Spaniens konservativa regering försöker sig på ett ett konststycke som verkar dömt att misslyckats. Å ena sidan försöker den leva upp till EU:s besparingskrav och betona hur allvarlig situationen är och å andra sidan försöker den med alla medel förneka att några av dess beslut slår mot gemene spanjorer. Ordet “besparingar” är tabubelagt i Rajoy-administrationen och istället serveras vi uttryck som “justeringar”, “omstruktureringar”, “reformer” och “ökad konkurrenskraft”.

Resultatet av denna strutspolitik är precis motsatsen till det Rajoy företog sig. Han försöker förse folket med skygglappar, för att undvika allt för hård kritik, men samtidigt repareras inte Spaniens problem från grunden. Det senaste exemplet är planerna på en besparing på tio miljarder euro inom vården och skolväsendet. Efter otaliga försäkringar om att dessa sektorer inte skulle röras kom i måndags ett besked som var lika överraskande för sitt innehåll, som för sättet det offentliggjordes på. Efter nya motsägelser under förmiddagen mellan finansministern Luis de Guindos och andra talesmän för regeringspartiet skickade Partido Popular ut ett pressmeddelande, där de planerade besparingarna annonserades. Dock utan närmare specifikationer.

Förvirringen förstärks av att Rajoy själv framträder så lite som möjligt i pressammanhang, där han kan utsättas för direkta frågor från journalister. Vid dessa sällsynta tillfällen är hans svar dessutom så svävande att han lever upp till de värsta fördomarna om galiciernas kynne.

Det finns ett talesätt i Spanien som gör gällande att en galicier är så tvetydig att om man möter en sådan i trappan så vet man aldrig om han eller hon är på väg upp eller ned. Liknelsen skulle utan tvekan ha kunnat skapas med Rajoy som förebild.