Studien har letts av Imperial College London, i samarbete med Världshälsoorganisationen WHO och har publicerats i facktidningen Nature. Förutom Spanien analyserar den Österrike, Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Norge, Sverige, Schweiz och Storbritannien. Studien använder det totala dödstalet i varje land för att beräkna hur många smittade som fanns två veckor innan och följer utvecklingen av dem från början av pandemin till och med 4 maj, när några av länderna började lätta på restriktionerna.

Till grund för beräkningarna ligger ej enbart aktuella siffror, utan även uppgifter från 1918 då Spanska sjukan drabbade världen. Många av de isoleringsåtgärder som tillämpats i år brukades nämligen redan då.

USA drabbades värst 1918 och staden Sant Louis stängde sina skolor och kyrkor redan vid de första smittfallen. Demonstrationer och parader förbjöds och människor rekommenderades stanna hemma i karantän. I Philadelphia däremot, agerade myndigheterna inte förrän flera veckor efter de första smittfallen. Dödligheten på grund av influensan var åtta gånger större där. Eller om man vänder på det, makthavarna i Sant Louis räddade troligen tusentals liv genom att agera resolut.

Den presenterade studien visar att restriktionerna även denna gång haft effekt och i samtliga länder har R-talet (antal nya fall per smittad) sjunkit till mindre än en, vilket betraktas som en nivå som hindrar virusets expansion. Om åtgärderna ej hade vidtagits menar experterna med att dessa länder hade haft ytterligare 3,1 miljoner dödsfall.

Virusets överföringshastighet har sjunkit och är kontrollerat i samtliga studerade länder, uppger Shamir Batt, statistiker på Oxford University och en av författarna till studien. Nu är det viktiga att värdera vilka åtgärder som måste bestå för att behålla smittspridningen under kontroll. I snitt har spridningen sjunkit med 81 procent i de elva länderna.

Den modell som brukats för studien är dock ej befriad från kontrovers, då den uppges ej ta i beräkningen komplexiteten i utvecklingen av en epidemi i respektive land, med dess skillnader. Författarna till studien erkänner att en av de viktigaste begränsningarna är att de utgår utgår ifrån antalet bekräftade dödsfall i varje land, en uppgift som med säkerhet inte är helt tillförlitlig. I detta arbete har de samlat in dödsdata från en enda källa: den beräkningen som görs av European Center for Disease Control. Då de flesta länder vidtog många åtgärder i princip samtidigt, exempelvis stängning av skolor, begränsad rörlighet och uppmaning till distansarbete, kan författarna ej observera effekten i varje enskilt land, utan endast helheten.

En annan aspekt som måste tas i beräkning framförs av bioteknikforskaren Saúl Ares, som intervjuas av tidningen El País. Han menar att även om myndigheterna ej hade vidtagit några åtgärder alls så skulle allmänheten själv ha isolerat sig, allt eftersom pandemin avancerade och antalet smittade och avlidna steg. Med andra ord hade många självmant försatt sig i karantän vid en viss tidpunkt, vilket skulle ha bidragit till att hålla nere dödstalen.