Tankesmedja, på engelska “think tank”, är beteckningen på en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka den politiska opinionen. FRIDE (Fundación para las Relaciones Internacionales y el Diálogo Exterior) bildades 1999 av en av grundarna till tidningen El País, Diego Hidalgo. Pierre Schori, som varit Sveriges FN-ambassadör mellan 2000 och 2004 och därefter rekryterades av Kofi Annan att leda FN:s fredsbevarande arbete i Elfenbenskusten, blev headhuntad för att verka som chef för FRIDE i Madrid. Då visste han inte något om FRIDE, men fick veta att det var en spansk tankesmedja med ambition att nå ut i världen med sitt budskap.
– De ville öka sina kontakter med EU i Bryssel och FN i USA, och ansåg att jag passade för det, berättar Schori.
– Jag tyckte det lät spännande, istället för att sitta hemma och uggla fick jag vara med i ett internationellt och stimulerande arbete.

Öppna diskussioner
När Sydkusten talar med Pierre Schori har han dagen innan kommit hem från en konferens i Beirut, Libanon. Sammankallande var den internationella organisationen Conflict Forum och temat var Mellanöstern och Gaza. På plats fanns alla drabbade parter och Schori beskriver mötet som mycket lärorikt. Samma kväll bjuder FRIDE in till ett seminarium om Afghanistan. Deras nästa evenemang är i mars, då ett seminarium om energi, demokrati och utveckling i länder som Nigeria och Angola.
– På våra samlingar har vi slutna dörrar och kan ha väldigt öppna diskussioner, säger Schori. Det deltar representanter från regeringskansliet, media, universitet och ambassader, mest spanjorer men även folk utifrån.

Internationellt stöd
FRIDE är politiskt och ekonomiskt oberoende från andra organisationer och regeringar. Grundaren Diego Hidalgo stöttar finansiellt med privata medel, dessutom får tankesmedjan bidrag från regeringar, till exempel Spanien, Sverige, Kanada och Holland, EU-kommissionen, Ford Foundation, med flera. På huvudkontoret i Madrid arbetar cirka 25 personer av tolv olika nationaliteter, med forskning och opinionsbildning. Pierre Schori är deras chef.
– Min roll är att leda arbetet, ge råd och synpunkter, stå för kontakter där det är lättare för mig att öppna dörrarna utifrån de erfarenheter jag har, samt orientera i olika projekt.

“Global action”
När Schori kom till FRIDE för snart två år sedan satte han en rubrik på verksamheten:
– Vi ska vara en europeisk tankesmedja för global “action”, vi vill påverka med den forskning vi bedriver och bidra till en säkrare och bättre värld.

De viktigaste områdena just nu är, enligt Schori, definitionen och utvecklingen av så kallade sviktande stater (“fragile states”), vad som utmärker dem och hur man kan förbättra situationen, samt problematiken i Mellanöstern, Kuba och Afghanistan.

Hur ser du på Spaniens roll på den internationella politiska arenan?
– Spanien har kommit mer och mer och är en viktig aktör. Under Zapateros år som regeringschef har biståndet fördubblats, man ger mycket pengar till FN och har många fredsbevarande styrkor ute i världen. Senast i januari utlovade Zapatero en miljard euro i stöd mot hungern.
– Spanien har också en speciell relation till Latinamerika, däribland Kuba. Man har också fått mycket goodwill för att man drog tillbaka sina trupper från Irak. Utrikesminister Moratinos var tidigare EU:s representant för Mellanösternfrågor. Javier Solana är EU:s högste representant för utrikesfrågor. Felipe González leder en tankegrupp om EU:s framtid. Dessutom finns många frivilligorganisationer i Spanien som samarbetar med Mellanöstern och Latinamerika.

Vilka skillnader ser du mellan Spanien och Sverige?
– Spanien är mer utrikespolitiskt aktivt än Sverige, både i Mellanöstern och i Latinamerika. Sverige inordnar sig i EU:s led och gör inte så mycket eget. Spanien däremot tar egna initiativ och har en annan politik när det gäller Kuba och Latinamerika i stort. Spanien syns mer.

Hur tror du att Spaniens relationer till USA kommer att förändras med Obama som president?
– Med Obama blir det bättre för alla utom för skurkarna.

Vad är roligast med ditt uppdrag för FRIDE?
– Att dagligen få umgås och diskutera med forskare och människor som är engagerade i världsproblemen.

Vilken relation har du sedan tidigare till Spanien?
– Min relation till Spanien sträcker sig ända tillbaka till diktaturen, då jag samarbetade med Felipe González och hans partikamrater på den tiden de var “underjordiska”. Jag arbetade då som internationell sekreterare i Socialdemokraterna. Över huvudtaget har jag haft mycket kontakt med Spanien genom åren, det är inte så många som talar spanska i Sverige så jag har fått vara med från början.

Hur var det att komma från Elfenbenskusten till Madrid?
– Först och främst fick jag ställa om från franska till spanska i huvudet. Sedan det är en ju helt annan miljö. I Elfenbenskusten levde jag under ständigt tryck med livvakter och 10 000 soldater och poliser under mig som jag hade ansvaret för. Det var intensivt och jag var som en urkramad citron på kvällarna. Nu är det lite lugnare.

Är det första gången du bor i Spanien?
– Ja, men jag pendlar till Stockholm på helgerna. Jag har svårt att anpassa mig till de sena mattiderna, de är osunda. Och rökningen, det är omodernt och ohälsosamt.
– Men annars är här väldigt trevligt. Jag tycker om den spanska kulturen och att också den latinamerikanska kulturen är så närvarande. Det är kul att ladda om och få både svensk och spansk kultur på en vecka.

Bok på spanska
Pierre Schori har skrivit ett flertal böcker. Hans senaste bok från 2008, om åren i FN och om Irakkriget, kom nyligen ut på spanska med förord av Gabriel García Márquez, På svenska heter den “Draksåddens år – Irakkriget och världen efter Bush”. Den spanska titeln är “Los años de la semilla del mal – 11-S. La guerra de Iraq y el mundo después de Bush”.

Läs mer på http://www.fride.org