Den spanska grundlagen fastställer att det är kungen som avgör vilken kandidat som är den mest kvalificerade för att undergå en omröstning i parlamentet som ny regeringschef. Författningen specificerar dock inte några grundkriterier för utnämningen och det har denna gång lett till många spekulationer, då både sittande regeringschefen Pedro Sánchez och PP-ledaren Alberto Núñez Feijóo gör anspråk på uppdraget. Partido Popular har gått så långt som att hävda att de som mest röstade parti har rätt att först få försöka erhålla tillräcklig majoritet för att regera. De har till och med uttryckt sin övertygelse om att kungen kommer att ge Núñez Feijóo förtroendet.

PP-ledarens chanser att lyckas befinns däremot vara minimala, speciellt efter Pedro Sánchez styrkeprov när han 17 augusti lyckades få socialisten Francina Armengol vald till talman med egen majoritet. Hon fick 178 röster mot endast 139 för PP:s kandidat till posten Cuca Gamarra.

Innan Felipe VI fattar sitt beslut ska han ha överläggningar med samtliga grupper, även om fyra av de nationalistiska partierna i parlamentet meddelat att de inte tänker träffa kungen. De är katalanska ERC och Junts per Cat, baskiska EH-Bildu och galiciska BNG. Det minskar antalet möten som monarken måste hålla till endast sju. Dessa är inbokade 21 och 22 augusti och startar med de grupper som har minst representation och avslutas med PP-ledaren Alberto Núnez Feijóo, som fick flest mandat i det senaste valet med 137 platser.

Socialistpartiet har visserligen bara 122 mandat, men befinns ha större chanser än Partido Popular att erhålla stöd från andra grupper. Om ingen av kandidaterna lyckas bli vald till regeringschef väntar åter nyval i Spanien mot slutet av året.