Spaniens ekonomi starkaste bland industriländerna

EKONOMI Spanien ser ut att avsluta 2025 som den snabbast växande avancerade ekonomin i världen för andra året i rad, med ett väntat lyft av bruttonationalprodukten på omkring 2,5 procent. Det är ett mönster som bryter mot den svaga utvecklingen i många andra europeiska länder, där särskilt Tyskland och Frankrike upplever stagnation. Denna tillväxtvåg bygger i första hand på hushållens ökade konsumtion och privata investeringar, som nu har tagit över som motorer från export och offentlig konsumtion, de två drivkrafter som dominerade återhämtningen efter pandemin.

Flera faktorer anges som avgörande för den nuvarande utvecklingen. Den starka sysselsättningen, i kombination med något lägre räntor och en kraftig befolkningstillväxt genom immigration, har stärkt den inhemska efterfrågan. Spanien närmar sig nu snabbt milstolpen på 50 miljoner invånare, som kan passeras redan under andra halvåret 2026. Denna befolkningstillväxt har skapat ett stort behov av nya bostäder, vilket lett till den högsta takten för bygglov för nyproduktion på 16 år. Det skriver El País.

Hushållens ekonomi är generellt mer robust än vid tidigare tillväxtperioder. Skuldsättningen i förhållande till inkomster och BNP är den lägsta på över två decennier och bankernas kreditförluster har sjunkit till nivåer som inte setts sedan 2008. Samtidigt finns ett betydande sparöverskott som delvis byggdes upp under pandemin och förstärktes genom löneökningar under den senaste inflationsvågen. Det gör att konsumtionen kan öka utan att drivas av överskuldsättning, något som skiljer dagens utveckling från tiden före finanskrisen 2008.

Investeringarna har också tagit fart igen efter en längre period av återhållsamhet. Särskilt stark är ökningen inom maskiner, utrustning och bostadsbyggande, där den begränsade tillgången på boende skapat flaskhalsar. Återhämtningen drivs delvis av att störningar i leveranskedjorna och höga räntor inte längre är lika hämmande. Den offentliga investeringsnivån är fortsatt relativt hög, även om den offentliga konsumtionen minskat de senaste kvartalen. EU:s återhämtningsfonder väntas ge ytterligare stöd, men deras långsamma utbetalning och den närmande tidsfristen för användning av medlen utgör en utmaning.

Turismen är fortsatt en grundpelare i ekonomin och väntas i år nå rekordnivån 98 miljoner utländska besökare. Den spelar en dubbel roll, både som källa till sysselsättning och till hårdvaluta, men den är också känslig för globala konjunktursvängningar och har begränsad produktivitetstillväxt. Parallellt fortsätter Spanien att locka utländska investeringar, delvis tack vare politisk stabilitet, ett växande utbud av kvalificerad arbetskraft och en relativt låg kostnadsnivå.

Trots den starka bilden anges strukturella risker. Produktivitetstillväxten är fortsatt låg och ekonomin förlitar sig till viss del på tillgången på billig arbetskraft, något som kan skapa sociala spänningar och begränsa löneutvecklingen. Handelspolitiska spänningar, som de nyligen införda amerikanska tullarna, kan också påverka exporten negativt, även om Spaniens direkta exponering mot USA är mindre än för många andra EU-länder. Valutakursförändringar kan dessutom påverka både exportens konkurrenskraft och turismens attraktionskraft.

Spanien är i dagsläget ett av de mest dynamiska ekonomiska områdena i Europa. Kombinationen av befolkningsökning, stark sysselsättning, återhämtade investeringar och fortsatt turismtillströmning har skapat en bred tillväxtbas. Frågan nu är om denna balans mellan konsumtion och investeringar kan bibehållas när de externa riskerna tilltar och om produktiviteten kan öka i takt med att arbetskraften växer.

Mats Björkman Sydkusten