Är det månne en kulturfråga hur olika ett besök på exempelvis Naturhistoriska museet i Göteborg uppfattas? Foto: Depositphotos

Uppstoppade djur – inget för spanjoren

04 mar 2026 | 06:59

PLUS ANNIKA ELWING Min spanske sambo anser att svenskar har ett osunt intresse för uppstoppade djur. Jag förstår inte vad han menar. Vem vill inte titta på döda rävar och foster i formalin?

Göteborg var min närmaste storstad under uppväxttiden, bara 13 mil bort, och ibland åkte jag dit och hälsade på min moster. Hon brukade ta med mig till Naturhistoriska riksmuseet. Det var ett spännande museum. Moster hade några favoritföremål som hon ville visa mig, exempelvis de hopväxta tvillingarna. För den lilla Annika var det både läskigt och fascinerande att se fostren i den stora glasburken med formalin. Och benet med masken. Vi rös framför det. Det var visserligen inget riktigt ben utan ett i plast, men min moster älskade att berätta om masken som tar sig in i kroppen och blir jättelång, flera meter. När den sticker ut huvudet ur huden, från insidan, ska man skynda sig att börja vira den runt en pinne, så kan man till slut få ut hela masken. Jag blir äcklad bara jag skriver om det, och säkert skulle jag kunna söka korrekt information om både namn och utbredning av den där parasiten på nätet, men det har jag inte minsta lust att göra.

Det var ändå fina barndomsminnen och jag har tagit med både sambon och barnen till museet i Göteborg. Men de tycker inte alls om att gå dit. Barnen tycker att det är tråkigt och sambon kan inte se nöjet i att titta på olika sorters fjärilar som nålats upp i glasskåp, eller riktiga, uppstoppade däggdjur. Tvillingarna i glasburken har kremerats och äntligen fått en begravning, men sambon kallar ändå museet för ett skräckens hus, fullt med döda, uppstoppade djur. Varför skulle någon endaste människa vilja gå och titta på döda djur? Som inte ens har dödats för att ge mat, utan för att ställas ut?

Det måste väl finnas i Spanien också? Jag har visserligen aldrig sett uppstoppade djur på museum i Spanien, men det betyder ju inte att det inte finns.

Sambon har inte heller sett sådant i hemlandet. Hävdar att enda gången man ser uppstoppade djur är på vissa restauranger för äldre klientel på landsbygden. Då kan det sitta djurhuvuden av hjort och hare på väggarna, kanske en och annan tjur från någon tjurfäktning. Till och med den klassiska El Gordito i Sevilla har haft ett vildsvinshuvud på väggen, men det har tagits ner.
– Det är bara de dyra restaurangerna för turister och fascister runt tjurfäktningsarenan som har sådant på väggarna numera, hävdar sambon.

Det är kanske lite konstigt att vi har uppstoppade djur på museum, när man tänker efter. Varför har vi det? Och varför är det så naturligt för svenskar att betala inträde och titta på dem?

Sambon hävdar att minsta museum i Sverige har uppstoppade djur. Han vägrar gå in på sådana museer. Fast en utställning drogs han med till ändå.

Det var häromveckan när han träffade sin svenske hårdrockskompis. Eller punkkompis. Jag vet inte så noga, jag rör mig i fel kretsar, men de träffades i alla fall. Kompisen hade lånat sambon en smoking att ha på en konsert med kören han sjunger i. Han hade lärt sig den hårda vägen att körmedlemmarna är mycket elegant klädda under sina konserter, och sambon har inga eleganta kläder i Sverige, varav han fick låna denna smoking, som visserligen var för elegant, men på så sätt smälte han in. Nåväl, de bestämde sig för att träffas på museet. Tog en kaffe, pratade lite, och sedan ville kompisen se utställningen som nu visas: Fågel, fisk och allt däremellan, heter den. Den verkar intressant. Skaras stora skolsamling som framför allt samlades in under 1700- och 1800-talet, och som blev så omfångsrik att den fick en egen lokal.

Sambon var förfärad. Han, som undviker hela museer om de har något uppstoppat alster, stod nu omgiven av dem. Han tyckte att det var vidrigt och hade helst stannat i kafeterian, men kompisen ville titta.
– Lustigt ändå, sa jag efteråt, han är ju vegan.
– Jag vet! Men där stod han och stirrade på en död, uppstoppad fågel och tyckte att det var intressant. Det var bara äckligt.