Restaurangen ligger i slutet av huvudgatan genom Frigiliana, där gatan är som smalast strax före marknadsplatsen. Krogen är i två plan och heter Romantica. När man går upp på övervåningen, till baren och terrassen, så förstår man varför. Här har gästerna en hänförande utsikt över djupa dalar och höga berg och inte minst över de gamla delarna av Frigiliana.

Under en semesterresa till Solkusten fick Calle Westerberg och Katja Nyqvist veta att hyreskontraktet var ledigt.

- Vi tyckte om stället och den här byn. Frigiliana är väl så spanskt som något kan vara, inte så förstört av turismen, menar Katja.

Så för drygt ett år sedan flyttade Calle och Katja från hemstaden Södertälje till en lägenhet i Frigiliana. Men det var inte bara att öppna restaurangen. Den var i behov av renovering. Dessutom ville Calle och Katja sätta sin egen prägel på den.

- Från början var vi här i 16 timmar varje dag. Jag har aldrig målat så mycket i hela mitt liv, berättar Katja Nyqvist.

Calle hade aldrig dragit el förut. Nu har han dragit elen till lamporna på terrassen. Han hade heller aldrig tagit i en murslev. Nu har han murat upp ett vackert vinställ längs ena väggen i baren:

- Man lär av misstagen, säger han.

- I början ställde vi in ett vinställ i baren en kväll. När vi kom hit morgonen efter hade korkarna åkt ur flaskorna och vinet skvätt över väggar och golv. Två lådor vin gick åt. Vi hade inte tänkt på värmen.

- Den tänkte vi inte heller på när vi tog med oss tjocka kockkläder från Sverige. Vi höll på att flyta bort här i köket i fjol sommar. Nu har vi skaffat tunnare, kortärmade kläder.

Calle och Katja har också inrett restaurangen och hållit i bygget av den nya baren.

Reducerad meny

- Den första tiden var väldigt jobbig. För vi var ju under pressen att öppna restaurangen, även fast vi hade mycket kvar att göra, förklarar Calle Westerberg.

Därför öppnade paret med en meny som bara innehöll tre förrätter, fyra varmrätter och två desserter.

- Det var vad vi kunde få ihop då. Den menyn hade vi väl i ungefär en vecka. Sedan har vi sakta, sakta, byggt upp menyn till den vi har i dag.

Nu har restaurang Romantica en bred meny med allt från toast skagen och silltallrik till gazpacho och paella. Köket innehåller inslag från både Spanien, Sverige, Frankrike och Ryssland.

Dessutom har det unga krögarparet satsat en hel del på bra viner och inte nödvändigtvis bara Rioja. Många av vinerna kommer från bodegor i Valenciatrakten.

Även spanjorerna har börjat hitta till Romantica. De vågar prova de svenska rätterna också.

- Silltallrik har varit väldigt populärt hos de spanjorer vi haft här. De som har beställt det har oftast älskat det, avslöjar Calle.

Sedan en tid har Calle och Katja även anställt en engelsman som servitör och en svensk kock, Jimmy Westberg från Sundsvall.

Annars jobbar Calle mest i serveringen och Katja i köket. Calle Westerberg är utbildad på restaurangskola i Södertälje och har arbetat med det mesta i branschen. Katja har kommer från en väldigt matlagningsintresserad familj och har lärt sig det mesta av sin mamma.

Men vägen till att uppnå drömmen om en egen restaurang har inte alltid varit så lätt. I Sverige finns det stora grossister som levererar allt från servetter till oxfilé. I Spanien handlar det om att springa runt i butiker och jaga färsk fisk och bra kött.

Vissa ingredienser som är vanliga i det svenska köket har spanjorerna knappt hört talas om, till exempel gräslök, rödlök och färsk ingefära.

Många erfarenheter

Det unga krögarparet har skaffat sig många nya erfarenheter under resans gång.

- Vi har väl ångrat oss några gån-ger på vägen. Man har stått och stampat och skrikit att "aldrig mer in i det där köket, inte en morgon till", berättar Calle.

- Men morgonen efter är vi där i alla fall, säger Katja.

För det finns en sak som uppväger allt tungt arbete:

- Nöjda gäster. Då känner man att man har lyckats, menar Calle.

Både han och Katja skulle till och med kunna rekommendera sina kompisar att göra vad de själva har gjort.

- Men det krävs en hel del. Man offrar ju väldigt mycket. Vänner, fritid, mycket av det som många säger hör till ungdomen. Men samtidigt har vi vuxit enormt som människor under det här året, förklarar Calle.