Vid solnedgången efter några dagars välbehövligt regn sitter jag på terrassen i 20-gradig värme tillsammans med denna ljuvliga skapelse. Tunna skivor fyller en plato och själv har jag fyllt ett glas med robust andalusiskt rödvin. Fåglarna bjuder på gratis aftonkonsert och jag sitter tillbakalutad i en fåtölj och mår så bra så det nästan värker. Det är nu jag får sällskap av nostalgin.

Att tiden går fort när man har roligt är ett känt faktum, och oj vad roligt jag måste ha haft de senaste sex åren. Det slår mig nämligen att jag faktiskt skrivit den här kolumnen sedan hösten 2000, fast det känns som om jag började igår. För sex år sedan såg Fuengirola och Mijas mycket annorlunda ut mot idag. Då var de båda kommunerna hyfsat lantliga, och det var glest mellan fashionabla barer och restauranger. Egentligen var det mesta rustikt, och sällan möttes man av någon leende servitör. Men i dag har allt detta ändrats. Härom veckan kom jag in på banken och kassörskan log. Jo, hon LOG! Jag trodde inte mina ögon och kände mig plötsligt som om jag inte var kvar i Andalusien. Leendet var nämligen det där charmkursinlärda ni vet. Förklaringen kom några dagar senare när vi fick en inbjudan till personligt möte med bankens nye direktör som ville presentera bankens nya drive: förmånliga lån till mindre och medelstora företag. Skulle inte ha hänt för sex år sedan!

Efter ytterligare några skivor av den saftiga och smakrika skinkan så vandrar mina tankar tillbaka till början av 80-talet när jag började frekventera den här kusten. Alltså för 25 år sedan, vilket påminner mig om att Elvis kommer till Fuengirola och Palacio de la Paz lördag 4 november. Det är vår danska kollega Solkysten som firar 25-årsjubileum med bland annat konsert av Europas skickligaste Elviskopia. För 25 år sedan gick huvudvägen mellan Málaga och Marbella rakt igenom Fuengirola, och som jag minns det var den, som vi kustsvenskar numera kallar Bussgatan, bara bitvis asfalterad. På Kyrktorget kunde man välja att sitta i obekväma stolar eller bänkar på baren La Cepa, som drevs av engelsmän, eller på precis lika obekväma stolar på spanska Café Plaza. Och ingen servitör log så långt ögat nådde. Idag ler alla och stolarna och inredningen är lika tilltalande som i vilken storstadsmetropol som helst.

Maten blir dessutom mer sofistikerat presenterad för varje dag som går. Riktig knorr på presentationen blir det under den kommande Gastronomiska Veckan i Mijas Pueblo. Missa inte detta i år! Plats blir som traditionen bjuder Restaurante Padrastro och ett halvdussin stjärnkockar från Málagaprovinsen kommer att visa upp sina talanger i kökskonst på högsta nivå. Inte en gom kommer att vara torr 20-24 november.

Men allt har väl ändå inte ändrat sig här på kusten? Nej, skulle de flesta kustsvenskar säga, inte inom byggsektorn. Hantverkare kommer aldrig i tid och alla ombyggnader, stora som små, blir alltid kraftigt försenade och dessutom dyrare än beräknat. Då visar det sig att en svensk faktiskt lyckats ändra till och med på detta. Mannen ifråga heter Micke Östberg, och han har varit projektledare för bygget av nya Norska Skolan. När han presenterade sina planer på hur lång tid bygget skulle behöva ta så skakade både skandinaver och spanjorer på huvudet, småskrattade i mjugg och ifrågasatte om Micke överhuvudtaget hade någon verklighetsförankring. Men skrattar bäst som skrattar sist. Micke grejade ett jättebygge på rekordtid och dessutom billigare (!) än beräknat. Nyckeln till framgångskonceptet är naturligtvis till stor del Mickes egen person med sin smittande entusiasm. Dessutom att han faktiskt lyckades få de olika yrkesgrupperna bland hantverkarna att jobba tillsammans istället för som traditionellt var och en för sig.

Efter jul flyttar alltså Norska Skolan in i splitternya lokaler i Benalmádena. Samtidigt flyttar Svenska Skolan till den gamla norska i Los Boliches i väntan på ett eget nybygge. Undrar vem som blir projektledare? På tomten där Svenska Skolan ligger idag har det redan börjat provborras för ett blivande storbygge med P-garage i underjorden. Datum för utflytten är satt till 28 december.

Skinkan som vid det här laget börjar ta slut kommer från Huelva och är en Bellota, vilket betyder att grisarna fått beta fritt och käkat massor av ekollon (bellota) innan det blivit dags att hamna i salt några veckor och på tork i några år. Vinet kommer från den andalusiska bodegan Fuente Reina i Constantina.

Viva España, el Jamón y el Vino!