Ett exempel är att medan det i Katalonien blivit mode bland vissa ungdomar att filma hur de misshandlar uteliggare och utvecklingsstörda ägnar de katalanska politikerna hela sin energi åt att debattera formuleringar till den nya autonoma statusen.

Partido Popular reser land och rike runt för att samla in namnunderskrifter för en folkomröstning. Temat är Spaniens enighet, som enligt PP hotas främst av de katalanska regionalisternas anspråk. Oppositionspartiet håller fanan högt för 1978 års författning, men regeringen menar å sin sida att en folkomröstning om en fråga som den katalanska autonoma statusen är i sig grundlagsvidrig.

Kanske den viktigaste nyheten är att ETA:s upplösning verkar vara närmare än någonsin. Aldrig har det gått så lång tid utan dödliga attentat, men mot alla odds har detta i sin tur lett till en konfrontation mellan landets två ledande partier PSOE och PP som saknar motstycke. I parlamentet diskuteras högljutt huruvida regeringen tänker göra eftergifter gentemot ETA för att nå ett slut på konflikten medan PP anklagas för att bryta pakten kring terroristpolitiken. Det är oförklarligt och oförsvarligt att när terroristerna är svagare än någonsin ska de lyckas i sitt syfte att splittra partierna, något som inte skedde under de värsta terroråren på 70- och 80-talet.

I dagarna firades 25-års minnet av det misslyckade kuppförsöket 23 februari 1981. Inte ens denna historiska händelse kunde partierna enas kring. Katalanska regionalister lyckades tona ned kung Juan Carlos roll när kuppen avstyrdes, trots att monarken genom sitt tv-framförande bidrog till att kuppmakarna, med Tejero i spetsen, gav upp. Partido Popular gick åter till attack mot regeringspartiet PSOE, för att de skulle ha gjort eftergifter i innehållet av parlamentets minnestal.

Politikernas anseende har aldrig varit särskilt stort i Spanien och lär inte bli större av den senaste tidens konfrontationer. För medan de folkvalda munhuggs om ämnen som föga intresserar gemene man finns det andra frågor som lämnas nästan obehandlade. En gäller rättssystemet, som de flesta menar fungerar undermåligt, men där det saknas både initiativ och resurser för att förbättra situationen.

Svensken Mikael Hellström dömdes slutligen till 14 års fängelse för dråp på sin tidigare flickvän Yaneth Vargas. Huruvida det var en rättvis dom eller ej låter vi vara osagt. Däremot var det flera omständigheter kring domen som väcker allvarliga frågetecken kring rättssystemet. Den ena det faktum att spanska medier publicerade domen innan parterna ens informerats, inkluderat Hellström. Det andra några av formuleringarna och argumenten i domen. Där inkluderas bruket av ordet ”absurt” för att beskriva Hellströms version samt det bestämda påståendet att han medvetet slängt ut flickvännen genom fönstret i syfte att döda henne.

Mycket talar för att provinsdomstolen givit efter för folkopinionen. Bli inte förvånade om högre instans ändrar domen, av brist på bevis. Precis som i fallet Dolores Vázquez för inte så länge sedan, i samma domstol och med samma försvarsadvokat..!