Siffror från inrikesdepartementet anger att det under 2022 anmäldes 16.726 fall av husockupationer. Det kan jämföras med de 17.274 anmälningar som mottogs 2021 och som utgör rekordet hittills, efter att siffrorna stigit varje år sedan 2016, då det rapporterades 9.918 fall av intrång.

Medan de anmälda ockupationerna sjönk förra året i en majoritet av de autonoma regionerna, bland dem de mest drabbade som Katalonien och Andalusien, steg de däremot i Valenciaregionen. Där anmäldes 2.024 ockupationer 2022, mot 1.779 året före. Det är en ökning med 13,7 procent.

Den breda majoriteten av de de ockuperade bostäderna är sådana som ägs av banker och som står tomma. Enligt siffror från åklagarämbetet behandlas 2021 sammanlagt 9.739 fall, medan processerna för ockupation av en bebodd bostad (såväl fast som semesterbostad) endast uppgick till 83.

Lagen skiljer på ockupation av tom fastighet som ägs av exempelvis en bank och sådan som ägs privat. Det senare klassas som hemfridsbrott, som kan leda till två års fängelse och är dessutom lättare att vidtaga snabba polisåtgärder mot.

Den första nedgången av ockupationerna på sju år beror enligt källor på inrikesdepartementet på skärpta protokoll, som underlättar vräkningen av ockupanter. El País citerar däremot talesmannen för plattformen för drabbade av ockupanter, Ricardo Bravo, som menar att långt ifrån alla fall polisanmäls. Bravo hävdar att ägarna istället väljer att lösa ut ockupanterna ekonomiskt eller att anlita privata företag som erbjuder vräkningstjänster.