Ny bok granskar myterna om Columbus

PREMIUM En biografi av historikern Esteban Mira Caballos gör upp med flera av de mest seglivade myterna om Christofer Columbus. Genom en kritiskt granskande och källbaserad metod målas en bild av upptäcktsresanden som varken var en banbrytande tänkare eller en missförstådd och bortglömd man i fattigdom.

I århundraden har Columbus nationalitet, tro och motiv varit föremål för spekulationer, med uppgifter om att han skulle ha varit allt från fransk eller portugisisk till sefardisk jude från Valencia. Esteban Mira Caballos, expert på latinamerikansk historia, slår i sin nya bok Colón. El converso que cambió al mundo fast att Columbus var från Genua – punkt. Alla andra påståenden kallar han för nationalistiska konstruktioner utan vetenskaplig grund, skriver El País.

Mira avvisar även teorin om Columbus som en visionär eller vetenskaplig pionjär. Tvärtom beskriver han projektet att nå Asien västerifrån som en illa genomförd plan, baserad på vilseledande beräkningar. För att övertyga monarkerna om resan manipulerade Columbus siffrorna och förlitade sig på teorier som redan då var ifrågasatta. Resultatet blev det "mest fruktbara misstaget i historien", enligt Mira – eftersom det ledde till upptäckten av en helt ny kontinent.

Religiösa övertygelser spelade också en central roll i Columbus självbild. Han såg sig som utvald av Gud och sökte ständigt bekräftelse i Bibeln för sina handlingar. Denna övertygelse, kombinerad med envishet, gav honom en aura som tilltalade det katolska kungaparet. Trots att han avvisats av både portugisiska och spanska rådgivare i flera omgångar lyckades han till sist säkra ett kontrakt med betydande privilegier: titlar, andelar av handelsintäkter och en position som guvernör över de upptäckta områdena.

Men hans framgång blev kortvarig. Under de följande resorna blev det uppenbart att de rikedomar han utlovat var kraftigt överdrivna. Som guvernör i de nya territorierna visade han sig vara inkompetent, vilket ledde till missnöje, konflikter och att Columbus till slut greps och skickades tillbaka till Spanien i bojor. Även om han senare frigavs återfick han aldrig sina titlar.

Idén att Columbus dog utfattig och bortglömd avvisas av Mira som ännu en myt. Tvärtom visar källor att han fick stora utbetalningar under sina sista levnadsår – bland annat 8.000 guldpesos både 1504 och 1505 – och att hans efterkommande levde mycket väl. Hans ikonstatus i eftervärlden bekräftar dessutom att han knappast föll i glömska.

Vad Columbus själv trodde om sina upptäckter förblir oklart. Enligt Mira hade han troligen insett att det inte var Asien han nått, men vägrade erkänna sitt misstag. Den envishet och trosvisshet som hjälpte honom att genomföra expeditionen hindrade honom också från att korrigera sitt narrativ.