De katalanska separatisterna åberopar naturligtvis att interventionen i regionalstyret är det ultimata beviset på hur Katalonien förtrycks av den spanska statsapparaten. Den nu avsatte regionalpresidenten Carles Puigdemont kallade det för det största övergreppet i Spanien sedan diktatorn Francos dagar.

Låt oss dock se på situationen med neutrala ögon. Det katalanska regionalstyrets upprepade trots av den spanska grundlagen, som även gäller i Katalonien, hade kunnat motivera en intervention i ett betydligt tidigare skede. Exempelvis när regionalparlamentet antog en plan för att erhålla självständighet inom 18 månader, när den kallade till folkomröstning i frågan eller inte minst när flera representanter av regionalstyret öppet förklarade att de upphör att respektera utfallen i Författningsdomstolen.

Rajoy väntade med att tillämpa interventionen tills det inte längre gick att låta bli. När ett halvtomt katalanskt parlament öppet förklarade sig självständigt. Då hade den spanske regeringschefen dessutom givit Puigdemont två chanser innan att ta tillbaka sin första självständighetsförklaring.

En statlig intervention i Katalonien må låta dramatiskt, men verkligheten är en helt annan. Det är en åtgärd som finns specificerad i författningen och som antagits som sig bör i senaten. Vidare har inga separatister än så länge ryckts ur sina sängar mitt i natten och släpats till källarhålor där de torterats av säkerhetspolis. Inga pansarbilar har kallats ut på Barcelonas gator, inget undantagstillstånd har utlysts. Till och med upprorsledaren Puigdemont kunde själv gå på restaurang med sin hustru dagen efter självständighetsförklaringen och ta emot gratulationer från anhängare till en katalansk republik.

Genom att kalla till nyval på kortast möjliga tid, avväpnar Rajoy samtidigt dem som försöker kritisera honom för diktaturfasoner. Det är fortfarande oklart om separatisterna kommer att legitimera valet genom att ställa upp, men jag hoppas och önskar att 21 december utgör början på slutet på denna vettlösa situation.

Det är så mycket av den katalanska konflikten som är ren teater. Hur ska man annars förklara att den spanska flaggan tillåtits hänga kvar i de katalanska byggnaderna och hur kommer det sig att två dygn efter utropandet har ingen representant för det avsatta regionalstyret ens kallats till förhör?

Min personliga teori är att det mesta som skett de senaste dygnen grundar sig i en hemlig uppgörelse mellan Mariano Rajoy och Carles Puigdemont. Den avsatte regionalpresidenten var endast minuter från att själv utlysa nyval 17 oktober, men han insåg att det skulle väcka en revolt hos separatisterna mot hans regering. Istället är det Rajoy som tagit initiativet endast ett dygn senare, något som är misstänkt lägligt både för Rajoy och Puigdemont..!