Lagen om ”endast ja är ja” har blivit föremål för skilda tolkningar och ett politiskt krig om vem som bär skulden för att redan dömda sexualförbrytare beviljats strafflättnader och i flera fall släppts ut från fängelset. Debatten har fått extra bränsle av det faktum att de juridiska instanserna inte når en konsensus om tolkningen av den ny lagen. Regeringen hoppades att Högsta domstolen skulle komma med ett utfall som avskriver strafflättnader stödda på den nya lagen, men i sin första egna prövning har HD också valt att sänka straffen.

Den nya sexuallagen trädde i kraft 7 oktober och innebär främst att termen sexuellt ofredande försvunnit och i istället har minimistraffen för våldtäkt sänkts. Baserat på principen att dömda fångar alltid ska kunna tillgodogöra sig eventuella strafflättnader om lagen ändras till deras fördel har dussintals fångar fått sina fängelsestraff sänkta, ibland endast marginellt och i andra fall så pass mycket att de befunnits ha avtjänat straffet och därmed släppts fria.

Riksåklagaren Álvaro García Ortiz har givit ut direktiv om att ämbetet ska opponera sig mot alla typer av strafflättnader för redan dömda sexualbrottslingar, men ett flertal provinsdomstolar i Spanien har beslutat om det motsatta. Det senaste utfallet i Högsta domstolen leder inte till att kasta ljus i konflikten, då den visserligen dömt till fångarnas fördel men samtidigt förkunnar att varje ärende måste granskas individuellt.