Sedan augusti har ankomsten av ensamkommande barn till Kanarieöarna ökat markant. Många av dessa barn stannar i genomsnitt tre till fyra år på öarna. Regionpresidenten Fernando Clavijo (PP) befarar en fortsatt ökning och säger att såväl den spanska regeringen som övriga EU måste ta situationen på allvar. Det skriver tidningen El País.

Det totala antalet personer som i år anlänt sjövägen till öarna fram till den 14 september är 14.359. Det är en ökning med 24,6 procent jämfört med samma period 2022. För att bemöta situationen accelereras nu öppnandet av både gamla och nya mottagningscenter. Antalet platser på den västligaste ön El Hierro har utökats från 140 till 200. Dessutom utökas resurserna på Tenerife och Gran Canaria.

Enligt siffror från socialdepartementet har sedan 2021, 348 minderåriga flyttats från Kanarieöarna till spanska fastlandet, av totalt 539 som var planerade. Ytterligare 360 barn väntar på att bli omplacerade.

Ángel Víctor Torres (PSOE), tidigare regionpresident och i dagsläget oppositionsledare på Kanarieöarna, efterlyser att andra autonoma regioner förbinder sig att ta emot fler oplacerade barn. Han pekar speciellt ut Madridregionen som den som enligt hand uppfattning gjort minst ansträngning med tanke på sin befolkningsmängd och tillägger att det krävs en asyl- och migrationspakt mellan den spanska regeringen och EU.

Inrikesministern Fernando Grande-Marlaska har erbjudit regionstyret att ha med en representant vid de informationsmöten som rör koordinering av migrationsrörelser. Dessa ska enligt uppgift hållas var tionde dag framföver.