Få fenomen mobiliserar så många människor och får dem att öppna sina plånböcker som det statliga jullotteriet. Försäljningen av lotter och andelar startar redan på sommaren och pågår tills kvällen före. Själva dragningen pågår under mer än tre timmar, med start klockan nio på morgonen och direktsänds i både radio och tv. Mellan- och högstadielever från Madridskolan San lldefonso sjunger vinstnummerna och ingen vet när storvinsten, ”El Gordo” dyker upp. Ju senare på förmiddagen den dras desto mer stiger spänningen.

Hasardspel brukar inte vara förknippade med sunt förnuft och när det gäller jullotteriet kan man nog påstå att vettet går ur många i särskilt stor utsträckning. Det gäller inte minst om man studerar vinstmöjligheterna, i förhållande till insatsen. Det spelas på 100 000 olika nummer, så chansen att pricka högsta vinstnumret är sålunda en på 100 000. Storvinsten är fyra miljoner euro, men för att kamma hem den måste du köpa en hel lottserie, som består av tio ”décimos” à 20 euro styck. Alltså en icke ringa insats på 200 euro för att i bästa fall vinna fyra miljoner. Det kan jämföras med exempelvis Euromillones, där enskilda personer vunnit dussintals miljoner euro med insatser på ibland mindre än tre euro.

De flesta köper ”décimos” à 20 euro, med möjlighet att som mest vinna 400.000 euro, Men på detta dras det en vinstskatt på 20 procent, så det man i praktiken erhåller på en vinstlott är maximalt 320 000 euro. Det finns sammanlagt 13 storvinster, av vilka den minsta ger 6 000 euro per lott. Det vanligaste priset är den så kallade ”strövinsten” (”pedrea”) som ger fem gånger insatsen, alltså hundra euro per lott. Avslutningsvis finns en chans på fem att vinna tröstpris. Detta då två av tio slutsiffror, ett av dem det som sammanfaller med storvinsten, ger pengarna tillbaka.

Om oddsen nu är så pass moderata, varför handlar då spanjorer varje år jullotter för i genomsnitt nära 100 euro per person? Det krassa svaret är ren och skär avundsjuka. De flesta drivs inte av en oskyldig dröm om ett välbehövligt ekonomiskt tillskott utan av rädsla för att deras omgivning ska göra det och inte de själva.

Detta resonemang kräver en förklaring av hur utstuderat jullotteriet är. Som jag berättat spelas det på sammanlagt 100 000 olika nummer. Det är långt ifrån tillräckligt för att täcka efterfrågan på lotter. Därför är alla nummer uppdelade i hundratals serier, som i sin tur alltså består av tio ”décimos” vardera. Som dessutom många gånger är uppdelade i ytterligare mindre andelar, som säljs av föreningar eller skänks som gåvor av företag till kunder och samarbetspartners.

Detta innebär att högvinsten El Gordo ej delar ut enbart fyra miljoner euro, utan snarare 800 miljoner totalt. Det är inte en enskild individ som som kammar hem storvinsten, utan hundratals personer som köpt var sin lott eller en andel av en lott med vinstnumret. Det är därför man talar om ett regelrätt penningregn ofta över små samhällen, där om inte alla så i alla fall en viktig andel av innevånarna blivit, om inte miljonärer, så åtminstone relativt välbärgade.

Spanjorernas största skräck är att vara den enda i kretsen som inte delar på penningregnet, därför att de inte köpte en andel av vinstnumret när de hade chansen. Därför handlar de lotter i den lokala lottbutiken, i baren, hos sin slaktare, frisör med flera. För TÄNK OM det slår in och alla mina vänner vinner och inte jag..!

En annan aspekt av jullotteriet är den enorma vidskepelse som kommer med på köpet. Det finns en utbredd tro på någon slags övernaturlig rättvisa som ser till att vinstpengarna går till dem som bäst behöver det Därför handlar vissa i platser som lidit någon naturkatastrof eller annan olycka under året. Nummermysticismen är också stor och efterfrågan stor på exempelvis lotter vars nummer kan läsas som ett signifikativt datum under det gångna året. I år har många velat köpa numret 00155, då det är den grundlagsparagraf som tillämpats för att intervenera styret i Katalonien.

Avslutningsvis finns det lotteributiker som har rykte om sig att sälja fler högvinster än andra, mer för deras stora omsättning egentligen, än något annat. Köerna kan vara timslånga utanför dessa butiker när datumet för dragningen närmar sig, exempelvis utanför ”Doña Manolita”, i centrala Madrid. För TÄNK OM de säljer vinstnumret igen och man inte passade på att köpa någon lott när man ändå befann sig i kvarteret!

I år kommer det vara ”same procedure as every year”. Så snart ”El Gordo” dras kommer tv-teamen dra iväg till de platser där storvinsten sålts, glada vinnare kommer att stänka ned sig själva och omgivningen med cava i direktsändning medan avundsjuka tittare (majoriteten..!) gnisslar tänder. Den enda kvarvarande trösten för den breda massan är att årets nästa största dragning väntar om hörnet, nämligen ”El Niño” som hålls på Trettondagsafton. Där drar hela processen igång igen.

Nu undrar ni säkert om jag själv köpt någon jullott. Svaret är: självklart! För TÄNK OM ”El Gordo” slår in i mitt område..!