Bombningen av Guernica (uttalas “gärníca”) 26 april 1937 skedde under brinnande inbördeskrig och skördade drygt 200 människoliv. Spanska inbördeskriget var fyllt av övergrepp och brott mot mänskligheten, men anledningen till att just Guernica blivit historiskt har mycket att göra med Pablo Picassos verk.

Det var marknadsdag i den baskiska byn för 75 år sedan. Ett år tidigare hade inbördeskriget brutit ut när fascisterna, ledda av Francisco Franco, gjorde revolt mot den folkvalda republikanska regimen. Franco fick både strategiskt och militärt stöd av både Hitler-Tyskland och Mussolinis Italien och de bombplan som släppte sin last över Guernica var tyska, den ökända Condor-legionen. De gjorde Franco en tjänst i kriget, samtidigt som nazisterna fick tillfälle att öva inför det kommande Andra Världskriget.

Tavlan Guernica var ett beställningsjobb. Den republikanska regimen villa ha ett starkt propagandaverktyg mot Franco, som skulle exponeras i den spanska paviljongen i Paris som hölls bara månader efter bombningen. Picasso bodde själv i Frankrike sedan 20-talet och var inte politiskt aktiv. Hans verk, vid sidan av det var ett beställningsjobb, blev konstnärens sätt att uttrycka sin avsky inte bara mot bombningen av Guernica, utan krigets fasor i allmänhet. Det är därför som tavlan saknar geografiska referenser.

Francisco Franco vann som bekant kriget och instiftade en diktatur som bestod tills hans död 1975. Picasso stämplades som kommunist av Francoregimen och tavlan lånades ut till Moderna Muséet i New York. Konstnärens önskemål var att Guernica skulle flyttas till Spanien, när demokratin återinstiftats. Så skedde 1981 och sedan 1992 finns tavlan att beskåda på Centro Reina Sofía, i Madrid.

Tavlan är 3,5 meter hög och 7,8 meter bred och målad endast i svart, vit och gråa toner. Picasso sade själv om verket att det inte kom till för att dekorera ett hem, utan som ett verktyg mot krigets fasor.