Den ekonomiska krisen har tagit sitt största uttryck i Spanien i form av den enorma arbetslösheten, men denna leder i sin tur till fler tragedier. Mängder med hushåll som tecknade stora hypotekslån under boomen i början på 2000-talet kan inte längre betala av på sina hypotek. Räntorna och amorteringarna överstiger i många fall tusen euro i månaden.

Banker och andra låneinstitut sitter plötsligt på en mängd fastigheter, som de inte kan få sålda till det pris de önskar. Än större är dock problemet för de familjer som hamnar på gatan.

Det är inte så enkelt som att hyrestagarna måste leva upp till sina åtaganden. Allt fler fall uppdagas där bankerna och låneinstituten utövat ren ocker och vägrat förhandla när hypotekstagarna hamnat i knipa. I många fall inte bara vräks familjer utan de står fortsatt i skuld till låneinstituten. Till skillnad från exempelvis i USA räcker det nämligen inte med att ge ifrån sig den belånade bostaden för att göra sig skuldfri, om banken finner att värdet i dagsläget understiger skulden.

De många gånger orimliga villkor som hypotekstagare ovetandes undertecknat har fått en del av befolkningen på krigsstigen. Missnöjesrörelsen 15-M har deltagit i ett flertal aktioner där man fysiskt lyckats förhindra vräkningar. De har samtidigt riktat fokus på en orimlig situation som fått många makthavare att efterlysa lagreformer.

I skrivande stund debatteras rimligheten i att banker och låneinstitut ska ha rätt att vräka en familj enbart för att sitta på en obebodd fastighet och vänta på gynnsammare tider för att sälja denna. Som sagt, med hundratusentals tomma fastigheter i landet verkar det omänskligt att slänga ut familjer på gatan, för att de råkat förlora sina jobb.