upptäckte de att fem av sex åsneekipage saknade de nödvändiga registreringsskyltarna. Därför har organisationen krävt att omedelbara åtgärder vidtaga för att skydda både djuren och de människor som använder sig av denna tjänst.
[ingress] => Djurrättspartiet PACMA har anmält Mijas kommun och åsneförarna i Mijas Pueblo för djurmisshandel. Enligt PACMA arbetar djuren under usla förhållanden, ofta sjuka, utan att kommunen säkerställer att reglerna för djurens välfärd efterlevs.
[headline] => Anmälan mot åsnetaxi
[page] => 0
[modified] => 20240911094730
[created] => 20240907183803
[publishStart] => 20240912170000
[publishStop] => 20250306173859
[fullArticle] => Anmälan mot åsnetaxi Djurrättspartiet PACMA har anmält Mijas kommun och åsneförarna i Mijas Pueblo för djurmisshandel. Enligt PACMA arbetar djuren under usla förhållanden, ofta sjuka, utan att kommunen säkerställer att reglerna för djurens välfärd efterlevs. PACMA har dokumenterat en rad missförhållanden och kräver att åsnetaxiverksamheten omedelbart stoppas. Tidningen La Opinión de Málaga rapporterar att det är partiets vice ordförande, Cristina García, som lämnat in en anmälan till Guardia Civil. I anmälan pekar hon ut alla inblandade parter i verksamheten, inklusive kommunens licensgivare, ägare till åsnor och hästvagnar samt åsneförarna som arbetar med djuren. Djurrättspartiet säger sig ha samlat bevis som visar på omfattande överträdelser av lagstiftningen om djurens välfärd, något som har pågått under lång tid trots upprepade anmälningar.
Åsnetaxin i Mijas är i drift året runt, från 08.30 till 21.30, vilket innebär att djuren arbetar långa dagar utan nödvändiga raster. PACMA hävdar att åsnorna ofta står bundna vid metallstrukturer med rep så korta som 20 centimeter, vilket allvarligt begränsar deras rörlighet. Dessutom saknar djuren ofta tillgång till tillräcklig mat och vatten under arbetspassen, och många av deras arbetsstationer saknar tak, vilket utsätter dem för extremt väder både sommar och vinter. PACMA har dokumenterat att åsnorna tvingas arbeta under dessa förhållanden trots uppenbara skador och sjukdomar.
Utöver de svåra arbetsförhållandena sägs åsnorna bo i undermåliga stall. Enligt PACMA saknar dessa stall ett fungerande system för hantering av avföring, vilket innebär att åsnorna tvingas stå i sin egen avföring. Detta orsakar skador på deras hovar, som ofta hålls fuktiga under långa perioder, och har lett till sjukdomar som laminit och vitlinjesjukdom. Organisationen rapporterar också att flera av djuren lider av ryggproblem, som spondylos, på grund av överbelastning och tungt arbete.
PACMA har vidare spelat in material som visar tecken på djurens lidande, där de till exempel uppvisar stereotypa beteenden som att slå sina huvuden mot metallstrukturerna de är bundna vid, vilket anses vara ett tecken på stress och fysiskt lidande. Många av djuren har inte tillräckligt utrymme för att lägga sig ner och vila, vilket ytterligare försämrar deras välbefinnande.
PACMA har även påpekat att det finns brister i identifieringen av vissa åsneförare och hästskötare. Vid ett av deras besök upptäckte de att fem av sex åsneekipage saknade de nödvändiga registreringsskyltarna. Därför har organisationen krävt att omedelbara åtgärder vidtaga för att skydda både djuren och de människor som använder sig av denna tjänst. PACMA kräver att åsnetaxiverksamheten omedelbart stoppas.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[5] => Array
(
[id] => 41520
[sectionId] => 48
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Rapporten från Observatorio de Emancipación, publicerad av Statliga ungdomsrådet (CJE) gör gällande att den genomsnittliga bostadskostnaden (hyra plus grundläggande utgifter som vatten, el och gas) översteg de ungas medelinkomster under andra halvan av 2023. Bostadskostnaderna, inklusive hyror och grundläggande tjänster, nådde ett genomsnittligt månadsutlägg på 1.131 euro, medan medelinkomsten för unga mellan 16 och 29 år låg på 1.051 euro per månad. Det innebär att många unga saknar tillräckliga resurser för att täcka sina boendekostnader, även om de skulle använda hela sin inkomst, skriver tidningen El País.
Hyreskostnaderna steg med 2,5 procent under 2023, vilket innebär att den genomsnittliga hyran nådde 968 euro per månad, en ökning med tio procent jämfört med 2022. Kostnaderna för grundläggande tjänster ökade ännu mer, med hela 17 procent. De ungas löner har inte hängt med och många tvingas stanna kvar hos föräldrarna. Enligt rapporten var 83 procent av den unga befolkningen fortfarande oförmögen att flytta hemifrån vid slutet av 2023.
Rapporten pekar också på en bekymmersam utveckling när det gäller andelen av inkomsten som går till hyra. Under andra halvan av 2023 utgjorde hyreskostnaderna för ett enskilt rum i genomsnitt 36,2 procent av en ung persons inkomst, vilket är betydligt över det rekommenderade taket på 30 procent.
För unga som drömmer om att köpa en bostad ser framtiden också dyster ut. Priserna på bostäder till salu ökade med 5,3 procent under 2023, och med en genomsnittlig köpeskilling på 184.230 euro skulle en ung person behöva spara hela sin inkomst i fyra och ett halvt år för att ha råd med enbart handpenningen.
Trots en viss förbättring på arbetsmarknaden för unga, med en medellön som steg med fyra procent till 12.609 euro per år och en arbetslöshet som sjönk till 21,2 procent, kvarstår problemen med att hitta överkomliga bostäder. Den genomsnittliga åldern för att flytta hemifrån i Spanien är nu 30,4 år, vilket är betydligt högre än genomsnittet i Europa på 26,3 år.
[ingress] => En statlig rapport visar att bostadskostnaderna 2023 översteg ungas medelinkomster med 81 euro i genomsnitt. Detta speglar varför många unga tvingas bo kvar hos sina föräldrar eller dela boende för att klara sig ekonomiskt.
[headline] => Boendekostnaderna överstiger ungdomslönerna
[page] => 0
[modified] => 20240911094220
[created] => 20240813104549
[publishStart] => 20240912120000
[publishStop] => 20250209094559
[fullArticle] => Boendekostnaderna överstiger ungdomslönerna En statlig rapport visar att bostadskostnaderna 2023 översteg ungas medelinkomster med 81 euro i genomsnitt. Detta speglar varför många unga tvingas bo kvar hos sina föräldrar eller dela boende för att klara sig ekonomiskt. Rapporten från Observatorio de Emancipación, publicerad av Statliga ungdomsrådet (CJE) gör gällande att den genomsnittliga bostadskostnaden (hyra plus grundläggande utgifter som vatten, el och gas) översteg de ungas medelinkomster under andra halvan av 2023. Bostadskostnaderna, inklusive hyror och grundläggande tjänster, nådde ett genomsnittligt månadsutlägg på 1.131 euro, medan medelinkomsten för unga mellan 16 och 29 år låg på 1.051 euro per månad. Det innebär att många unga saknar tillräckliga resurser för att täcka sina boendekostnader, även om de skulle använda hela sin inkomst, skriver tidningen El País.
Hyreskostnaderna steg med 2,5 procent under 2023, vilket innebär att den genomsnittliga hyran nådde 968 euro per månad, en ökning med tio procent jämfört med 2022. Kostnaderna för grundläggande tjänster ökade ännu mer, med hela 17 procent. De ungas löner har inte hängt med och många tvingas stanna kvar hos föräldrarna. Enligt rapporten var 83 procent av den unga befolkningen fortfarande oförmögen att flytta hemifrån vid slutet av 2023.
Rapporten pekar också på en bekymmersam utveckling när det gäller andelen av inkomsten som går till hyra. Under andra halvan av 2023 utgjorde hyreskostnaderna för ett enskilt rum i genomsnitt 36,2 procent av en ung persons inkomst, vilket är betydligt över det rekommenderade taket på 30 procent.
För unga som drömmer om att köpa en bostad ser framtiden också dyster ut. Priserna på bostäder till salu ökade med 5,3 procent under 2023, och med en genomsnittlig köpeskilling på 184.230 euro skulle en ung person behöva spara hela sin inkomst i fyra och ett halvt år för att ha råd med enbart handpenningen.
Trots en viss förbättring på arbetsmarknaden för unga, med en medellön som steg med fyra procent till 12.609 euro per år och en arbetslöshet som sjönk till 21,2 procent, kvarstår problemen med att hitta överkomliga bostäder. Den genomsnittliga åldern för att flytta hemifrån i Spanien är nu 30,4 år, vilket är betydligt högre än genomsnittet i Europa på 26,3 år. Det blir allt svårare för spanska ungdomar att flytta hemifrån.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[6] => Array
(
[id] => 41692
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => På sociala medier bekräftar Policía Nacional att de agerar på en begäran från portugisiska myndigheter om stöd efter rymningen, som inträffade i lördags den 7 september från fängelset Vale dos Judeus, nära Lissabon. Fångarna rymde i dagsljus från fängelsegården, vilket har skapat oro både i Portugal och i grannlandet Spanien. Det rapporterar nyhetsbyrån Europa Press.
Allmänheten uppmanas att kontakta polisen genom telefonnummer 091 eller via e-post till losmasbuscados@policia.es om någon har information om de rymda fångarna.
Portugals justitieminister, Rita Júdice, beskriver rymningen som extremt allvarlig och meddelade att europeisk arresteringsorder har utfärdats för att underlätta fångarnas gripande. De fem internerna, som bedöms som farliga, avtjänade långa fängelsestraff mellan sju och 25 år för brott som utpressning, kidnappning och narkotikahandel.
De senaste dagarna har de portugisiska myndigheterna genomfört en stor sökinsats, men utan framgång. Bevakningen har också intensifierats vid gränsen till Spanien, där spanska polis- och gränsstyrkor har ombetts att skärpa gränskontrollerna. Trots dessa åtgärder är det oklart om fångarna har lyckats ta sig ut ur Portugal.
Som en följd av rymningen har den portugisiska regeringen beslutat att avskeda både generaldirektören och biträdande direktören för landets kriminalvård.
[ingress] => Den spanska nationalpolisen har publicerat bilder på fem farliga fångar som nyligen rymde från ett fängelse i Portugal. Allmänheten ombedes om hjälp för att lokalisera dem.
[headline] => Varning för fångar på flykt
[page] => 0
[modified] => 20240912104215
[created] => 20240912104100
[publishStart] => 20240912104500
[publishStop] => 20250311094059
[fullArticle] => Varning för fångar på flykt Den spanska nationalpolisen har publicerat bilder på fem farliga fångar som nyligen rymde från ett fängelse i Portugal. Allmänheten ombedes om hjälp för att lokalisera dem. På sociala medier bekräftar Policía Nacional att de agerar på en begäran från portugisiska myndigheter om stöd efter rymningen, som inträffade i lördags den 7 september från fängelset Vale dos Judeus, nära Lissabon. Fångarna rymde i dagsljus från fängelsegården, vilket har skapat oro både i Portugal och i grannlandet Spanien. Det rapporterar nyhetsbyrån Europa Press.
Allmänheten uppmanas att kontakta polisen genom telefonnummer 091 eller via e-post till losmasbuscados@policia.es om någon har information om de rymda fångarna.
Portugals justitieminister, Rita Júdice, beskriver rymningen som extremt allvarlig och meddelade att europeisk arresteringsorder har utfärdats för att underlätta fångarnas gripande. De fem internerna, som bedöms som farliga, avtjänade långa fängelsestraff mellan sju och 25 år för brott som utpressning, kidnappning och narkotikahandel.
De senaste dagarna har de portugisiska myndigheterna genomfört en stor sökinsats, men utan framgång. Bevakningen har också intensifierats vid gränsen till Spanien, där spanska polis- och gränsstyrkor har ombetts att skärpa gränskontrollerna. Trots dessa åtgärder är det oklart om fångarna har lyckats ta sig ut ur Portugal.
Som en följd av rymningen har den portugisiska regeringen beslutat att avskeda både generaldirektören och biträdande direktören för landets kriminalvård. Fångarna rymde den 7 september från en anstalt i Lissabon och kan enligt de portugisiska myndigheterna ha tagit sig till Spanien. Foto: Policía Nacional
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[7] => Array
(
[id] => 41674
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Flera delar av den spanska kusten har registrerat ovanligt höga temperaturer denna sommar, med nya rekord i både Biscayabukten och Medelhavet. Enligt den statliga hamnmyndigheten, som är den som övervakar havsförhållandena i Spanien, har sommaren 2024 varit exceptionellt varm. Deras nätverk av bojar, som mäter temperaturen i realtid, rapporterade en rad nya rekord under månaderna juli och augusti.
Den mest anmärkningsvärda siffran kom från Dragonera, en av bojarna i det djuphavsnätverk som är placerat långt ut till havs. Den 12 augusti klockan 15.00 nådde vattentemperaturen 31,87 grader, vilket slog det tidigare rekordet från samma boj, på 31,36 grader, registrerat i augusti 2022.
Även andra bojar har noterat extremt höga temperaturer. Den vid Bilbao-Vizcaya registrerade 25,13 grader den 11 augusti, och vid Cabo de Gata, i Almería, uppmättes 28,61 grader den 21 augusti. Dessa värden anses spegla tydligt hur värmeböljor påverkat haven längs Spaniens kuster.
Likaså i det kustnära nätverket, där bojar är placerade närmare stränder och hamnar, har sommaren varit varm, om än inte lika extrem som längre ut till havs. Bojar vid Algeciras och Tarifa uppmätte nya lokala rekord den 31 augusti, med temperaturer på 27,3 respektive 26,1 grader. Dessa höga temperaturer överstiger dock inte rekordet från 2023, då Melilla-bojen uppmätte 30,6 grader Celcius i juli.
Den spanska hamnmyndigheten varnar för att dessa höga temperaturer kan få långvariga konsekvenser för havens ekosystem och fiskerinäringen. Myndigheten samlar in och distribuerar data i realtid för att övervaka situationen och ge underlag för forskare och beslutsfattare som arbetar med att mildra effekterna av klimatförändringarna.
[ingress] => Temperaturen i havet runt Spanien har nått nya rekordnivåer denna sommar. Den högsta registreringen gjordes den 12 augusti, vid Sa Dragonera på Mallorca, där temperaturen nådde 31,87° grader Celcius, vilket är den högsta någonsin uppmätta i det spanska nätverket av djuphavsbojar.
[headline] => Rekordtemperaturer i havet i sommar
[page] => 0
[modified] => 20240910105821
[created] => 20240910105701
[publishStart] => 20240912070000
[publishStop] => 20250309095759
[fullArticle] => Rekordtemperaturer i havet i sommar Temperaturen i havet runt Spanien har nått nya rekordnivåer denna sommar. Den högsta registreringen gjordes den 12 augusti, vid Sa Dragonera på Mallorca, där temperaturen nådde 31,87° grader Celcius, vilket är den högsta någonsin uppmätta i det spanska nätverket av djuphavsbojar. Flera delar av den spanska kusten har registrerat ovanligt höga temperaturer denna sommar, med nya rekord i både Biscayabukten och Medelhavet. Enligt den statliga hamnmyndigheten, som är den som övervakar havsförhållandena i Spanien, har sommaren 2024 varit exceptionellt varm. Deras nätverk av bojar, som mäter temperaturen i realtid, rapporterade en rad nya rekord under månaderna juli och augusti.
Den mest anmärkningsvärda siffran kom från Dragonera, en av bojarna i det djuphavsnätverk som är placerat långt ut till havs. Den 12 augusti klockan 15.00 nådde vattentemperaturen 31,87 grader, vilket slog det tidigare rekordet från samma boj, på 31,36 grader, registrerat i augusti 2022.
Även andra bojar har noterat extremt höga temperaturer. Den vid Bilbao-Vizcaya registrerade 25,13 grader den 11 augusti, och vid Cabo de Gata, i Almería, uppmättes 28,61 grader den 21 augusti. Dessa värden anses spegla tydligt hur värmeböljor påverkat haven längs Spaniens kuster.
Likaså i det kustnära nätverket, där bojar är placerade närmare stränder och hamnar, har sommaren varit varm, om än inte lika extrem som längre ut till havs. Bojar vid Algeciras och Tarifa uppmätte nya lokala rekord den 31 augusti, med temperaturer på 27,3 respektive 26,1 grader. Dessa höga temperaturer överstiger dock inte rekordet från 2023, då Melilla-bojen uppmätte 30,6 grader Celcius i juli.
Den spanska hamnmyndigheten varnar för att dessa höga temperaturer kan få långvariga konsekvenser för havens ekosystem och fiskerinäringen. Myndigheten samlar in och distribuerar data i realtid för att övervaka situationen och ge underlag för forskare och beslutsfattare som arbetar med att mildra effekterna av klimatförändringarna. Det spanska nätverket av bojar har i sommar registrerat ett flertal temperaturrekord, både i Medelhavet och Atlanten. Karta: Puertos del Estado
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[8] => Array
(
[id] => 41630
[sectionId] => 448
[priority] => 12
[publish] => y
[body] => Finca La Emperatriz 2013 produceras av Viñedas Hermanos Hernáiz på en bodega i Rioja med samma namn som vinet. Druvsammansättningen är lite ovanlig, 76 procent tempranillo, 20 procent garnacha från gamla vinstockar samt fyra procent viura. Vinet har lagrats arton månader på ekfat.
Smak och doft är utpräglat mogen med toner av körsbär, choklad, tobak, läder och vanilj. Nyare årgångar som är aktuella nu har en något mer fruktig karaktär, men de har en stor lagringspotential.
Priset på årgång 2018 är cirka 35 euro. Går att beställa i Spanien från bland annat Bodeboca.
[ingress] => Jag har sedan länge en ovana att köpa endast en flaska av varje vin. Nyfikenheten att prova många olika viner ligger bakom detta beteende. Som vinrecensent är det ju också nästan en nödvändighet för att fullgöra uppdraget. Här är dock ett vin som jag ofta köper in lådvis och som nästan kan betraktas som mitt eget husvin. Jag dricker ju inte upp hela lådan på en gång, utan några av flaskorna brukar få bli kvar. Här är en rioja som fått ligga i min källare några år extra och på detta sätt mognat till sig.
[headline] => Vällagrat rioja-vin
[page] => 0
[modified] => 20240911080036
[created] => 20240902095601
[publishStart] => 20240912065900
[publishStop] => 20230910132159
[fullArticle] => Vällagrat rioja-vin Jag har sedan länge en ovana att köpa endast en flaska av varje vin. Nyfikenheten att prova många olika viner ligger bakom detta beteende. Som vinrecensent är det ju också nästan en nödvändighet för att fullgöra uppdraget. Här är dock ett vin som jag ofta köper in lådvis och som nästan kan betraktas som mitt eget husvin. Jag dricker ju inte upp hela lådan på en gång, utan några av flaskorna brukar få bli kvar. Här är en rioja som fått ligga i min källare några år extra och på detta sätt mognat till sig. Finca La Emperatriz 2013 produceras av Viñedas Hermanos Hernáiz på en bodega i Rioja med samma namn som vinet. Druvsammansättningen är lite ovanlig, 76 procent tempranillo, 20 procent garnacha från gamla vinstockar samt fyra procent viura. Vinet har lagrats arton månader på ekfat.
Smak och doft är utpräglat mogen med toner av körsbär, choklad, tobak, läder och vanilj. Nyare årgångar som är aktuella nu har en något mer fruktig karaktär, men de har en stor lagringspotential.
Priset på årgång 2018 är cirka 35 euro. Går att beställa i Spanien från bland annat Bodeboca.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[9] => Array
(
[id] => 41608
[sectionId] => 146
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Den svenska vingården i Rondabergen firar sitt jubileum genom att arrangera särskilda evenemang varje fredag till och med den 26 oktober. De består av cirka tre timmars besök på gården med vinprovning och tapas, följt av en BBQ-middag på en närliggande restaurang. Priset per person är 150 euro (grupper om minst åtta personer) och för ett tillägg på 50 euro kan man övernatta på Enkvists eget lanthotell Cortijo Larios Los Bandoleros, intill den pittoreska byn El Colmenar.
Läs mer och boka på Enkvists hemsida: https://enkvistwines.com
[ingress] => Bodega Cezar i Gaucín, som drivs av skåningen Rickard Enkvist, firar 20 år.
[headline] => Svensk vingård jubilerar
[page] => 0
[modified] => 20240910110438
[created] => 20240830095740
[publishStart] => 20240911170000
[publishStop] => 20250226085759
[fullArticle] => Svensk vingård jubilerar Bodega Cezar i Gaucín, som drivs av skåningen Rickard Enkvist, firar 20 år. Den svenska vingården i Rondabergen firar sitt jubileum genom att arrangera särskilda evenemang varje fredag till och med den 26 oktober. De består av cirka tre timmars besök på gården med vinprovning och tapas, följt av en BBQ-middag på en närliggande restaurang. Priset per person är 150 euro (grupper om minst åtta personer) och för ett tillägg på 50 euro kan man övernatta på Enkvists eget lanthotell Cortijo Larios Los Bandoleros, intill den pittoreska byn El Colmenar.
Läs mer och boka på Enkvists hemsida: https://enkvistwines.com Ingalill och Rickard Enkvist hälsar välkomna till deras vingård i Gaucín.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[10] => Array
(
[id] => 41583
[sectionId] => 48
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Elpriserna varierar kraftigt beroende på tid på dygnet. För närvarande är elen som billigast när solen skiner och solkraften dominerar, medan priserna skjuter i höjden under kvällar och nätter då gaseldade kraftverk måste aktiveras. Denna pristrend har accentuerats av den kraftiga ökningen av gaspriser under sommaren, med en uppgång på över 70 procent sedan februari. På helger har elen varit mellan fem och åtta gånger dyrare under kvällstid än mitt på dagen och under vardagar är skillnaden två till tre gånger.
Den kraftigt ökade efterfrågan på elektricitet på Iberiska halvön, främst på grund av den omfattande användningen av luftkonditionering, har lett till att elpriserna nu är högre än i många andra europeiska länder. Under årets första hälft kunde Spanien och Portugal dra nytta av relativt låga elpriser jämfört med övriga Europa, men sommarens extrema värme har vänt på förhållandena.
I juli uppgick de genomsnittliga elpriserna i Spanien och Portugal till över 70 euro per megawattimme (MWh), vilket är betydligt högre än i länder som Frankrike (47 euro), Belgien (54 euro) och Tyskland (68 euro). Trenden har fortsatt i augusti, där priserna i de iberiska länderna nu närmar sig 90 euro per MWh, vilket är nästan dubbelt så mycket som i Frankrike.
Enligt Juan Antonio Martínez, konsult på ASE som citeras av finanstidningen Cinco Días, är en av de huvudsakliga orsakerna till de höga elpriserna i Spanien och Portugal den ökade användningen av luftkonditionering under sommarens värmeböljor. Den ökade turistströmmen från andra delar av Europa bidrar också till den höga efterfrågan på elektricitet, vilket ytterligare driver upp priserna.
En annan faktor som påverkar elpriserna är den minskade produktionen av förnybar energi under de stillastående väderförhållandena som råder på Iberiska halvön. När produktionen av vindkraft minskar och när förnybara energikällor inte kan täcka efterfrågan, stiger elpriserna. Detta förstärks av den svaga energiintegrationen mellan Spanien och övriga Europa, vilket innebär att det är svårt att importera överskottsel från grannländer som Frankrike.
Samtidigt har ägarna av solkraftsanläggningar, som tidigare drabbades av låga eller till och med negativa elpriser, nu kunnat dra nytta av den prisökning som skett under sommaren. Detta har möjliggjort extra intäkter som var svåra att förutse för några månader sedan.
Den höga värmen har också påverkat gasmarknaden, där den ökade användningen av gasdrivna kraftverk för att möta elbehovet har drivit upp gaspriserna i Spanien och Portugal. Detta har lett till att gaspriserna på Iberiska halvön nu närmar sig nivåerna på den europeiska referensmarknaden TTF, efter en period av lägre priser.
En förändring av momsreglerna i Spanien medför att om elpriset på marknaden överstiger 45 euro per megawattimme, sänks momsen på elräkningen till tio procent från ordinarie 21 procent. Med de nuvarande trenderna förväntas denna sänkta moms bestå resten av året.
[ingress] => Prisgapet mellan de dyra och billiga timmarna på elmarknaden har ökat kraftigt. På senare tid har det blivit upp till åtta gånger dyrare att använda el på kvällen jämfört med mitt på dagen, vilket påverkar åtta miljoner hushåll i Spanien.
[headline] => Prisskillnaderna på el ökar kraftigt
[page] => 0
[modified] => 20240910110528
[created] => 20240827095743
[publishStart] => 20240911120000
[publishStop] => 20250223085759
[fullArticle] => Prisskillnaderna på el ökar kraftigt Prisgapet mellan de dyra och billiga timmarna på elmarknaden har ökat kraftigt. På senare tid har det blivit upp till åtta gånger dyrare att använda el på kvällen jämfört med mitt på dagen, vilket påverkar åtta miljoner hushåll i Spanien. Elpriserna varierar kraftigt beroende på tid på dygnet. För närvarande är elen som billigast när solen skiner och solkraften dominerar, medan priserna skjuter i höjden under kvällar och nätter då gaseldade kraftverk måste aktiveras. Denna pristrend har accentuerats av den kraftiga ökningen av gaspriser under sommaren, med en uppgång på över 70 procent sedan februari. På helger har elen varit mellan fem och åtta gånger dyrare under kvällstid än mitt på dagen och under vardagar är skillnaden två till tre gånger.
Den kraftigt ökade efterfrågan på elektricitet på Iberiska halvön, främst på grund av den omfattande användningen av luftkonditionering, har lett till att elpriserna nu är högre än i många andra europeiska länder. Under årets första hälft kunde Spanien och Portugal dra nytta av relativt låga elpriser jämfört med övriga Europa, men sommarens extrema värme har vänt på förhållandena.
I juli uppgick de genomsnittliga elpriserna i Spanien och Portugal till över 70 euro per megawattimme (MWh), vilket är betydligt högre än i länder som Frankrike (47 euro), Belgien (54 euro) och Tyskland (68 euro). Trenden har fortsatt i augusti, där priserna i de iberiska länderna nu närmar sig 90 euro per MWh, vilket är nästan dubbelt så mycket som i Frankrike.
Enligt Juan Antonio Martínez, konsult på ASE som citeras av finanstidningen Cinco Días, är en av de huvudsakliga orsakerna till de höga elpriserna i Spanien och Portugal den ökade användningen av luftkonditionering under sommarens värmeböljor. Den ökade turistströmmen från andra delar av Europa bidrar också till den höga efterfrågan på elektricitet, vilket ytterligare driver upp priserna.
En annan faktor som påverkar elpriserna är den minskade produktionen av förnybar energi under de stillastående väderförhållandena som råder på Iberiska halvön. När produktionen av vindkraft minskar och när förnybara energikällor inte kan täcka efterfrågan, stiger elpriserna. Detta förstärks av den svaga energiintegrationen mellan Spanien och övriga Europa, vilket innebär att det är svårt att importera överskottsel från grannländer som Frankrike.
Samtidigt har ägarna av solkraftsanläggningar, som tidigare drabbades av låga eller till och med negativa elpriser, nu kunnat dra nytta av den prisökning som skett under sommaren. Detta har möjliggjort extra intäkter som var svåra att förutse för några månader sedan.
Den höga värmen har också påverkat gasmarknaden, där den ökade användningen av gasdrivna kraftverk för att möta elbehovet har drivit upp gaspriserna i Spanien och Portugal. Detta har lett till att gaspriserna på Iberiska halvön nu närmar sig nivåerna på den europeiska referensmarknaden TTF, efter en period av lägre priser.
En förändring av momsreglerna i Spanien medför att om elpriset på marknaden överstiger 45 euro per megawattimme, sänks momsen på elräkningen till tio procent från ordinarie 21 procent. Med de nuvarande trenderna förväntas denna sänkta moms bestå resten av året. Den billiga solenergin gör att elpriserna nu är betydligt lägre på dagen än på kvällen.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[11] => Array
(
[id] => 41675
[sectionId] => 390
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Skalvet registrerades klockan 19.20, lokal tid. Markrörelsen kändes enligt tidningen El Confidencial i flera områden, inklusive Santa Cruz de Tenerife och Telde, men inga skador har rapporterats. Främst märktes skakningarna i orter som Santa María de Guía, Moya, Agaete och huvudstaden Las Palmas, på Gran Canaria.
Detta är det starkaste jordskalvet på Kanarieöarna på sex månader, då det överträffar det som inträffade den 7 maj med en styrka på 2,3 grader på Richterskalan.
[ingress] => Ett jordskalv med en styrka på 4,1 grader på Richterkalan inträffade på tisdagseftermiddagen den 10 september strax norr om Gran Canaria, med epicentrum endast tre kilometer från Gáldar.
[headline] => Jordskalv kändes i Las Palmas
[page] => 0
[modified] => 20240911080205
[created] => 20240911080104
[publishStart] => 20240911083000
[publishStop] => 20250310070159
[fullArticle] => Jordskalv kändes i Las Palmas Ett jordskalv med en styrka på 4,1 grader på Richterkalan inträffade på tisdagseftermiddagen den 10 september strax norr om Gran Canaria, med epicentrum endast tre kilometer från Gáldar. Skalvet registrerades klockan 19.20, lokal tid. Markrörelsen kändes enligt tidningen El Confidencial i flera områden, inklusive Santa Cruz de Tenerife och Telde, men inga skador har rapporterats. Främst märktes skakningarna i orter som Santa María de Guía, Moya, Agaete och huvudstaden Las Palmas, på Gran Canaria.
Detta är det starkaste jordskalvet på Kanarieöarna på sex månader, då det överträffar det som inträffade den 7 maj med en styrka på 2,3 grader på Richterskalan. Markrörelsen inträffade på 19 kilometers djup i jordskorpan, endast tre kilometer från Gran Canarias norra kust. Karta: EMSC
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[12] => Array
(
[id] => 41671
[sectionId] => 11
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => De olika regionstyrelserna verkställde samtidigt den 9 september sitt hot om att anmäla amnestilagen. Fem av dem styrs av Partido Popular och är Andalusien, Aragonien, Valencia, Madrid och Murcia. Deras överklaganden har föregåtts av ett liknande initiativ från PP:s riksstyrelse, som veckan före lämnade in en egen överklagan mot amnestin, rapporterar nyhetsbyrån Europa Press.
Vidare har även parlamentet i Kantabrien överklagat lagen med stöd av ledamöterna från PP och Vox. Det regionala partiet PRC lade ner sina röster medan PSOE röstade emot initiativet.
Amnestilagen syftar till att benåda personer inblandade i den katalanska självständighetsprocessen under det senaste decenniet. Den är en del av ett avtal som den spanska regeringen under Pedro Sánchez ingick med flera självständighetsgrupper och har sedan dess mött hård kritik från oppositionen. Kritikerna hävdar att lagen underminerar rättsstaten och att den framför allt gynnar de politiska ledare som bröt mot lagen i samband med den katalanska självständighetsomröstningen 2017.
Även den socialistiske regionpresidenten i Castilla-La Mancha, Emiliano García-Page, har från första stund varit kritisk till lagen och hävdar att den bryter mot principen om likhet inför lagen. Redan i maj meddelade García-Page sin avsikt att överklaga lagen till Författningsdomstolen och hotet har nu verkställts.
Madrids regionpresident, Isabel Díaz Ayuso, säger att deras anmälan är en försvarsåtgärd för rättssäkerhet och juridisk jämlikhet i Spanien. Hon tillägger att hennes regering kommer att göra allt som står i deras makt för att skydda den spanska författningen och förhindra vad hon kallar "övergrepp" från Sánchez regering.
Regionpresidenten i Murcia, Fernando López Miras, kallar lagen för "skamlig" och hävdar att den ökar klyftorna mellan spanjorer samt underminerar rättsstatens grundprinciper. I Valencia meddelar regionpresidenten Carlos Mazón att hans regering bestämt motsätter sig lagen eftersom den "påtvingats av de kriminella som nu själva kommer att dra fördel av den."
Lagen om Amnesti antogs, trots hårt motstånd, av en majoritet i parlamentet och publicerades i den statliga nyhetsbulletinen BOE den 11 juni 2024. Tidsfrist för eventuella överklaganden är på tre månader och går sålunda ut den 11 september.
[ingress] => Sammanlagt sex olika regionala regeringar i Spanien har anmält amnestilagen, som antogs i maj 2024, till Författningsdomstolen. Fem av dem leds av Partido Popular, men även socialistiskt styrda Castilla-La Mancha opponerar sig mot amnestin i Katalonien, som uppges skapa ojämlikhet mellan medborgare i Spanien.
[headline] => Regioner överklagar amnestin
[page] => 0
[modified] => 20240910105303
[created] => 20240910105200
[publishStart] => 20240911070000
[publishStop] => 20250309095159
[fullArticle] => Regioner överklagar amnestin Sammanlagt sex olika regionala regeringar i Spanien har anmält amnestilagen, som antogs i maj 2024, till Författningsdomstolen. Fem av dem leds av Partido Popular, men även socialistiskt styrda Castilla-La Mancha opponerar sig mot amnestin i Katalonien, som uppges skapa ojämlikhet mellan medborgare i Spanien. De olika regionstyrelserna verkställde samtidigt den 9 september sitt hot om att anmäla amnestilagen. Fem av dem styrs av Partido Popular och är Andalusien, Aragonien, Valencia, Madrid och Murcia. Deras överklaganden har föregåtts av ett liknande initiativ från PP:s riksstyrelse, som veckan före lämnade in en egen överklagan mot amnestin, rapporterar nyhetsbyrån Europa Press.
Vidare har även parlamentet i Kantabrien överklagat lagen med stöd av ledamöterna från PP och Vox. Det regionala partiet PRC lade ner sina röster medan PSOE röstade emot initiativet.
Amnestilagen syftar till att benåda personer inblandade i den katalanska självständighetsprocessen under det senaste decenniet. Den är en del av ett avtal som den spanska regeringen under Pedro Sánchez ingick med flera självständighetsgrupper och har sedan dess mött hård kritik från oppositionen. Kritikerna hävdar att lagen underminerar rättsstaten och att den framför allt gynnar de politiska ledare som bröt mot lagen i samband med den katalanska självständighetsomröstningen 2017.
Även den socialistiske regionpresidenten i Castilla-La Mancha, Emiliano García-Page, har från första stund varit kritisk till lagen och hävdar att den bryter mot principen om likhet inför lagen. Redan i maj meddelade García-Page sin avsikt att överklaga lagen till Författningsdomstolen och hotet har nu verkställts.
Madrids regionpresident, Isabel Díaz Ayuso, säger att deras anmälan är en försvarsåtgärd för rättssäkerhet och juridisk jämlikhet i Spanien. Hon tillägger att hennes regering kommer att göra allt som står i deras makt för att skydda den spanska författningen och förhindra vad hon kallar "övergrepp" från Sánchez regering.
Regionpresidenten i Murcia, Fernando López Miras, kallar lagen för "skamlig" och hävdar att den ökar klyftorna mellan spanjorer samt underminerar rättsstatens grundprinciper. I Valencia meddelar regionpresidenten Carlos Mazón att hans regering bestämt motsätter sig lagen eftersom den "påtvingats av de kriminella som nu själva kommer att dra fördel av den."
Lagen om Amnesti antogs, trots hårt motstånd, av en majoritet i parlamentet och publicerades i den statliga nyhetsbulletinen BOE den 11 juni 2024. Tidsfrist för eventuella överklaganden är på tre månader och går sålunda ut den 11 september. Även den socialistiske regionpresidenten i Castilla-La Mancha, Emiliano García-Page (till vänster), är mycket kritisk till regeringens amnestilag.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[13] => Array
(
[id] => 41670
[sectionId] => 448
[priority] => 12
[publish] => y
[body] => Det är inte så konstigt om jag intresserade mig för Finlandsbåtar, jag hade tänkt skriva om just färjor. Men nu var Finlandsbåtarna det mest intressanta eftersom vi förhoppningsvis ska på barndop i Finland i jul, och då tänker jag att det blir båt över.
Utan att något har bestämts om dopet far jag i väg i tankarna och funderar på hytt, middagar, frukostar… Men istället för att berätta om en imaginär båtresa kan jag ju berätta om sådana som har hänt.
Att åka färja är alltid ett äventyr. Jag minns när jag var liten och åkte till badhotellet i Fredrikshamn med släkten, lukten och ljuden från alla plingande spelautomater. Eller när jag bodde på Åland under ett läsår och tog den där billiga färjan tillbaka till skolan efter skolloven. Jag spelade kort med mina kursvänner, åt kexchoklad från taxfreen och var helt igenom lycklig över att få åka tillbaka till folkhögskolan och till husmor, som väntade på oss i hamnen med sin stora bil.
Under pandemin tog familjen och jag bilen till Mallorca för första och enda gången. Bil och färja. Det var så lite folk på ön, det var fantastiska dagar. Men nervöst på hemvägen. Lilla ungen hade blivit sjuk och hade feber. Man fick inte resa om man uppvisade symptom. Feber var definitivt ett symptom. Vi var mycket nervösa när personalen kom och tog tempen på alla som skulle köra ombord. Jag vet inte varför, men vi fick faktiskt åka med.
Så var det den gången för två år sedan när vi tågluffade hem från Sverige till Spanien alla fyra. Vi startade resan med färja Göteborg – Kiel. Ingen var glad åt att jag väckt upp alla två timmar för tidigt av rädsla för att vi skulle missa landstigningen. Efter en lång väntan på ankomsten började problemen. Det var fel på porten ut, så alla fotgängare behövde lämna färjan gåendes från bildäck. En man som arbetade på båten skulle följa oss ner. Men barnvagnen med yngsta dottern fick inte plats i hissen, så dottern och jag blev kvar medan alla andra försvann ner.
Jag trodde att färjemannen hade glömt oss när han slutligen kom upp igen. Det hade visst varit något problem med hissen. Det var det nu också. Vi åkte ner till bildäck, men hissdörren gick inte upp. Mannen ropade till sina kollegor utanför, ingen kunde hjälpa honom att öppna. Han pratade i walkie talkien - ingen hjälp. Till slut fick vi åka upp ett par våningar och ta trapporna ner. Färjemannen hjälpte mig att bära vagnen i den trånga trappan. När dottern och jag äntligen kunde ansluta till de andra var sambon skärrad, eftersom vi dröjt så länge att bilporten just börjat öppnas.
Sist vi tog båten var för några veckor sedan. Vi skulle bila hem till Spanien från Sverige och valde färja till Polen.
Vi kom i tillräckligt god tid för att hinna proviantera i närmsta livsmedelsbutik i Trelleborg, men när handlingen var klar hade vi inte mycket tid kvar. Vi var ensamma vid incheckningsautomaten i hamnen och åkte själva genom ett virrvarr av reflexkoner som lyste upp i mörkret. Hamnen var mycket, mycket större än vi hade väntat oss. Vad lätt det hade varit att köra upp på fel färja!
Vi körde och körde och sökte skyltar, och stämningen i bilen var… spänd… när vi ensamma, som enda personbil, körde omkring i mörkret och letade efter båten. Till slut hittade vi den, en liten färja med långa lastbilsköer längst bort i hamnen.
Vi fick två trista hytter som inte gick att öppna. I restaurangen fanns en servicedisk och hjälp att få. Kön gick långsamt, det fanns gott om tid att bli hungrig av synen av alla som satt och åt väldoftande mat. Vi hade med oss smörgåsar som vi skulle äta i hytten som inte gick att låsa upp.
Nåväl, färja är alltid spännande, trots trista hytter. Den här gången väckte jag inte familjen utan lät båtens högtalarsystem göra det. Mannen i servicedisken hade förklarat hur länge vi kunde stanna i hytterna, så vi tog det lugnt. När vi til slut gick ut för att ansluta oss till de andra resenärerna och gå ner till vår bil var det tjockt av folk i trappan ner och på däck.
Dörrarna till bildäck hade inte öppnats än. Jag såg genom ett fönster att vi var mycket nära hamnen och det oroade mig att vi inte kunde komma ner, men efter en stund meddelades det i högtalarna att dörrarna till bildäck strax skulle öppnas. Dessutom: för att det skulle bli en lugn nedstigning behövde alla som hade sitt fordon på däck ett vänta i kafeterian och gå ner en kvart senare. Skönt! Vi kunde sitta ner en stund medan övriga bökade och trängdes. Femåringen blev visad till lekrummet, men var för en gångs skull inte på humör för att leka eftersom hon hade väckts fyra timmar för tidigt.
–Hur vet du att vi har bilen på däck ett? Kollade du på någon skylt, undrade sambon.
–Nej men jag minns ändå. Vi fick ju gå alla de där trapporna för att komma upp hit, svarade jag.
Jag var helt säker på var bilen stod. Men inte längre. Plötsligt kände jag mig lite osäker. Kunde jag ha fel? Stod bilen på däck ett? Varför var vi nästan ensamma i kafeterian?
–Vi kan nog gå ner nu, sa jag, trots att det knappt gått tio minuter.
Vi bökade ner med alla väskor, barn och grejer till däck ett, bara för att upptäcka att dörren inte gick att öppna. Åh, det här kändes inte bra Sambon gick upp en våning, till däck två, och öppnade.
–Bilen står här! Kom! Skynda er!
Åh nej!
Ni vet den där mardrömssituationen att inte vara i sin bil i tid när färjan öppnas, att se sin egen bil som ett stort hinder för alla som vill köra ut? Den besannades. Färjepersonalen vinkade ut lastbilar, bussar och personbilar som fick göra en gir eftersom det stod en vit, spanskregistrerad Volvo i vägen. En ung kille ledde oss till bilen. Vi kunde inte komma fram fort nog.
–Ursäkta så hemskt mycket, vi trodde att vi hade bilen på däck ett, förklarade jag, men han gick lugnt vidare, var väl van vid att sådant hände.
Vi skämdes djupt när vi kastade in grejer och barn och körde ut från båten, ut till nya äventyr.
[ingress] => ANNIKA ELWING Jag har satt mig i soffan för att skriva veckans blogginlägg för Sydkusten, men när en halvtimme har gått märkte jag att jag inte har skrivit ett ord. I stället hade jag låtsasbokat färjeöverfarter till Finland.
[headline] => Små händelser på stora båtar
[page] => 0
[modified] => 20240910102536
[created] => 20240910102525
[publishStart] => 20240911065900
[publishStop] => 20250309092259
[fullArticle] => Små händelser på stora båtar ANNIKA ELWING Jag har satt mig i soffan för att skriva veckans blogginlägg för Sydkusten, men när en halvtimme har gått märkte jag att jag inte har skrivit ett ord. I stället hade jag låtsasbokat färjeöverfarter till Finland. Det är inte så konstigt om jag intresserade mig för Finlandsbåtar, jag hade tänkt skriva om just färjor. Men nu var Finlandsbåtarna det mest intressanta eftersom vi förhoppningsvis ska på barndop i Finland i jul, och då tänker jag att det blir båt över.
Utan att något har bestämts om dopet far jag i väg i tankarna och funderar på hytt, middagar, frukostar… Men istället för att berätta om en imaginär båtresa kan jag ju berätta om sådana som har hänt.
Att åka färja är alltid ett äventyr. Jag minns när jag var liten och åkte till badhotellet i Fredrikshamn med släkten, lukten och ljuden från alla plingande spelautomater. Eller när jag bodde på Åland under ett läsår och tog den där billiga färjan tillbaka till skolan efter skolloven. Jag spelade kort med mina kursvänner, åt kexchoklad från taxfreen och var helt igenom lycklig över att få åka tillbaka till folkhögskolan och till husmor, som väntade på oss i hamnen med sin stora bil.
Under pandemin tog familjen och jag bilen till Mallorca för första och enda gången. Bil och färja. Det var så lite folk på ön, det var fantastiska dagar. Men nervöst på hemvägen. Lilla ungen hade blivit sjuk och hade feber. Man fick inte resa om man uppvisade symptom. Feber var definitivt ett symptom. Vi var mycket nervösa när personalen kom och tog tempen på alla som skulle köra ombord. Jag vet inte varför, men vi fick faktiskt åka med.
Så var det den gången för två år sedan när vi tågluffade hem från Sverige till Spanien alla fyra. Vi startade resan med färja Göteborg – Kiel. Ingen var glad åt att jag väckt upp alla två timmar för tidigt av rädsla för att vi skulle missa landstigningen. Efter en lång väntan på ankomsten började problemen. Det var fel på porten ut, så alla fotgängare behövde lämna färjan gåendes från bildäck. En man som arbetade på båten skulle följa oss ner. Men barnvagnen med yngsta dottern fick inte plats i hissen, så dottern och jag blev kvar medan alla andra försvann ner.
Jag trodde att färjemannen hade glömt oss när han slutligen kom upp igen. Det hade visst varit något problem med hissen. Det var det nu också. Vi åkte ner till bildäck, men hissdörren gick inte upp. Mannen ropade till sina kollegor utanför, ingen kunde hjälpa honom att öppna. Han pratade i walkie talkien - ingen hjälp. Till slut fick vi åka upp ett par våningar och ta trapporna ner. Färjemannen hjälpte mig att bära vagnen i den trånga trappan. När dottern och jag äntligen kunde ansluta till de andra var sambon skärrad, eftersom vi dröjt så länge att bilporten just börjat öppnas.
Sist vi tog båten var för några veckor sedan. Vi skulle bila hem till Spanien från Sverige och valde färja till Polen.
Vi kom i tillräckligt god tid för att hinna proviantera i närmsta livsmedelsbutik i Trelleborg, men när handlingen var klar hade vi inte mycket tid kvar. Vi var ensamma vid incheckningsautomaten i hamnen och åkte själva genom ett virrvarr av reflexkoner som lyste upp i mörkret. Hamnen var mycket, mycket större än vi hade väntat oss. Vad lätt det hade varit att köra upp på fel färja!
Vi körde och körde och sökte skyltar, och stämningen i bilen var… spänd… när vi ensamma, som enda personbil, körde omkring i mörkret och letade efter båten. Till slut hittade vi den, en liten färja med långa lastbilsköer längst bort i hamnen.
Vi fick två trista hytter som inte gick att öppna. I restaurangen fanns en servicedisk och hjälp att få. Kön gick långsamt, det fanns gott om tid att bli hungrig av synen av alla som satt och åt väldoftande mat. Vi hade med oss smörgåsar som vi skulle äta i hytten som inte gick att låsa upp.
Nåväl, färja är alltid spännande, trots trista hytter. Den här gången väckte jag inte familjen utan lät båtens högtalarsystem göra det. Mannen i servicedisken hade förklarat hur länge vi kunde stanna i hytterna, så vi tog det lugnt. När vi til slut gick ut för att ansluta oss till de andra resenärerna och gå ner till vår bil var det tjockt av folk i trappan ner och på däck.
Dörrarna till bildäck hade inte öppnats än. Jag såg genom ett fönster att vi var mycket nära hamnen och det oroade mig att vi inte kunde komma ner, men efter en stund meddelades det i högtalarna att dörrarna till bildäck strax skulle öppnas. Dessutom: för att det skulle bli en lugn nedstigning behövde alla som hade sitt fordon på däck ett vänta i kafeterian och gå ner en kvart senare. Skönt! Vi kunde sitta ner en stund medan övriga bökade och trängdes. Femåringen blev visad till lekrummet, men var för en gångs skull inte på humör för att leka eftersom hon hade väckts fyra timmar för tidigt.
–Hur vet du att vi har bilen på däck ett? Kollade du på någon skylt, undrade sambon.
–Nej men jag minns ändå. Vi fick ju gå alla de där trapporna för att komma upp hit, svarade jag.
Jag var helt säker på var bilen stod. Men inte längre. Plötsligt kände jag mig lite osäker. Kunde jag ha fel? Stod bilen på däck ett? Varför var vi nästan ensamma i kafeterian?
–Vi kan nog gå ner nu, sa jag, trots att det knappt gått tio minuter.
Vi bökade ner med alla väskor, barn och grejer till däck ett, bara för att upptäcka att dörren inte gick att öppna. Åh, det här kändes inte bra Sambon gick upp en våning, till däck två, och öppnade.
–Bilen står här! Kom! Skynda er!
Åh nej!
Ni vet den där mardrömssituationen att inte vara i sin bil i tid när färjan öppnas, att se sin egen bil som ett stort hinder för alla som vill köra ut? Den besannades. Färjepersonalen vinkade ut lastbilar, bussar och personbilar som fick göra en gir eftersom det stod en vit, spanskregistrerad Volvo i vägen. En ung kille ledde oss till bilen. Vi kunde inte komma fram fort nog.
–Ursäkta så hemskt mycket, vi trodde att vi hade bilen på däck ett, förklarade jag, men han gick lugnt vidare, var väl van vid att sådant hände.
Vi skämdes djupt när vi kastade in grejer och barn och körde ut från båten, ut till nya äventyr. Det kan bli mer äventyrligt än man önskat sig ombord på färjor.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
[14] => Array
(
[id] => 41447
[sectionId] => 388
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Kommissionen har presenterats av Ángel Víctor Torres, minister för territoriell politik. Syftet är att diskutera och försöka lösa frågan om den nya lagen, som skulle innebära en byggnadsamnesti på lantbruksmark. Den har föreslagits av PP-styret på Balearerna, ledd av Marga Prohens, men riskerar enligt regeringen att vara grundlagsvidrig. Det skriver tidningen El Diario de Mallorca.
Regeringen har möjlighet att lämna in en överklagan till författningsdomstolen inom nio månader efter lagens godkännande, men vill försöka lösa frågan genom en bilateral kommission. Om ingen överenskommelse nås kan regeringschefen Pedro Sánchez begära att författningsdomstolen prövar ärendet.
Miljöorganisationen GOB varnar för att lagen innehåller flera artiklar som strider mot grundlagen och uppmanar regeringen att överklaga den till författningsdomstolen. GOB:s talesperson Margalida Ramis kallar lagen för den största byggnadsamnestin som någonsin godkänts på Balearerna.
GOB anser att lagen skapar orättvisa genom att gynna dem som byggt utan att följa reglerna på lantbruksmark.
[ingress] => Regeringen varnar för att den planerade byggnadsamnestin på lantbruksmark, framtagen av regionstyret på Balearerna, kan vara grundlagsstridig. En bilateral kommission ska därför upprättas för att söka en lösning och undvika rättsliga åtgärder.
[headline] => Legalisering av svartbyggen ifrågasätts
[page] => 0
[modified] => 20240910110154
[created] => 20240726100250
[publishStart] => 20240910170000
[publishStop] => 20250122090259
[fullArticle] => Legalisering av svartbyggen ifrågasätts Regeringen varnar för att den planerade byggnadsamnestin på lantbruksmark, framtagen av regionstyret på Balearerna, kan vara grundlagsstridig. En bilateral kommission ska därför upprättas för att söka en lösning och undvika rättsliga åtgärder. Kommissionen har presenterats av Ángel Víctor Torres, minister för territoriell politik. Syftet är att diskutera och försöka lösa frågan om den nya lagen, som skulle innebära en byggnadsamnesti på lantbruksmark. Den har föreslagits av PP-styret på Balearerna, ledd av Marga Prohens, men riskerar enligt regeringen att vara grundlagsvidrig. Det skriver tidningen El Diario de Mallorca.
Regeringen har möjlighet att lämna in en överklagan till författningsdomstolen inom nio månader efter lagens godkännande, men vill försöka lösa frågan genom en bilateral kommission. Om ingen överenskommelse nås kan regeringschefen Pedro Sánchez begära att författningsdomstolen prövar ärendet.
Miljöorganisationen GOB varnar för att lagen innehåller flera artiklar som strider mot grundlagen och uppmanar regeringen att överklaga den till författningsdomstolen. GOB:s talesperson Margalida Ramis kallar lagen för den största byggnadsamnestin som någonsin godkänts på Balearerna.
GOB anser att lagen skapar orättvisa genom att gynna dem som byggt utan att följa reglerna på lantbruksmark. Regionstyret på Balearerna vill legalisera ett stort antal hus på landsbygden som bryter mot de gällande byggnormerna. (Arkivbild)
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)
)
Senaste nytt
Kryssningsfartygens inverkan kritiseras
MÁLAGA. I ett färskt pressmeddelande uppger miljöorganisationen Greenpeace att kryssningsfartygen är en av de mest förorenande formerna av turism, som dessutom har låg ekonomisk nytta. Framför allt efterlyser organisationen en minskning av antalet megakryssningar i Málaga för att värna om en hållbar hamn.[läs mer]
Fiasko för tvåspråkig undervisning
SPANIEN RIKS. Efter att projektet med att undervisa ett flertal ämnen på både spanska och engelska på många privatskolor lagts ner runt om i Spanien, har även en skola i Madridregionen valt att slopa modellen. Det anses signifikativt, då Madridregionen grundade och har hittills hårdnackat försvarat idén.[läs mer]
Mobilisering för kortare arbetsvecka
SPANIEN RIKS. De två största spanska fackförbunden, UGT och CC OO, har meddelat att de kommer att hålla manifestationer den 26 september utanför arbetsgivarorganisationernas kontor i alla provinshuvudstäder. Syftet med protesterna är att pressa företagen att acceptera en arbetstidsförkortning till 37,5 timmar per vecka.[läs mer]
EVENEMANGSTIPS:
SK-podden 55🎙: Behandlingen av djuren
SK PREMIUM+. Frågan om djurens situation i Spanien är ständigt aktuell och historiskt sett har spanjorernas relation till djuren lämnat en del övrigt att önska. Ett exempel är debatten om åsne-taxi i Mijas, som analyseras av Mats och Richard, som bland annat anknyter till den nya djurskyddslagen.[läs mer]
Anmälan mot åsnetaxi
MIJAS. Djurrättspartiet PACMA har anmält Mijas kommun och åsneförarna i Mijas Pueblo för djurmisshandel. Enligt PACMA arbetar djuren under usla förhållanden, ofta sjuka, utan att kommunen säkerställer att reglerna för djurens välfärd efterlevs.[läs mer]
Boendekostnaderna överstiger ungdomslönerna
EKONOMI. En statlig rapport visar att bostadskostnaderna 2023 översteg ungas medelinkomster med 81 euro i genomsnitt. Detta speglar varför många unga tvingas bo kvar hos sina föräldrar eller dela boende för att klara sig ekonomiskt.[läs mer]
Varning för fångar på flykt
SPANIEN RIKS. Den spanska nationalpolisen har publicerat bilder på fem farliga fångar som nyligen rymde från ett fängelse i Portugal. Allmänheten ombedes om hjälp för att lokalisera dem.[läs mer]
Rekordtemperaturer i havet i sommar
SPANIEN RIKS. Temperaturen i havet runt Spanien har nått nya rekordnivåer denna sommar. Den högsta registreringen gjordes den 12 augusti, vid Sa Dragonera på Mallorca, där temperaturen nådde 31,87° grader Celcius, vilket är den högsta någonsin uppmätta i det spanska nätverket av djuphavsbojar.[läs mer]
Vällagrat rioja-vin
SK PREMIUM+. Jag har sedan länge en ovana att köpa endast en flaska av varje vin. Nyfikenheten att prova många olika viner ligger bakom detta beteende. Som vinrecensent är det ju också nästan en nödvändighet för att fullgöra uppdraget. Här är dock ett vin som jag ofta köper in lådvis och som nästan kan betraktas som mitt eget husvin. Jag dricker ju inte upp hela lådan på en gång, utan några av flaskorna brukar få bli kvar. Här är en rioja som fått ligga i min källare några år extra och på detta sätt mognat till sig.[läs mer]
Svensk vingård jubilerar
FÖRETAGSNYTT. Bodega Cezar i Gaucín, som drivs av skåningen Rickard Enkvist, firar 20 år.[läs mer]
Prisskillnaderna på el ökar kraftigt
EKONOMI. Prisgapet mellan de dyra och billiga timmarna på elmarknaden har ökat kraftigt. På senare tid har det blivit upp till åtta gånger dyrare att använda el på kvällen jämfört med mitt på dagen, vilket påverkar åtta miljoner hushåll i Spanien.[läs mer]
Jordskalv kändes i Las Palmas
KANARIEÖARNA. Ett jordskalv med en styrka på 4,1 grader på Richterkalan inträffade på tisdagseftermiddagen den 10 september strax norr om Gran Canaria, med epicentrum endast tre kilometer från Gáldar.[läs mer]
Regioner överklagar amnestin
SPANIEN RIKS. Sammanlagt sex olika regionala regeringar i Spanien har anmält amnestilagen, som antogs i maj 2024, till Författningsdomstolen. Fem av dem leds av Partido Popular, men även socialistiskt styrda Castilla-La Mancha opponerar sig mot amnestin i Katalonien, som uppges skapa ojämlikhet mellan medborgare i Spanien.[läs mer]
Små händelser på stora båtar
SK PREMIUM+. ANNIKA ELWING Jag har satt mig i soffan för att skriva veckans blogginlägg för Sydkusten, men när en halvtimme har gått märkte jag att jag inte har skrivit ett ord. I stället hade jag låtsasbokat färjeöverfarter till Finland.[läs mer]
Legalisering av svartbyggen ifrågasätts
BALEARERNA. Regeringen varnar för att den planerade byggnadsamnestin på lantbruksmark, framtagen av regionstyret på Balearerna, kan vara grundlagsstridig. En bilateral kommission ska därför upprättas för att söka en lösning och undvika rättsliga åtgärder.[läs mer]
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
 | |||||||
  |
|
| |||||
