Placement ID: 9
Loaded 4 banners.
Incremented banner views for 828

Placement ID: 10
Loaded 5 banners.
Incremented banner views for 835
9 maj 14:02
SK Premium+:
Spanska flaggor i ett våningshus.
Spanska flaggor i ett våningshus. Foto: Mats Björkman
Dela:

Svårt skilja på flaggor

04 jun 2018 | 06:45

BLOGG: SPANIEN IDAG (Ledare i sommarnumret av SK) Det ser ut att bli en ostadig sommar i Spanien. Inte vädermässigt kanske, då sol och värme närmast är garanterat i landet åtminstone under tre månader, men däremot politiskt. Inget tyder på att konflikten i Katalonien kommer att bedarra, trots att separatisterna till slut lyckats välja fram en ny regionalpresident. Quim Torra är nämligen en av de mest radikala representanterna för självständighetsrörelsen och tyvärr verkar det också som om den katalanska nationalismen på allvar börjar göda spansk nationalism, som gensvar.

Krisen i Katalonien har definitivt påverkat den politiska situationen i övriga Spanien, på flera nivåer. PP-regeringen har tvingats manövrera för att få igenom den kraftigt försenade budgetpropositionen för i år och samtidigt har Partido Popular kommit på kollissionskurs med deras stödparti Ciudadanos. Detta då det liberala partiet slagit mynt av den katalanska konflikten och allt mer ser ut som en seriös kandidat att vinna nästa riksval.

Det liberala partiets framgångar i opinionsundersökningarna ser ut att ha stigit ledaren Albert Rivera åt huvudet. Han kräver allt hårdare tag mot de katalanska separatisterna och samtidigt har Rivera startat en fosterlandskampanj som för många med ett uns av historiskt minne får det att krypa i hela kroppen. För Rivera är kärleken till Spanien och den spanska flaggan något som enar, men hans initiativ bidrar snarare till en ännu starkare polarisering. Nyligen höll Ciudadanos en surrealistisk sammankomst i kongresspalatset i Madrid där bland annat sångerskan Marta Sánchez bjöds in att sjunga sin hyllade version av nationalsången, som ju officiellt saknar text.

Gränsen mellan oskuldsfull fosterlandskärlek och påtvingad nationalism är hårfin. Jag älskar Spanien, men när jag de senaste gångerna rest till Madrid och sett spanska flaggor i var och varannan balkong har jag definitivt inte känt mig upprymd. Snarare än en kärleksförklaring ser jag i flaggorna ett krav på underkastelse.

Som en jämförelse kan jag säga att jag gillar synen av en svensk flagga som vajar på en stång vid en rödmålad stuga på landet. Jag skulle dock rysa om samma flagga plötsligt skulle hänga utanför alla fönster i hela Stockholm. Eller för den delen om det skulle bli obligatoriskt för alla skolbarn att sjunga ”Du gamla du fria” varje morgon, före lektionerna börjar. Precis som religion måste fosterlandskärlek vara ett frivilligt val, inte något som du tvingas hysa annars ses du som en landsförrädare, eller åtminstone suspekt.

Det blir extra svårt att särskilja sympatierna i sommar med anledning av fotbolls-VM. Många spanjorer kommer åter att damma av sina spanska flaggor eller köpa nya i kinesbutiken för att heja på Iniesta, Sergio Ramos & Co i Ryssland. Under åtminstone en månad får vi intala oss att de otaliga spanska flaggorna enar kring ett idrottsevenemang och inte används som politiskt slagträ.

Kommentarer

Endast prenumeranter kan kommentera artiklar. Läs mer!

Ingen kommentar ännu - bli först att kommentera!

Kommentera

Ingen kommentar ännu - eller bli medlem i SK Premium+ för att kommentera!




Placement ID:
Loaded 17 banners.
Incremented banner views for


Placement ID: 12
Loaded 3 banners.
Incremented banner views for 810,803,737