Lågemissionszoner (ZBE på spanska) är inte ett alternativ utan ett lagligt krav sedan den 21 maj 2021, genom en klimatlag som syftar till att "förbättra luftkvaliteten". Men att upprätta dessa zoner har visat sig vara en komplex uppgift. Sena politiska beslut och även maktskiften i flera kommuner har enligt tidningen El Diario fördröjt processen.

Enligt EU-bestämmelserna ska alla orter med mer än 50.000 invånare vara försedda med lågutläppszoner. I Spanien handlar det om 149 områden, men trots EU-bistånd och att zonerna skulle vara upprättade till i år, är endast nio procent av dem än så länge verklighet.

Enligt Cristina Arjona, ansvarig för mobilitetsfrågor hos miljöorganisationen Greenpeace, har brist på kommunala beslut och lokala maktskiften bidragit till att så många områden släpar fötterna efter sig. Implementeringen ska också ha fördröjts av juridiska formaliteter och oklarheter kring zonernas innebörd.

Syftet med lagen är att minska utsläppen från fordon. I Spanien härstammar mer än en fjärdedel av alla utsläpp från bilar, enligt uppgifter från miljödepartementet. I Barcelona kommer 60 procent av kvävedioxiden från fordonstrafiken, medan i Madrid står bilarna för ungefär en tredjedel av alla växthusgaser, enligt kommunens egna siffror.

Arjona betonar att lågutsläppszonerna inte bara kommer att minska utsläppen och gynna folkhälsan, utan även öka livskvaliteten. Som exempel nämner hon gågatorna i Barcelona, där långt ifrån alla var positiva inledningsvis men där ingen idag skulle vilja återgå till trafiken, efter att ha sett fördelarna.

I Spaniens två främsta städer Madrid och Barcelona utgör bilarna inte längre det mest använda transportmedlet. I den spanska huvudstaden står privatbilismen för 39 procent av alla resor, medan siffran i Barcelona är så låg som 25 procent. Trots det tillåts bilarna ta upp mycket utrymme, både fysiskt och mentalt.