Den enda möjligheten att gardera sig mot ett eventuellt nyval mitt under jul- och nyårshelgen var att hålla den första utnämningsdebatten före månadsskiftet - det vill säga redan nästa vecka - alternativt efter den 22 september. Detta då tidsfristen på två månader för att välja ny regeringschef startar från det att den första kandidaten blir nedröstad. Enligt normerna ska nämligen valet hållas första söndagen minst 54 dagar efter att fristen gått ut.

Den socialistiska talmannen i parlamentet Francina Armengol har på mindre än ett dygn bekräftat datumet för utnämningsdebatten. Beslutet har fattats i samråd med kandidaten Núñez Feijóo, som i egenskap av segrare i riksvalet 23 juli fått förtroendet av kung Felipe att bilda regering. Hans chanser att öka de 172 mandat som PP redan säkrat anses dock vara små och de behöver minst 176. Ett alternativ, som anses vara lika otänkbart som att fler grupper ska stödja en PP-regering, är att åtminstone fyra av socialistpartiet PSOE:s ledamöter lägger ner sina röster.

Det finns några likheter med situationen efter nyvalet i juni 2016. Då vann sittande regeringschefen Mariano Rajoy med exakt lika många mandat som nu Núñez Feijóo, 137 stycken. Det enda som gjorde att det inte blev nyval igen förra gången var att socialistpartiet PSOE i sista stund lade ner sina röster. Det skedde dock efter en palatskupp där partiledaren Pedro Sánchez manövrerades bort och sedan valde att avgå som parlamentsledamot, för att slippa följa partiets beslut att släppa fram Rajoy.

Sánchez kom mot alla odds tillbaka och lyckades åter blir partiledare för PSOE och sedermera regeringschef. Att han och övriga socialistpartiet skulle vara beredda att åter utsätta sig för samma trauma som 2016 hålls som föga troligt. Ett halmstrå som Feijóo eventuellt kan ty sig till är att minst fyra socialistiska ledamöter, vid den hemliga omröstningen, väljer att göra revolt och rösta blankt för att undvika att Sánchez kommer till makten stödd på den flyende före detta katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont.

Av alla osannolika alternativ befinns det minst otroliga vara att baskiska PNV:s sju ledamöter skulle rösta för PP-ledaren, i motsats till vad de hittills bestämt hävdat. Det skulle däremot innebära att PNV röstar med Vox, som öppet vill förbjuda nationalistiska partier som deras. Dessutom menar de flesta experter att minsta närmande av PNV till extremhögern garanterat skulle kosta dem makten i Baskien, i det förestående regionvalet inför vilket vänsterkoalitionen EH Bildu växer sig allt starkare. Partiet fick bland annat fler röster i Baskien i riksvalet än styrande PNV. Dessutom är PNV avhängiga av socialistpartiet i Baskien.

En frist på mer än en månad för förhandlingar kan förefalla som ett önskeläge för kandidaten Núñez Feijóo, men kan mycket väl visa sig vara precis motsatsen. Risken är nämligen stor att de grupper som hittills vänt honom ryggen inte ens är villiga att sätta sig vid förhandlingsbordet. I så fall lär tidsmarginalen fram till utnämningsdebatten bli outhärdligt lång för PP-ledaren.

Det är inte heller otänkbart att Pedro Sánchez under tiden lyckas säkra den majoritet som krävs för att bli omvald, precis som skedde nyligen för att välja Francina Armengol till talman med 178 mandat. I den händelsen kommer Núñez Feijóo ha förlorat redan innan debatten startar 26 september.