I samband med att pandemin bröt ut grundades mediaföreningen Periodismo 2030. Initiativtagare var en av Spaniens mest kända journalister, Ramón Jaúregui, och tidigare chefen för statliga RTVE:s nyhetskanal 24H, Sergio Martín. Tillsammans med drygt 200 kollegor från en rad olika medier har de skapat ett forum för att analysera och debattera journalistikens roll i dagsläget och vart den är på väg.

Syftet med konferensen i Málaga var att redovisa resultaten i Andalusien av en stor enkät om allmänhetens relation till media. Det är fråga om en relativt färsk undersökning baserad på drygt 5.000 intervjuer i hela Spanien, utförda i mitten av november förra året. Enkäten har dock snabbt blivit till stora delar urmodig på grund av att något banbrytande inträffat sedan den utfördes; lanseringen av Chat GPT och andra liknande AI-tjänster.

Genast har artificiell intelligens börjat tillämpas inom journalistiken och media väntas vara en av de sektorer som kommer att uppleva den största revolutionen. Än så länge är det svårt att avgöra om det blir på gott eller ont och det var en av huvudfrågorna som debatterades i Málaga.

Det finns uppenbara fördelar med AI som ett verktyg för journalister. Några vittnade om hur de sparar timmar av arbete på att exempelvis få inspelade intervjuer automatiskt utskrivna i text. Andra funktioner som att be Chat GPT att själv skriva en artikel om ett specifikt tema väcker än så länge många frågetecken, beroende bland annat på det många gånger mediokra resultatet. Det är med all säkerhet bara en tidsfråga innan programmet lär sig självt och utvecklas till en nivå som kommer göra det svårt att skilja en artificiellt framtagen text från en som skrivits av en journalist av kött och blod.

Utmaningarna som mediasektorn står inför i den nya AI-eran är svindlande, speciellt med tanke på hur snabbt utvecklingen går. Många har som sagt redan hittat sätt att underlätta sitt arbete på och vi har än så länge bara skrapat på ytan. Den avgörande frågan är i vilken utsträckning hjälpen kommer att bidraga till att förbättra journalisternas arbetsvillkor och i vilken AI helt kommer att ta över en majoritet av uppgifterna och skicka en stor del av mediakåren ut i kylan.

Här var åsikterna bland deltagarna i konferensen i Málaga delade. Några menar att rationaliseringarna i mediabranschen sedan flera år varit omfattande och att AI kommer att bidra till att minska antalet anställda på redaktionerna ytterligare. Andra hävdar att hur avancerat AI än är så har tekniken begränsningar som gör att den inte kan ersätta de traditionella reportrarna helt och hållet. Det krävs nämligen någon fysisk person som samlar ihop och publicerar den information som AI sedan är så skicklig på att behandla.

Medan frågorna om utvecklingen inom mediabranschen fortfarande är betydligt fler än vissheterna, är den mest optimistiska bilden att AI kommer att leda till en grundläggande omvandling av journalistyrket, inte dess död. Tekniken kommer att kunna ta över stora delar av de rutinuppgifter som journalisterna skött hittills. Tack vare avlastningen kommer avsevärt större tid kunna ägnas av reportrarna till mer renodlade uppgifter, som att vara ute på fältet, intervjua folk och, framför allt, rapportera på ett mer personligt och originellt sätt.

Just det senare är något som till stor del gått förlorat på grund av de senaste årens rationaliseringar i branschen, där personalstyrkan på redaktionerna kraftigt reducerats. En allt större andel av jobbet sker på redaktionen och ofta består den av att enbart kopiera andras nyheter. Det finns en uppenbar risk att denna tendens ökar med AI, men i slutänden måste som sagt en fysisk person återge själva nyheten. Chat GPT har visat sig ha god fantasi, men det håller inte när det handlar om information.

Det vädrades ytterligare ett starkt argument på konferensen för att den traditionella journalistiken kommer och måste fortsätta existera. Ett av de största hoten med AI är nämligen att så kallade ”Fake News” väntas öka många gånger om, tack vare program som Deep Fake som skapar mycket verklighetstrogna men likväl falska bilder och videos. Behovet av någon som klargör vad som är sant och vad som är falskt kommer att vara större än någonsin och det är där journalisterna kommer att utgöra en fundamental beståndsdel för att värna om sanningen och, med det, de grundläggande demokratiska principerna.

Med andra ord, i en tid av förändringar som saknar motstycke kommer journalistikens traditionella uppgifter att vara samma som de alltid varit – fast ännu viktigare!

P.S. Resultaten från enkäten om allmänhetens relation till medier i Spanien är publicerad på Periodismo 2030:s hemsida och kan ses här:
https://periodismo2030.com