Succé för Dellert och Renliden

FUENGIROLA Kjerstin Dellert kom, såg och segrade i Mondas ärevördiga riddarborg! Stämningen var hög och förväntningarna stora redan vid cavan och canapéerna i barens sällskapsrum. Det lär vara allmänt känt att ljudnivån är hög då medlemmar i föreningen SWEA träffas och detta var ett specialarrangemang i SWEA Marbellas regi.

Kjerstin Dellerts förhållande till SWEA är god världen över och hon har framträtt i föreningens lokalavdelningar i Florida, San Fransisco, Los Angeles och San Diego. Denna gång var det SWEA Marbella som hade fått lyckan att bli underhållna av denna mångfasetterade artist.

SWEA Marbellas ordförande Aja Bölander hade arrangerat för en oförglömlig helkväll för medlemmar, swenner (makar till sweor) och vänner. Att det blev just den vackra riddarsalen i Castillo de Monda berodde på, att som Aja uttryckte det, hon "blev kär i lokalen" vid ett tidigare tillfälle.

Efter en läcker trerätters meny var det dags för kvällens höjdpunkt. Kjerstin gjorde entré som det anstår en primadonna och sedan var publiken hennes! Ja, inte bara hennes ­ ackompanjören Ivan Renliden, denne otrolige pianovirtuos, vann också omedelbart publiken.

Kjerstin tog oss med på en kavalkad genom sin karriär som spänner över ett halvt sekel! Den 3 maj 1948 föddes Kjerstin som sångerska ­ hade hon inte lagt till det sistnämnda hade säkert inte många i publiken reagerat! Kavalkaden inleddes med en sång av Povel Ramel, ett liv som en spunnen väv. Ordet har alltid varit viktigt för Kjerstin som vill framföra sånger med en text som har en mening.

Den nakna sanningen

På ett humoristisk sätt berättade Kjerstin om milstolparna i sin karriär. Vem minns inte hennes klassiska debut 1951 i Sköna Helena, där hon satt i badet fyllt med vitt tyll föreställande skum. Då hon blev ombedd att resa sig upp drog hon med sig tyllet varpå regissören skrek: "släpp skummet kvinna", vilket hon gjorde och succén var given!

Det som svenska folket mest förbinder Kjerstin med är ändå "Carl Gustaf". Publiken fick veta hur Drottning Silvia i mitten på 70-talet kom med önskan att Kjerstin skulle sjunga just denna sång. Resultatet blev elva veckor på Svensktoppen! Sån-gen drar fortfarande med sig publiken av det entusiastiska deltagandet att döma!

Spanska toner

Ett pianosolo av Ivan Renliden, en sevillana av Isaac Albeniz, mitt i allt det svenska påminde oss om var vi var. Helt fantastiskt. En efterföljande sångduett fick rungande applåder. Det var en sann lycka att lyssna till detta samspelta par helt i harmoni med varandra, artisteri på högsta nivå.

1979 gick Kjerstin Dellert i pension men då blev det Confidensen i Ulriksdals slottspark! Kjerstin berättade hur hon och prinsessan Christina återupplivade den unika rokokoteatern från 1753 där hon nu varit stiftelsens ordförande i närmare 25 år. (Prinsessan Christina är för övrigt föreningen SWEAs hedersordförande).

Extranummer

Kjerstins repertoar spänner över hela det svenska musikarvet och hon avslutade med Evert Taube, där hon verkligen gick in i själen på nationalskalden. Musik och ord flöt ihop och texten gav uttryck åt svenska språkets urkraft. Hon deklamerade och sjöng Taube till Ivan Renlidens mäktiga ackompanjemang. Applåderna ville inte ta slut och publiken fick extranummer, en ballad skriven av hennes son Totte Dellert.

Anita Dackner

© Sydkusten Media S.A.