Karantänen har förändrat föräldrarnas ansvar för barnen på ett radikalt sätt. Plötsligt ska de inte bara ta hand om och uppfostra dem, utan även inneha rollen som lärare, kock och fritidsledare. Allt på en begränsad yta, det vill säga i hemmet. Och ofta i kombination med ett arbete. Bristen på gemensamt ansvarstagande i uppfostran och en ojämlik fördelning av hushållsarbetet, är de största anledningarna till att kvinnorna drabbas värst av karantänen, enligt en studie som presenteras i tidningen El País.

Utegångsförbudet har förändrat många familjers rutiner och innebär ett komplicerat pussel bestående av jobb, skola, fritidsaktiviteter och hushållsarbete. En situation som blir än värre när nu många föräldrar förväntas återgå till sina jobb, utan att barnen har någon skola att gå till. Förskolor för barn under sex år får visserligen lov att ta emot barn till föräldrar som båda jobbar utanför hemmet. Men det lämnar ändå miljontals spanska barn utan barnomsorg fram till september, minst.
– Det var väldigt stort intresse kring att barnen skulle få komma ut och promenera, men nu är det ingen som bryr sig om hur vi ska kombinera arbete med att ta hand om barnen. Nyheterna handlar om när barer och frisörsalongen kan öppna, men om alla återgår till sina jobb, vem ska stanna hemma med barnen, fråga sig en pappa i El País.

Enligt en studie som gjorts av portalen Yoopies har 62 procent av familjerna minst en förälder som kunnat distansarbeta, för att samtidigt ta hand om barnen. Bland övriga familjer finns en del med ekonomi att anställa en nanny. Även om det inte heller är så lätt mitt under pågående pandemi. Ett dilemma som tvingat många föräldrar som till exempel arbetar inom vården, att lämna barnen hos mor- eller farföräldrar under hela karantänen. Samt de som inte har någon annan utväg än att arbeta och dagligen utsätta sin familj för risker, utan någon som helst hjälp med barnomsorgen.

Klubben Malasmadres (en oberoende klubb för kvinnor med mål att bryta myten om "den perfekta modern") har via sitt Instagramkonto identifierat tre grupper av kvinnor; de mammor som inte kan jobba, de som försöker distansarbeta och de som tar hjälp av den äldre generationen.
– Det finns kvinnor som nu när de förväntas gå tillbaka till arbetet ser sig tvingade att be om tjänstledigt, gå ner i arbetstid och i värsta fall säga upp sig, berättar klubbens grundare Laura Baena.

Tre lärare vid Institutionen för sociologi och socialantropologi på Universitat de València, Cristina Benlloch, Empar Aguado och statsvetaren och juristen Anna Aguado har undersökt hur jämställdheten i de spanska familjerna påverkas av karantänen. Tar män och kvinnor samma ansvar för barnen, skolgången och hushållsarbetet? Svaret är nej. Studien som presenteras i El País, visar att kvinnor som arbetar hemifrån och har minderåriga barn, är de som utsätts för störst stress.

Genom telefonintervjuer och en enkät online har de kunnat konstatera att det främst är kvinnor som hjälper barnen med onlinestudier och att de ofta också måste underlätta för att deras partners ska kunna arbeta hemifrån. Något som leder till ångest och stress och särskilt som skolan och hushållssysslorna läggs ovanpå deras eget arbete.
– Det är vanligt att mammorna distansarbetar på natten eller tidigt på morgonen, antingen genom att gå och lägga sig senare eller gå upp tidigare än övriga familjen, säger Cristina Benlloch. Det finns även exempel på familjer där männen öppnat sig för uppgifter som de inte utfört tidigare, som att sätta på tvättmaskinen, laga mat, handla mat och leka med barnen.

Enligt en enkät genomförd av Malasmadres bland drygt 12 000 kvinnor, har 80 procent svårt att distansarbeta. I 97 procent av fallen är barnens avbrott det främsta hindret. När det gäller uppdelningen av hushållsarbete och gemensamt ansvarstagande i familjen, visar resultatet att det inte blivit några förbättringar under utegångsförbudet. I 66 procent av familjerna består den tidigare uppdelningen och i 13 procent har den försämrats. Enligt Malasmadres har sju av tio kvinnor inte ens kunnat etablera en fysisk plats, exklusivt avsedd för arbete och tre av fyra kvinnor kan inte uppfylla sina arbetstider.

Det är visserligen allt fler män som deltar aktivt i sina barns uppfostran, men kvinnorna upplever mer stress för att de planerar framåt i högre grad och vill ha större kontroll, förklarar Pilú Hernández Dopico, lärare i specialpedagogik för hörsel och språk vid Universidad Pontificia de Salamanca. Dessutom ska barnen studera hemifrån, många gånger utan tillräcklig digital kompetens för att klara av det på egen hand.

Hernández Dopico menar att för att lyckas med en rättvis fördelning av uppgifter måste man börja med en kvantitativ uppdelning.
– Exempelvis att en lagar mat och den andra tar hand om tvätten. Fördelningen av de kvalitativa uppgifterna är besvärligare, säger hon. Alla familjemedlemmar är bra på olika saker och vissa har ett mer flexibelt schema, så det bästa är att kompensera dessa uppgifter med specifika hushållsuppgifter.