Spanien fördömt i musikfestivalen

PREMIUM MATS BJÖRKMAN Det är inte så att Spanien är ovant vid att hamna långt ner i tabellen i Eurovisionsammanhang. Få spanjorer trodde heller att Melody hade någon chans att vinna eller ens hamna bland de fem bästa i finalen i Basel den 17 maj. Ändå var den 24:e platsen, trea från slutet, en verklig kalldusch som än en gång styrkte att Spanien har extremt svårt att hävda sig i Eurovision Song Contest.

Min personliga analys av årets musikfestival skrivs väl medveten om att jag, som snart 59-årig man som inte skickat in en röst i mitt liv, är långt ifrån representativ för Eurovision-anhängarna. Mina tre favoriter i år var Sverige (slutade fyra), Luxemburg (22) och Island (24), vilket väl säger det mesta. Dessutom tyckte jag, som många av mina spanska landsmän, att Spaniens bidrag ”Esa Diva” med Melody var riktigt hyfsat.

Eurovision Song Contest är ett magnifikt underhållningsspektakel som lyckas överträffa sig själv varje år. Med detta sagt är det väldigt tveksamt att tävla i konst, och det är ganska uppenbart att mycket mer än rent musikaliska aspekter spelar in när rösterna avges av såväl ländernas olika juryer som publiken. Det faktum att man numera kan rösta upp till 20 gånger per person – mot betalning – påverkar också i hög grad vilken typ av människor som engagerar sig.

De senaste åren har dessutom geopolitiska frågor haft en stor inverkan på resultatet. Vi såg det när Ukraina vann 2022 och vi har anmärkningsvärt nog sett hur det även gynnat Israel när det gäller publikrösterna. I Spanien vann Israel för andra året i rad publikens omröstning, vilket står i stark kontrast till den spanska regeringens kritiska hållning till kriget i Gaza.

I år var spanska RTVE indraget i en stor kontrovers när de deras kommentatorer i den andra semifinalen anspelade på situationen i Gaza i introduktionen till Israels bidrag ”New Day Will Rise” med Yuval Raphael. Spanien varnades inför finalen av ESC-ledningen att inte göra några politiska uttalanden under sändningen, så istället visade den spanska rikskanalen ett meddelande i rutan precis före sändningen började, på spanska och engelska, med budskapet ”När mänskliga rättigheter står på spel är tystnad inte ett alternativ. Fred och rättvisa för Palestina”. Inför Israels framträdande skar de spanska kommentatorerna sedan ner sina kommentarer till ett minimum och hade flera långa konstpauser som markerade att de inte talade fritt.

En del högermedier skyllde dagen efter finalen Spaniens dåliga resultat och toppbetyget som Israel fick av de spanska tittarna på denna kontrovers. Då RTVE är ett statligt bolag håller en del den spanska regeringen och dess kritik av Israel som ansvariga för att Spanien ”straffats” av publiken.

Det är omöjligt att avgöra om det ligger något i dessa spekulationer, men helt klart var Spaniens resultat långt ifrån det förväntade. Den 24:e platsen var till och med sämre än den Spanien erhöll förra året med Nebulossas ”Zorra”, som kom 22:a. Visserligen fick Melody i år fler poäng, 37, men det var en klen tröst i sammanhanget.

Endast fem länders jury gav Spanien poäng, om än relativt höga. Albanien gav Spanien hela tio poäng och Frankrike, Malta och Azerbajdzjan fem poäng vardera. Även den svenska juryn gav Spanien två poäng. Totalt 27 poäng från juryn alltså och Melody hade svårt att hålla minen när Spanien senare endast fick tio poäng av publiken (sex från Portugal, tre från Övriga världen och en från Irland). Föga tröst också i sammanhanget är att länder som Storbritannien och värdnationen Schweiz inte fick en enda poäng av publiken.

Spanien har aldrig fått grepp om Eurovision Song Contest, trots målmedvetna satsningar som kvaltävlingen Benidorm Fest de senaste åren som ledde till Chanels tredjeplats 2022. Det är så många olika bitar som bidrar till de spanska bakslagen att endast en del kan tillskrivas egna taktiska misstag. Det är tydligt att spanska artisters ovana och ovilja att sjunga på engelska, liksom en annorlunda musikkultur, ligger Spanien till last i detta sammanhang. Men anmärkningsvärt nog missgynnas även ett av Europas populäraste länder när såväl juryer som publik väljer att lägga sina röster.

Frågan är kanske hur länge Spanien kommer att orka upprätthålla några som helst förhoppningar inför ESC. De ideliga bakslagen riskerar att allvarligt hämma intresset i Spanien för festivalen, som var obefintligt tills 2002 när Rosa från ”Operación Triunfo” kandiderade med ”Europe’s Living a Celebration”. Hon slutade sjua, en av Spaniens största besvikelser i ESC-sammanhang, men alltså långt ifrån den enda.

Mats Björkman Sydkusten