Array
(
[0] => Array
(
[id] => 15119
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => San Pedro; våning vid havet, stor trädgård med en pool stor som en sjö. Härlig liten stad med sin fina gågata och sitt idylliska torg där kuttrande duvor omramade fontänen, barnen lekte, stadiga matronor satt och pratade med varann och snälla gubbar med hatt och käpp diskuterade livet, fotbollen och politiken. På kyrktrappan stod prästen och log.

Scenen ändrades när det var dags för Ferian i oktober. OJ, vad den lät!!! Orkestrar överallt som gjorde allt för att överrösta varann. Gågatan som förvandlats till en enda lång bar där drickandet pågick halva dygnet, Sevillanan som tråddes på torget av alla och envar. Det var en FEST - äkta spansk glädejefest!
San Pedro idag tycks vara en gruvligt grävlig plats, men charmen kommer säkert tillbaka!

I mitt nya spanska liv lärde jag mig att spanska hade jag inte lärt mig alls. Detta trots många års studier! I skolan och på kurserna därhemma lär man sig inte den andalusiska dialekten, med sitt uteslutande av ändelser och inte heller blir man bekant med den HASTIGHET varpå språket talas. Enligt en lärd undersökning pratar en spanjor tre gånger fortare än en svensk.

Alltså blev det till att sätta sig på skolbänken igen och börja om från början. Dock skäms jag att säga att jag fortfarande har svårt för långa konversationer med spanska personer. En del verbformer struntar jag helt enkelt i och kör med lättare omskrivningar. Men som blivande TURIST i Spanien klarar jag mig säkert!

Calahonda - ljuvliga utsikt! Såg "hela världen" från min högt belägna balkong. Kusten och havet och Gibraltar, och Afrika i siktigt väder. Så HÄRLIGT - men besvärligt när artrosen slog till i ett knä och var trappa fick mig att tappa all ork. Huset led av trist hissbrist, så flyttfågeln från Norden fick titta sig om efter nytt bo.

Så blev det till sist Fuengirola och många glada år. Det är ju här det surrar av liv, och svenskkolonin snurrar i fest och dans. Livaktiga klubbar samlar pigga deltagare till mysig samvaro och man har en positiv inställning till såväl livad tillställning som konstutställning och annat trevligt.

Svenska Kyrkan, som spelat en stor och viktig roll för oss utlandssvenskar, sjunger ju tyvärr på sista psalmversen och snart spelas postludium. OM man inte hittar en salomonisk lösning! Fast då kyrkvärdar jag inte längre här, men önskar Lycka till!

Mina tre BÄSTA njutningar på Solkusten har varit och kommer alltid att vara: Klimatet, Solen, Ljuset. Därför, när regnet öser ner, snön ligger i drivor i Sverige och man riskerar att halka och slå halvt ihjäl sig hela tiden, kommer jag helt visst att återvända som turist. Och bara NJUTA av livet på Costa del Sol.

Hasta la vista!
[ingress] => Tolv år på Costa del Sol - ett helt dussin, söta som russin. Varför valde jag denna plats på jorden? Jo, för att min man och jag varit här så många gånger som turister, hade bilat runt i myllrande städer och vita byar, längs slingriga bergsvägar och blivit alldeles betagna. Minnena var starka, så här slog jag mig ner som en förväntansfull flyttfågel.
[headline] => På återseende
[page] => 0
[modified] => 20110524125917
[created] => 20110524125748
[publishStart] => 20110603074000
[publishStop] => 20111120115759
[fullArticle] => På återseende Tolv år på Costa del Sol - ett helt dussin, söta som russin. Varför valde jag denna plats på jorden? Jo, för att min man och jag varit här så många gånger som turister, hade bilat runt i myllrande städer och vita byar, längs slingriga bergsvägar och blivit alldeles betagna. Minnena var starka, så här slog jag mig ner som en förväntansfull flyttfågel. San Pedro; våning vid havet, stor trädgård med en pool stor som en sjö. Härlig liten stad med sin fina gågata och sitt idylliska torg där kuttrande duvor omramade fontänen, barnen lekte, stadiga matronor satt och pratade med varann och snälla gubbar med hatt och käpp diskuterade livet, fotbollen och politiken. På kyrktrappan stod prästen och log.

Hasta la vista!
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[1] => Array
(
[id] => 14971
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Så nu stultar jag runt i lägenheten och funderar. På vad då? Jo, på frågan vad man ska ta med sig tillbaka till Sverige. Efter tolv år på denna härliga kust ska jag nu dra norröver för att stanna. Ja, jag VET att man kan trilla dit där också, trampa på en vintrig isfläck och ligga där utslagen tills man blir inslagen i gips och andra otrevligheter. Men jag tar risken!

Alltså; frågan är: Vad ska med och vad ska ges bort eller kastas? Finporslinet ska med förstås, och de vackra dukarna som jag ärvt efter mamma och farmor, och en massa annat. Men vad göra med höga grogglas, som är fruktansvärt omoderna, eller farmors kökstallrikar, som jag älskar men som blivit lite naggade i kanten? Och alla uppläggningsfat och formar och karotter som travats i skåpen? Vill ni ha - kom och ta!

Böcker är ett annat problem. Jag slukar i medeltal två böcker i veckan, så det har blivit höga högar. Tänker ge bort dom flesta, men mina ÄLSKLINGAR ska jag ha med mig. Dit hör Selma Lagerlöfs romaner, Herman Lindqvists svenska historia, Frödings och Lagerkvists dikter och Bo Baldersons tokroliga deckare. Plus en massa annat smått och gott. Men vad tycks om Bra Böckers" Läkarlexikon" del l, från abort till böldpest, samma förlags "Världshistoria" del 13 om åren 1944-45 eller "Myggans Nöjeslexikon" del 1? Dessa böcker kom som gratisexemplar en gång i tiden och innebär att jag inte vet något alls om portvinstå, Pearl Harbor eller Povel Ramel. Inte ens halvbildad är man! Men böckerna KAN ju vara bra att ha om man skulle insjukna i Afrikansk sömnsjuka och Berlockdermatit, eller få frågor om Andrew Sisters eller Ballongdansen. Världskriget kan vi glömma - det tycker jag inte om.

Det är dammigt att hållas med böcker, jag hör nämligen inte till den grupp av kvinnor som tar ut alla böcker och dammsuger dom två gånger om året. Men NU blir dom omskakade, och dom flesta sedan försakade.

Nu är det VÅR, i Spanien liksom i Sverige. Nästan sommar är det och solen bränner min lyckliga lekamen. Hoppas innerligt på den där omtalade klimatförändringen, så att Sverige fortsätter att gassa på i spansk stil. Det har ju börjat bra i april! Här är grönt och skönt, och i Norden har träden börjat grönska, och vitsippor i stora knippor kråmar sig som nippertippor. "Sköna Maj välkommen till vår bygd igen!"

De veckor jag har kvar här i detta sköna Spanien ska ägnas åt packning och playa. Det förra är förfärligt svettande, det senare HÄRLIGT svettande . Under tiden ska jag begrunda mina spanska år, och glädjas åt den dagen då jag greps av "Spanska flugan" och bestämde mig för att leva i Andalucia. Säkert kommer jag tillbaka många gånger! Det finns ju flygplan, och flygplaner har jag alltid.
[ingress] => O, Saliga Dag - Uppståndelsens Dag! Det var på själva Påskdagen som det hände, inte bara för Herren Jesus, utan också för mig. Plötsligt kunde jag uppstiga ur rullstolen, och vandra omkring utan att det gjorde ont. Några steg UTAN kryckor till och med. LYCKA!
[headline] => Avslutat kapitel
[page] => 0
[modified] => 20110427175024
[created] => 20110427174857
[publishStart] => 20110506074000
[publishStop] => 20111024174859
[fullArticle] => Avslutat kapitel O, Saliga Dag - Uppståndelsens Dag! Det var på själva Påskdagen som det hände, inte bara för Herren Jesus, utan också för mig. Plötsligt kunde jag uppstiga ur rullstolen, och vandra omkring utan att det gjorde ont. Några steg UTAN kryckor till och med. LYCKA! Så nu stultar jag runt i lägenheten och funderar. På vad då? Jo, på frågan vad man ska ta med sig tillbaka till Sverige. Efter tolv år på denna härliga kust ska jag nu dra norröver för att stanna. Ja, jag VET att man kan trilla dit där också, trampa på en vintrig isfläck och ligga där utslagen tills man blir inslagen i gips och andra otrevligheter. Men jag tar risken!

[2] => Array
(
[id] => 14827
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Har nu åkt rullstol några veckor. Sparkar mig fram, numera i racerstil, mellan möbler och genom dörröppningar. Om någon frågar mig hur jag mår, så kan jag bara svara: "Jo tack, det rullar på!" Jag beundrar verkligen dom som har det så här jämt.

Det BÄSTA med alltihop är att upptäcka hur många GODA vänner man har. Här har varit en mindre folkvandring; många har kommit med blommor och bullar, dom har handlat och lagat mat, bäddat och städat och låtit mig känna mig som "Prinsessan på ärten", och på - ja ni vet!

Just nu har jag en kär vän från Sverige på besök, och bortskämdheten känner inga gränser. Låter mig belåtet skjutsas omkring i min bil, sittande på en sidenkudde. Med bil och rullstol kommer man långt här i världen och jag får äntligen njuta av vita byar och gyllene mimosa. Nu ska jag i alla fall satsa på att bli alldeles frisk, även om alla "betjänterna" då mer eller mindre kommer att försvinna. Men jag måste bevisa att jag kan stå på egna ben igen och kunna gå omkring och avnjuta påskens alla pampiga processioner, liksom pompösa parader vid firandet av "Internationella Dagarna".

Jag har många gånger tyckt att det varit svårt att "komma över tröskeln" till spanska familjer - men NU minsann skyndar dom till och lyfter mig över varje tänkbar tröskel. Först och främst mina grannar, som hjälpte mig när jag ramlat och sedan alla som ilat fram när min rullstol skulle skjutas över trösklar eller uppför ramper. Tack för det!

När man ser på tv-nyheterna måste man ändå tycka att man är bra lyckligt lottad. Här är det ju inte fråga om krig och jordbävningar. Inte heller om livsfarligt, utan bara ett mindre varligt nedsläpp! I skrivande stund sitter jag i solstolen på balkongen (på en kudde) och njuter av den varma vårsolen. Däruppe i norr börjar väl snödroppar och krokus nu att pryda trädgårdarna, om inte en massa snö får dom att säga adjö. Så skönt det är att ännu bo i Solens Land, och få njuta av ljus och värme! Att slippa strumpbyxor och yllevantar tycker jag är Andalusiens gåva till mänskligheten!

En del har börjat bada redan, i havets salta bölja. Skulle gärna följa detta exempel, men kan numera inte ens njuta av sanden på stranden. Men TITTA på havet från min bilkudde, det går bra. Så vackert det är när gröna vågor kommer ridande med vitt skum på toppen. Det är toppen!

APRIL - ska jag lura er lite? Sinkskatten ska genast bort, alla får snart gratis parkering på stora ytor, kustkommunerna bjuder alla svenskar på medelhavskryssning och regnmoln och kalla vindar blir strängt förbjudna. Bra va! Fast egentligen är det rätt bra ändå här på kusten, där man lever sitt ändlösa liv.

Barnen på skolgården nedanför min balkong sparkar boll och träd som varit avlövade skiftar i ljusgrönt. Saven stiger, liksom denna kvinna som snart uppstiger.
[ingress] => Man kan ramla, och så kan man RAMLA. Det senare hände mig härom veckan - med en SMÄLL hamnade jag på rumpan på stengolvet. Slutet på historien blev att jag fick våldsamt ont i slutet. Ambulans - lasarett - röntgen. Sprutor och mediciner och dropp. Samt HOPP om att få komma hem snarast möjligt.
[headline] => Livet rullar på
[page] => 0
[modified] => 20110325185541
[created] => 20110325185432
[publishStart] => 20110401074000
[publishStop] => 20110921195459
[fullArticle] => Livet rullar på Man kan ramla, och så kan man RAMLA. Det senare hände mig härom veckan - med en SMÄLL hamnade jag på rumpan på stengolvet. Slutet på historien blev att jag fick våldsamt ont i slutet. Ambulans - lasarett - röntgen. Sprutor och mediciner och dropp. Samt HOPP om att få komma hem snarast möjligt. Har nu åkt rullstol några veckor. Sparkar mig fram, numera i racerstil, mellan möbler och genom dörröppningar. Om någon frågar mig hur jag mår, så kan jag bara svara: "Jo tack, det rullar på!" Jag beundrar verkligen dom som har det så här jämt.

Barnen på skolgården nedanför min balkong sparkar boll och träd som varit avlövade skiftar i ljusgrönt. Saven stiger, liksom denna kvinna som snart uppstiger.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[3] => Array
(
[id] => 14681
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Solen sken, men vinden ven och vågorna dundrade hårda in not Las Canteras-stranden. Sandbottnen gick också i vågor, så rätt som det var trillade man ner i en håla. Att komma upp igen var inte lätt, för havet försökte välta en hela tiden. Alltså fick det bli hotellpoolen istället. Runt densamma låg en massa tyska och engelska hotellgäster alldeles stilla på sina solsängar. Som belåtna sälar såg dom ut - men badade gjorde dom INTE. Poolen var alltså min helt och hållet och många sköna längder blev det. 20-gradigt vatten är ju alldeles lagom för en vikingska!
Varje kväll smordes kråset tillsammans med mina vänner som bor därnere och som kan krogarna. På "Skrattande Grisen", "Lyckliga Tuppen" och "Glada Kaninen" inmundigades tjocka “solomillos” som flamberades med grädde, diverse spirituosa, starka kryddor och senap. Till det hela serverades en präktig bakad potatis med en stor smörkula i mitten. Så nu ser jag ut som en sån! Måste banta, kanske rent av fasta. Tur att fastetiden infaller just nu!
Här hemma på kusten har vi precis samma härliga sol, så det är bara att fortsätta njuta av tillvaron. Men vi har även "vårvindar friska". Dom borde "leka och viska", men det gör dom inte alls, i alla fall inte där jag bor på översta våningen. Dom dundrar riktigt duktigt ibland, och det händer att jag vaknar på natten när balkongmöblerna far omkring och skramlar. Men det är ju VÅREN som håller på, så det får man tåla.
Mars månad betyder katter som jamar - fast jag har ingen. Men man kanske skulle bli filosofisk, likt gumman som ägde en urgammal honkatt som var ute varenda marsnatt och var hur uppvaktad som helst. "Man skulle ha blivit katta", tänkte gumman. Fast det vore nog för jobbigt!!!
Det finns dock andra begivenheter, som till exempel Club Nórdicos revy, som nu drar igång på flera platser längs kusten. Med den får ni ut och resa med både bil, buss och flyg, och möta kluriga bondgubbar, såväl som operasångare och filmstjärnor.
Kanske har ni födelsedag i mars? Det är förvånansvärt många som är födda denna månad, så det blir många kalas. Båda mina föräldrar var marsmänniskor, så för mig var mars en tårtamånad. Presenter skulle till och det blev till att göra konstverk genom att rita och måla. NU för tiden består födelsedagsgåvor oftast av något som passar för att skåla!
Omkring påsk brukar många svenskar lämna kusten för att åka hem till den nordiska täppan. Det betyder att ni alla blir kvar här ovanligt länge i år, eftersom påsken är sen, och infaller i slutet av april. Eller har ni tänkt fara hem tidigare? Gör inte det - ni får bara skotta snö och gå omkring i fodrade läderstövlar och yllemössa med tofs. Stanna ni här till efter påsk! Svenska helger hinner ni med att fira i alla fall. I juni kommer ju Nationaldag, pingst och midsommar i en enda grön röra. Förbli i den spanske våren, så ses vi bland mimosan!
[ingress] => Nu har jag haft februarilov. Det blev inrikes denna gång; en vecka i Las Palmas. Jag tänkte mig att där kunde man nog bada i havet. Det kunde man inte.
[headline] => Kom till ett yrväder
[page] => 0
[modified] => 20110223173143
[created] => 20110223173034
[publishStart] => 20110304074000
[publishStop] => 20110822183059
[fullArticle] => Kom till ett yrväder Nu har jag haft februarilov. Det blev inrikes denna gång; en vecka i Las Palmas. Jag tänkte mig att där kunde man nog bada i havet. Det kunde man inte. Solen sken, men vinden ven och vågorna dundrade hårda in not Las Canteras-stranden. Sandbottnen gick också i vågor, så rätt som det var trillade man ner i en håla. Att komma upp igen var inte lätt, för havet försökte välta en hela tiden. Alltså fick det bli hotellpoolen istället. Runt densamma låg en massa tyska och engelska hotellgäster alldeles stilla på sina solsängar. Som belåtna sälar såg dom ut - men badade gjorde dom INTE. Poolen var alltså min helt och hållet och många sköna längder blev det. 20-gradigt vatten är ju alldeles lagom för en vikingska!
Varje kväll smordes kråset tillsammans med mina vänner som bor därnere och som kan krogarna. På "Skrattande Grisen", "Lyckliga Tuppen" och "Glada Kaninen" inmundigades tjocka “solomillos” som flamberades med grädde, diverse spirituosa, starka kryddor och senap. Till det hela serverades en präktig bakad potatis med en stor smörkula i mitten. Så nu ser jag ut som en sån! Måste banta, kanske rent av fasta. Tur att fastetiden infaller just nu!
Här hemma på kusten har vi precis samma härliga sol, så det är bara att fortsätta njuta av tillvaron. Men vi har även "vårvindar friska". Dom borde "leka och viska", men det gör dom inte alls, i alla fall inte där jag bor på översta våningen. Dom dundrar riktigt duktigt ibland, och det händer att jag vaknar på natten när balkongmöblerna far omkring och skramlar. Men det är ju VÅREN som håller på, så det får man tåla.
Mars månad betyder katter som jamar - fast jag har ingen. Men man kanske skulle bli filosofisk, likt gumman som ägde en urgammal honkatt som var ute varenda marsnatt och var hur uppvaktad som helst. "Man skulle ha blivit katta", tänkte gumman. Fast det vore nog för jobbigt!!!
Det finns dock andra begivenheter, som till exempel Club Nórdicos revy, som nu drar igång på flera platser längs kusten. Med den får ni ut och resa med både bil, buss och flyg, och möta kluriga bondgubbar, såväl som operasångare och filmstjärnor.
Kanske har ni födelsedag i mars? Det är förvånansvärt många som är födda denna månad, så det blir många kalas. Båda mina föräldrar var marsmänniskor, så för mig var mars en tårtamånad. Presenter skulle till och det blev till att göra konstverk genom att rita och måla. NU för tiden består födelsedagsgåvor oftast av något som passar för att skåla!
Omkring påsk brukar många svenskar lämna kusten för att åka hem till den nordiska täppan. Det betyder att ni alla blir kvar här ovanligt länge i år, eftersom påsken är sen, och infaller i slutet av april. Eller har ni tänkt fara hem tidigare? Gör inte det - ni får bara skotta snö och gå omkring i fodrade läderstövlar och yllemössa med tofs. Stanna ni här till efter påsk! Svenska helger hinner ni med att fira i alla fall. I juni kommer ju Nationaldag, pingst och midsommar i en enda grön röra. Förbli i den spanske våren, så ses vi bland mimosan!
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[4] => Array
(
[id] => 14554
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Eftersom förstoppningen märks även här försöker man skynda på proceduren med hjälp av mandelblom. Och det är en både vacker och verksam medicin. Plötsligt befinner man sig i ett vårligt sagoland, man glömmer tid och rum bland alla millioner vita och rosa blomsterskyar. Gärna låter man sig ditföras och hänföras! Men januari är det i alla fall - hela tiden! I evigheter.
Tro inte att jag med lååång menar långtråkig - något sådant vore en omöjlighet här bland glada svenskar i Spanien! Uppe i Sverige kunde den här vinterperioden kännas både trist och ledsam, men här har man inte tid med sådana tråkigheter. Det finns ju så MYCKET att ägna sig åt: apelsiner, boule, bridge, bil-och bussutflykter, bläckfisk, golf och gående, mandelblom och månsken, sång, skratt och sällskapsliv, tennis och tapas. Och så kan man njuta av några härliga timmar på SPA - särskilt om man fått det hela i present.

Nyligen besökte jag en sådan bad- och knåderiinrättning. Började med att simma i den varma poolen och sitta i fräsigt bubbelbad, och sedan blev det aromatiskt bad med undervattensmassage följt av det bästa av alltihop: chokladmassage. Det är lika smarrigt som det låter, och det senaste inom spabranschen. Hela kroppen smordes in med oljor och choklad och så masserades alltihop ordentligt. Vad det doftade gott! Tyvärr fick man inte slicka av sig efteråt, utan hela härligheten duschades bort.
Nu har det blivit februari, tack och lov! Det är en liten behändig och pigg månad som brukar försvinna i ett nafs. Trevlig har den alltid varit, och roligast på mitten. Då hade denna gamla skolfröken nämligen februarilov i alla år och det är något jag fortsätter med av gammal vana. Det vanliga är att resa iväg nånstans. I unga år, med glada och käcka ben och knän, blev det ofta svenska eller österrikiska fjäll. Men att åka krokigt nerför en alp är inte lätt när man har klumpedoningar på fötterna! I alla fall inte för mig - så jag åkte helst i spår, ett platt. Ibland åkte man till Canarias och badade i stället, och detta tilltalar mig fortfarande. I synnerhet som man ännu så länge kan kalla våra solkustvågor för kalla.
Att vara "fröken" var mycket trevligt, för det fanns så många lov att se fram emot. Tillvaron indelades i terminer och lov, och allt planerades mycket noga. Nu är det ju ett enda långt lov hela tiden, och det är inte alls lika spännande. Har därför inrättat mitt liv som tidigare med sommarlov, jullov och februarilov. Och då måste man GÖRA nånting för att sätta fart på tillvaron.
Men tillbaka till ordningen: FEBRUARI är på plats, och ännu är det god tid att titta på mandelblommen. Att njuta av ett landskap vitt som snö, utan att det ÄR snö! Om snö tycker jag nämligen inte nu längre och ska det utses de vackraste träden så väljer jag vita spanska grenar framför vita svenska granar.
Februari är också en festlig månad med karnevaler och årsmöten. Vadå? Inte kul, säger ni! Det är klart att det är roligt att rösta fram dom duktiga människor som ska leda våra öden och äventyr under det kommande året. Men det är viktigt att man inser vem man utser! Och så är det "Alla hjärtans dag", då ni kan dela ut rosor och tårtor i stora fång. Gör det och ha en lycklig månad!
[ingress] => Så har den då äntligen tagit slut, denna oändliga januari. Jag har alltid tyckt att den är så förskräckligt lååång! Det finns ju flera månader som har lika många dagar- med den här, den tar tid på sig! I början av året går det väl an med nyårsfirande och Tre Konungar och ut med julen. Men sen stoppar det upp, stannar liksom och väntar på grönt ljus. Där uppe i Norden förhåller det sig så att världen är vit och svart vid denna årstid, så väntan kan bli väldigt lång.
[headline] => Spansk vinterskrud
[page] => 0
[modified] => 20110126174728
[created] => 20110126174528
[publishStart] => 20110204074000
[publishStop] => 20110725184559
[fullArticle] => Spansk vinterskrud Så har den då äntligen tagit slut, denna oändliga januari. Jag har alltid tyckt att den är så förskräckligt lååång! Det finns ju flera månader som har lika många dagar- med den här, den tar tid på sig! I början av året går det väl an med nyårsfirande och Tre Konungar och ut med julen. Men sen stoppar det upp, stannar liksom och väntar på grönt ljus. Där uppe i Norden förhåller det sig så att världen är vit och svart vid denna årstid, så väntan kan bli väldigt lång. Eftersom förstoppningen märks även här försöker man skynda på proceduren med hjälp av mandelblom. Och det är en både vacker och verksam medicin. Plötsligt befinner man sig i ett vårligt sagoland, man glömmer tid och rum bland alla millioner vita och rosa blomsterskyar. Gärna låter man sig ditföras och hänföras! Men januari är det i alla fall - hela tiden! I evigheter.
Tro inte att jag med lååång menar långtråkig - något sådant vore en omöjlighet här bland glada svenskar i Spanien! Uppe i Sverige kunde den här vinterperioden kännas både trist och ledsam, men här har man inte tid med sådana tråkigheter. Det finns ju så MYCKET att ägna sig åt: apelsiner, boule, bridge, bil-och bussutflykter, bläckfisk, golf och gående, mandelblom och månsken, sång, skratt och sällskapsliv, tennis och tapas. Och så kan man njuta av några härliga timmar på SPA - särskilt om man fått det hela i present.

[5] => Array
(
[id] => 14420
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Låt oss börja i Spanien. Tänkte visa mina gäster från Sverige hur fantastiskt sagolikt det är i Torcal, i de så kallade "Pannkaksbergen". Sagt och gjort - vi körde iväg i strålande sol. Färden gick till Anteguera och sedan upp i bergen. Uppåt och uppåt och in i ett grått ingemansland. Vi försvann in i dimman, molnen hängde som blygrå trasor ända ner på vägen. Att hålla sig på denna väg var ett vådligt vågstycke och jag blundade där jag satt i baksätet. Till sist framskymtade suddigt något som såg ut som en öppen plats och bilen parkerades försiktigt. För säkerhets skull satt jag kvar där inne, medan dom andra steg ur - och försvann. Borta, helt väck! Efter en ängslig timme kom dom framskymtande ur dimman, tack och lov. Av de fantastiska formationerna hade dom sett några otydliga konturer av en och annan lustig stengubbe, men hela panoramat fick avnjutas på vykort.

På återvägen, när vi äntligen kunde SE omvärlden igen, kom vi i alla fall in på fel väg mot Málaga. Vi åkte upp och ner, hit och dit, fram och tillbaks på slingerbultaväg, ända tills det plötsligt blev TVÄRSTOPP. Hela körbanan var blockerad av stora stenbumlingar efter ett ras. Vända - åka tillbaka - leta på ny väg - åka fel igen... Sent på kvällen kom vi hem.

Julresan till Sverige bjöd också den på konstigheter. Hela Europa hade ju snöat in, som alla vet och inte mycket fungerade. Eftersom jag denna gång hade köpt en flygresa med mellanlandning i det kolossalt snödrabbade Frankfurt så visste ingen hur det skulle gå. Den första etappen TILL Frankfurt gick ganska bra trots en timmes försening, men att komma FRÅN Frankfurt var svårare. Problemen var stora med såväl avisningar som avvisningar.

Under en lång oviss tid vandrade jag omkring där på Europas största flygplats, vandrade och vandrade kilometervis. Benen blev trötta, knäna sviktade, handbagaget vägde snabbt flera ton. En liten snutt rullande trottoar fanns här och där. Inte särskilt lång - här var det meningen att man skulle hålla sig vaken och i god form! Men motionen var krävande, och upplysningarna svävande.

Slutligen, vid en disk nånstans i fjärran, fick jag veta att ett SAS-plan KANSKE skulle avgå till Stockholm klockan 23.00. Det hade väntat på marken i fem timmar. Travade trött några kilometer till den uppgivna gaten, ganska uppgiven jag också. Sjönk ner på en stol och VÄNTADE. Tiden gick, personal anlände, omtalande att vi som stod på väntelista eventuellt skulle få komma med. DÅ inträder en julängel i form av en glad tysk markvärd och berättar strålande att vi ALLA ska få följa med upp till himlen. Så kom jag äntligen till ett snövitt Sverige i vinternatten. Som tur var hade jag skrudat mig i tjocka långbyxor, tröjor, mössa och vantar och "förståndigt inunder".

Julen har som alltid varit god och glad, full av familj inklusive bussiga, busiga barnbarn, klappar och alldeles för mycket god mat. Resten av helgerna firas hemma i Spanien - OM jag inte sitter fast i en snödriva nånstans!

Gott Nytt År!
[ingress] => På decembervägar kan man hamna i de konstigaste kringelikrokar, såväl i Spanien som på andra ställen i Europa.
[headline] => Irrfärder i december
[page] => 0
[modified] => 20101227113751
[created] => 20101227113620
[publishStart] => 20110107074000
[publishStop] => 20110625123659
[fullArticle] => Irrfärder i december På decembervägar kan man hamna i de konstigaste kringelikrokar, såväl i Spanien som på andra ställen i Europa. Låt oss börja i Spanien. Tänkte visa mina gäster från Sverige hur fantastiskt sagolikt det är i Torcal, i de så kallade "Pannkaksbergen". Sagt och gjort - vi körde iväg i strålande sol. Färden gick till Anteguera och sedan upp i bergen. Uppåt och uppåt och in i ett grått ingemansland. Vi försvann in i dimman, molnen hängde som blygrå trasor ända ner på vägen. Att hålla sig på denna väg var ett vådligt vågstycke och jag blundade där jag satt i baksätet. Till sist framskymtade suddigt något som såg ut som en öppen plats och bilen parkerades försiktigt. För säkerhets skull satt jag kvar där inne, medan dom andra steg ur - och försvann. Borta, helt väck! Efter en ängslig timme kom dom framskymtande ur dimman, tack och lov. Av de fantastiska formationerna hade dom sett några otydliga konturer av en och annan lustig stengubbe, men hela panoramat fick avnjutas på vykort.

Gott Nytt År!
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[6] => Array
(
[id] => 14297
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Sill och lax och Jansson, korvar, sylta, köttbullar och skinka, vörtbröd som kan doppas (gott!). Glögg och julöl, ris a la Malta, kaffe med lussekatter och pepparkakor. Ankommande av julkort. Inkommande av skrockande tomte (vart i all världen tog värden vägen?). The same procedure as last year - the same procedure as every year.

Jag minns en jul på kusten för många herrans år sedan. Min kära mamma och jag flög iväg till den spanska julen i Torremolinos. Det måtte ha varit varmt Jag minns alla prunkande blommor och alla härliga dopp i Medelhavsgrytan. Julgranar ståtade förstås lite här och där och julmusik spelades. På barer och restauranger gick skaror av sjungande och spelande studenter omkring och underhöll. Det var "tunas" - studerande som förr ofta gick runt och spelade för att få pengar till sina studier. Granna var dom, i svarta pösiga byxor, vida slängkappor och käcka baretter och med glada sidenband i rött och gult. Seden förekommer visst fortfarande, fast studiemedlen säkert kommer från annat håll. Men vart tog ni vägen sköna gossar - här på Kusten har jag inte sett till er!

På 60-talet använde spanjorerna fortfarande åsnor. Man såg dom överallt bärande på stora lass eller på turister. Vi sällade oss till ett sådant turistsällskap och red iväg ut på landet, till en stor finca där värdfolket dukat fram till ett digert kalas i den soliga trädgården. Omeletter, paella, oliver och skinkor, samt gårdens hemgjorda vin. En trupp kom och underhöll med eldig flamenco och vi svenskar sjöng julsånger.

Jul på Madeira. Vill ni se MYCKET blommor och ljus - åk till Funchal! Något så strålande trodde man inte fanns! I varje träd hänger tusentals lampor i olika färger, längs alla grenar och kvistar. Det sprakar i hela stan under många veckor kring jul och kan avnjutas från tidig kväll till morgonstund. Över alla gator gnistrar och glimmar de största och fantasifullaste julgirlanger. Undras om dom fortfarande har RÅD med detta? Det kan förstås löna sig, med tanke på alla de turister från hela världen som kommer hit för att njuta av härligheten. På dagarna badar man i stora saltvattenspooler och köper buntar av orkidéer på torget.

Jul i USA är en annan ljus idé. Där har dom pippi på att klä sina villor och trädgårdar med ljusgirlanger. Dessa går i en massa färger, och blinkar och håller på. Man blir trött i ögonen och orkar knappt titta på Maria, Josef och barnet, änglarna, herdarna, de vise männen och kamelerna som ofta står där på gräsmattan. I naturlig storlek är dom och ser högst levande ut i ljusskenet. Ibland är Kalle Anka och Musse Pigg med också!
Numera, efter en del trevliga spanska jular, går utlandsresan till Sverige. Barnbarnen är ju så VIKTIGA - även om dom knappast syns bland julaftonens alla prylar, papper och paket.

Var ni än är: Ha en riktigt GOD JUL!
[ingress] => Tänk, att nu är det strax jul igen! Det är det i ett kör, tycker jag. Man hinner knappt lägga undan alla stjärnor, ljusstakar och tomtar förrän dom ska fram igen. Naturligtvis är det härligt och underbart med julen, men den har en tendens att upprepa sig!
[headline] => Jul i hela världen
[page] => 0
[modified] => 20101124182152
[created] => 20101124182020
[publishStart] => 20101203074000
[publishStop] => 20110523192059
[fullArticle] => Jul i hela världen Tänk, att nu är det strax jul igen! Det är det i ett kör, tycker jag. Man hinner knappt lägga undan alla stjärnor, ljusstakar och tomtar förrän dom ska fram igen. Naturligtvis är det härligt och underbart med julen, men den har en tendens att upprepa sig! Sill och lax och Jansson, korvar, sylta, köttbullar och skinka, vörtbröd som kan doppas (gott!). Glögg och julöl, ris a la Malta, kaffe med lussekatter och pepparkakor. Ankommande av julkort. Inkommande av skrockande tomte (vart i all världen tog värden vägen?). The same procedure as last year - the same procedure as every year.

Var ni än är: Ha en riktigt GOD JUL!
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[7] => Array
(
[id] => 14172
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Här kan noteras att jag INTE kom att tillhöra flamencoklänningskvinnorna. Tyvärr var det ingen kreation som passade mig, för man bör se ut som ett timglas och så måste man vara STARK. Volangerna väger nämligen flera kilo. Allt försvann i alla fall i ett huj, och vips var hela feriaplatsen tvättad och borstad och sopad. Städa kan dom, spanjorerna!
Marknad alltså! Alla som riktigt ÄLSKAR prylar och trängsel uppmanas komma och riktigt trivas. ALLT finns att köpa för billiga pengar: skor och väskor, blusar, kjolar, sjalar och t-skjortor, leksaker, keramik, smycken... Fåfängans marknad är det. Vill man till exempel se underbar ut under så köper man tjusiga underkläder för två euro. Bar under behöver ingen vara!
Det är stor skillnad på människorna vid de två tilldragelserna ferian och marknaden. Från elegans har en viss dekadans infunnit sig. Marknadsfolket traskar omkring i shorts och något mer eller mindre upptill. För vissa engelsmän oftast mindre! Alla är vi svettiga, för solen har inte fattat att hösten infunnit sig.
Och så trängseln! Folk måste ju STANNA ibland för att betitta åtråvärda grejer, och då blir det STOPP! Flera "marknadsgator" är trånga och betänker man Skriftens ord om att vandra den smala vägen så kan man börja undra över budskapet. Här står man och kan inte annat, medan fem feta spanjorskor effektivt bildar en mänsklig mur. När man äntligen hittar ett kryphål kommer man framåt fem meter innan nästa gäng står i vägen. Bråttom får man INTE ha - men nog är det skönt att komma till vägs ände och slå sig ner på en servering för att läska sig med "una caña".
Vilande vid denna källa kan man i lugn och ro sitta och glo på folk. Dom flesta av oss är inte vackra, utan som sagt enkelt utstyrda i i fritidskläder så vettiga - men svettiga! Men VAD skådar mitt norra öga? Nära stora portalen in till marknadsplatsen samlas plötsligt några män med tv-kameror, och en massa journalister med block och pennor. En polisbil står parkerad i närheten. Vad ska nu hända?
Det som hände var att en SKÖN man i välpressad grå kostym, vit skjorta och slips infann sig på platsen, följd av ett fjäskande hov. VEM den okände var är för mig en gåta - ingen som jag frågade hade en aning. Men någon slags KÄNDIS var det definitivt fråga om, för han fick prata LÄNGE i alla tv-mikrofoner. Några få spanjorskor gick fram och plåtade, men i övrigt var det ingen som brydde sig. En halvtimmes ögonfägnad var han i alla fall!
Ett annat slags marknad är det för alla handlare som tillhandahåller "svenska" kräftor på kusten. Nu är "alla" här i svenskgängen och det är dags att sitta och sörpla. Det är verkligen gott - men kan ibland bli lite vått!
Penningmarknaden går upp och ner tycker jag. Visst var det alldeles nyss som euron kostade 11,50 - nu är den nere i 9,25. Men förra veckan stod den i 9,10. Pensionen följer ju med i svängen och det är ingen ordning alls! Dom där penningsnillena som jobbar på världens börser syns ibland i tv-rutan. Dom ser rätt slitna och svettiga ut, precis som vi här på våran marknadsplats.
Nej, ta nu en paus allihop, var så goda och sitt ner, ta en tår och njut av livet!
[ingress] => Nu är det marknad igen i Fuengirola. Tisdag och lördag, tisdag och lördag, i all evighet amen. Borta är Ferian, puts väck alla karuseller och åkauppochner-maskiner. Försvunna alla hästar, ryttare och volangdamer.
[headline] => Olika marknader
[page] => 0
[modified] => 20101027164141
[created] => 20101027164018
[publishStart] => 20101105074000
[publishStop] => 20110425164059
[fullArticle] => Olika marknader Nu är det marknad igen i Fuengirola. Tisdag och lördag, tisdag och lördag, i all evighet amen. Borta är Ferian, puts väck alla karuseller och åkauppochner-maskiner. Försvunna alla hästar, ryttare och volangdamer. Här kan noteras att jag INTE kom att tillhöra flamencoklänningskvinnorna. Tyvärr var det ingen kreation som passade mig, för man bör se ut som ett timglas och så måste man vara STARK. Volangerna väger nämligen flera kilo. Allt försvann i alla fall i ett huj, och vips var hela feriaplatsen tvättad och borstad och sopad. Städa kan dom, spanjorerna!
Marknad alltså! Alla som riktigt ÄLSKAR prylar och trängsel uppmanas komma och riktigt trivas. ALLT finns att köpa för billiga pengar: skor och väskor, blusar, kjolar, sjalar och t-skjortor, leksaker, keramik, smycken... Fåfängans marknad är det. Vill man till exempel se underbar ut under så köper man tjusiga underkläder för två euro. Bar under behöver ingen vara!
Det är stor skillnad på människorna vid de två tilldragelserna ferian och marknaden. Från elegans har en viss dekadans infunnit sig. Marknadsfolket traskar omkring i shorts och något mer eller mindre upptill. För vissa engelsmän oftast mindre! Alla är vi svettiga, för solen har inte fattat att hösten infunnit sig.
Och så trängseln! Folk måste ju STANNA ibland för att betitta åtråvärda grejer, och då blir det STOPP! Flera "marknadsgator" är trånga och betänker man Skriftens ord om att vandra den smala vägen så kan man börja undra över budskapet. Här står man och kan inte annat, medan fem feta spanjorskor effektivt bildar en mänsklig mur. När man äntligen hittar ett kryphål kommer man framåt fem meter innan nästa gäng står i vägen. Bråttom får man INTE ha - men nog är det skönt att komma till vägs ände och slå sig ner på en servering för att läska sig med "una caña".
Vilande vid denna källa kan man i lugn och ro sitta och glo på folk. Dom flesta av oss är inte vackra, utan som sagt enkelt utstyrda i i fritidskläder så vettiga - men svettiga! Men VAD skådar mitt norra öga? Nära stora portalen in till marknadsplatsen samlas plötsligt några män med tv-kameror, och en massa journalister med block och pennor. En polisbil står parkerad i närheten. Vad ska nu hända?
Det som hände var att en SKÖN man i välpressad grå kostym, vit skjorta och slips infann sig på platsen, följd av ett fjäskande hov. VEM den okände var är för mig en gåta - ingen som jag frågade hade en aning. Men någon slags KÄNDIS var det definitivt fråga om, för han fick prata LÄNGE i alla tv-mikrofoner. Några få spanjorskor gick fram och plåtade, men i övrigt var det ingen som brydde sig. En halvtimmes ögonfägnad var han i alla fall!
Ett annat slags marknad är det för alla handlare som tillhandahåller "svenska" kräftor på kusten. Nu är "alla" här i svenskgängen och det är dags att sitta och sörpla. Det är verkligen gott - men kan ibland bli lite vått!
Penningmarknaden går upp och ner tycker jag. Visst var det alldeles nyss som euron kostade 11,50 - nu är den nere i 9,25. Men förra veckan stod den i 9,10. Pensionen följer ju med i svängen och det är ingen ordning alls! Dom där penningsnillena som jobbar på världens börser syns ibland i tv-rutan. Dom ser rätt slitna och svettiga ut, precis som vi här på våran marknadsplats.
Nej, ta nu en paus allihop, var så goda och sitt ner, ta en tår och njut av livet!
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[8] => Array
(
[id] => 14032
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Apropå skuta så kom jag och vännerna hit på en båt. Bil och tåg hade åkts så många gånger så det var dags att välja något nytt. Kryssningen tog en vecka från Köpenhamn på en ståtlig baddare till båt. Allt var mycket tjusigt och havet bara lite krusigt. Vattnet valde att snällt hålla sig stilla, så jag döpte den beseglade oceanen till Plattanten.
Jämt ska man välja och hålla på! Ska jag ta en smörgås med leverpastej eller ost till frukost? Ska jag ta en till? NEJ! Det gäller att välja rätt: mera mage eller mera mager. Så ska man klä på sig för att möta världen där ute och vara så vacker som möjligt. Ska det bli klänning idag, eller kjol eller långbyxor? Eller shorts kanske, nu när benen ännu är bruna. Men det ser fånigt ut, så jag tappar helt lusten och sätter mig på balkongen. Med de fula shortsen och en gammal top. Det där med att vara vacker får vara tills i morgon!
Tjatiga personer ringer ofta och försöker få mig att byta telefonbolag. Alla andra är MYCKET bättre än det jag har säger dom. Men mitt val blir att lägga på luren.
I denna härliga vackra sensommar lockar fortfarande badlivet. Blir det stranden eller poolen idag? Till min favoritplaya är det långt, men poolen är kort. Får fundera på saken.
Sina muntrationer får man välja också. Vilken klubb är roligast, A, B eller C? Gör som jag: prova allihop och välj sedan. Vilka utflyktsmål är trevligast: Nerja, Mijas, Málaga, Sevilla? För att åka på allting åker man på en bra slant och får ont i knäna. Det blir att välja! Att dansa skulle jag bra gärna vilja välja, men det går inte, för gott om danskavaljerer är det ont om. Får stuffa med mig själv därhemma på mattan till tonerna av Frank Sinatra, Kalle Jularbo eller nån annan mossig gubbe. Lika bra, så behöver man inte vara vacker heller!
Nu startar Ferian i Fuengirola. Det är en festlig tillställning. Vackra hästar med stiliga señorer och undersköna damer på, samlas på vårat torg. Volangerna vippar när ekipagen sätter igång och jag önskar mig en sån där flamencoklänning. Det är, vad jag förstår, nationaldräkten här i Andalusien, och jag har ju bott här i många år. Så det kanske vore i sin ordning? Som hembygdsdräkt betraktat är det ljusår mellan flamencovolangerna och min präktiga Leksands-dräkt! Den senare får dock ursäkta, för just nu och här väljer jag den spanska sprakande sinnligheten. Röd ska den vara, med stora vita prickar på.
I varje valsituation är det allra bästa att bestämma sig snabbt, så man slipper vela och bli så där väldigt vimsig. Mera mogen eftertanke krävs dock vid verkligt VIKTIGA val i livet, sådana som gäller politik och vad man ska ha till middag. Ett val är dock enkelt; Spanien eller Sverige? Svar: BÅDA TVÅ.
[ingress] => Nu har man valt och fullgjort sin medborgerliga plikt, och NU äntligen är allt fullbordat. Om det blir fullkomligt återstår att se! Alliansen vann valet, men hamnade sedan i kvalet eftersom någonting gick galet. Hoppas att dom ändå kan styra den svenska skutan stadigt framåt!
[headline] => I valet och kvalet
[page] => 0
[modified] => 20100923120623
[created] => 20100923120531
[publishStart] => 20101001074000
[publishStop] => 20110322110559
[fullArticle] => I valet och kvalet Nu har man valt och fullgjort sin medborgerliga plikt, och NU äntligen är allt fullbordat. Om det blir fullkomligt återstår att se! Alliansen vann valet, men hamnade sedan i kvalet eftersom någonting gick galet. Hoppas att dom ändå kan styra den svenska skutan stadigt framåt! Apropå skuta så kom jag och vännerna hit på en båt. Bil och tåg hade åkts så många gånger så det var dags att välja något nytt. Kryssningen tog en vecka från Köpenhamn på en ståtlig baddare till båt. Allt var mycket tjusigt och havet bara lite krusigt. Vattnet valde att snällt hålla sig stilla, så jag döpte den beseglade oceanen till Plattanten.
Jämt ska man välja och hålla på! Ska jag ta en smörgås med leverpastej eller ost till frukost? Ska jag ta en till? NEJ! Det gäller att välja rätt: mera mage eller mera mager. Så ska man klä på sig för att möta världen där ute och vara så vacker som möjligt. Ska det bli klänning idag, eller kjol eller långbyxor? Eller shorts kanske, nu när benen ännu är bruna. Men det ser fånigt ut, så jag tappar helt lusten och sätter mig på balkongen. Med de fula shortsen och en gammal top. Det där med att vara vacker får vara tills i morgon!
Tjatiga personer ringer ofta och försöker få mig att byta telefonbolag. Alla andra är MYCKET bättre än det jag har säger dom. Men mitt val blir att lägga på luren.
I denna härliga vackra sensommar lockar fortfarande badlivet. Blir det stranden eller poolen idag? Till min favoritplaya är det långt, men poolen är kort. Får fundera på saken.
Sina muntrationer får man välja också. Vilken klubb är roligast, A, B eller C? Gör som jag: prova allihop och välj sedan. Vilka utflyktsmål är trevligast: Nerja, Mijas, Málaga, Sevilla? För att åka på allting åker man på en bra slant och får ont i knäna. Det blir att välja! Att dansa skulle jag bra gärna vilja välja, men det går inte, för gott om danskavaljerer är det ont om. Får stuffa med mig själv därhemma på mattan till tonerna av Frank Sinatra, Kalle Jularbo eller nån annan mossig gubbe. Lika bra, så behöver man inte vara vacker heller!
Nu startar Ferian i Fuengirola. Det är en festlig tillställning. Vackra hästar med stiliga señorer och undersköna damer på, samlas på vårat torg. Volangerna vippar när ekipagen sätter igång och jag önskar mig en sån där flamencoklänning. Det är, vad jag förstår, nationaldräkten här i Andalusien, och jag har ju bott här i många år. Så det kanske vore i sin ordning? Som hembygdsdräkt betraktat är det ljusår mellan flamencovolangerna och min präktiga Leksands-dräkt! Den senare får dock ursäkta, för just nu och här väljer jag den spanska sprakande sinnligheten. Röd ska den vara, med stora vita prickar på.
I varje valsituation är det allra bästa att bestämma sig snabbt, så man slipper vela och bli så där väldigt vimsig. Mera mogen eftertanke krävs dock vid verkligt VIKTIGA val i livet, sådana som gäller politik och vad man ska ha till middag. Ett val är dock enkelt; Spanien eller Sverige? Svar: BÅDA TVÅ.
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[9] => Array
(
[id] => 13895
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Sedan kom det regnmoln förstås, och blåst och morgondimma. Då satt jag inne i min trevna stuga bland böcker och bokar. Det är ljuvt att lyss till den bokens susning vid vars rot mitt bo är fästat!

På Blekinge-kusten har det svingat och svängt ska jag säga. Musiken har ljudit över nejden vid den årliga jazzfestivlen i Hällevik, där 24 orkestrar från hela Europa låtit det lilla fiskeläget dansa och gunga dag och natt. Härligt! I början av sommaren hade "Sweden Rock" vrålat loss, också det i Sölvesborgs kommun. Bevare mig väl för DEN musiken, säger denna vuxna dam, som föredrar sin egen ungdoms musik framför nutidens skrik.
Radioprogrammen bjuder också mest på "dunk, dunk, smäll, smäll, SKRIIIIK; dunk, dunk......." VARFÖR tar ingen hänsyn till landets 1,7 miljoner pensionärer när det gäller musik? Vi är ju tämligen säkert den största lyssnarskaran! Nej, UNGT ska det vara, hej och hå, dunk, dunk.
Några som i alla fall bryr sig om oss pensiosar är de politiska partierna. Oj, vad dom FJÄSKAR för oss med sina löften om SÅ mycket pengar i plånboken! Plötsligen har dom upptäckt vår existens och bjuder över varandra med tjusiga löften. Huruvida vi i Spanien kommer på grön kvist är oklart. Vi betalar ju SINK-skatten, och den ingår kanske inte i paketet?? Men om dom däruppe ville sänka sinken så skulle det förvisso senteras och sanktioneras.
FOTBOLL har varit sommarens stora glädjeämne. Minsann såg jag i TV-burken alla VM-matcherna och höll tummarna hårt för Spanien. Det hjälpte, för "vi" vann! Att hela Spanien festade kan jag förstå och själv dansade jag runt i stugan. Ska bli kul att komma hem till en extra glatt och lyckligt land!
Även i mina trakter på landet är det fotbollsyra, för lilla Mjällby på Listerlandet klarar sig fint i fotbollsallsvenskan och många tusenden samlas på Strandvallen Hällevik för att beskåda bollsparkeriet. Jag var också där förstås för att se en match, och sedan såg jag ut som en golvmopp. Det regnade nämligen just den dagen och håret stod åt alla håll. Men det gjorde inget, för Mjällby vann!
Sverige är ett krångligt land på många sätt och vis. Att ringa till kontor och myndigheter är ett vådligt vågstycke. Slå nummer- lyssna på en plåtröst - trycka på knapp - plåtröst - knapp - plåtröst - knapp - plåtröst - knapp - VÄÄÄÄÄNTAN - mänsklig röst KANSKE. Hopplöst!
Att skaffa tågbiljett ska vi bara inte tala om. Dom flesta stationer är obemannade och är man obekant med biljettautomaten (och det är man ju) får man köpa biljett av konduktören och böta 50 kronor. Min biljett denna gång Stockholm-Malmö (början på hemresan till soliga, roliga Spanien) köptes via datorn. Den kostade lite vad som helst, beroende på NÄR min slagfärdiga son slog fram SJ:s informationer och tidtabeller. Ibland var priset 1.015 kronor, och ibland 1.150. Detta kunde ju verkligen slå ner humöret, och jag funderade på att slå upp min relation till SJ. Men så dalade priset plötsligen igen, och då slog vi till! Det är mycket enklare att åka tåg i Spanien!
Tiden rullar på, och jag med den. Snart ses vi igen allihop! Hej så länge!
[ingress] => Sverige, Sverige, Fosterland! I denna "vår längtans bygd" har jag tillbringat min sommar. Tänk att solen strålade varmt och gott i flera veckor, och Hanöbuktens vatten var skönt och välkomnande.
[headline] => Musikaliskt tågande
[page] => 0
[modified] => 20100825100044
[created] => 20100825095941
[publishStart] => 20100903074000
[publishStop] => 20110221085959
[fullArticle] => Musikaliskt tågande Sverige, Sverige, Fosterland! I denna "vår längtans bygd" har jag tillbringat min sommar. Tänk att solen strålade varmt och gott i flera veckor, och Hanöbuktens vatten var skönt och välkomnande. Sedan kom det regnmoln förstås, och blåst och morgondimma. Då satt jag inne i min trevna stuga bland böcker och bokar. Det är ljuvt att lyss till den bokens susning vid vars rot mitt bo är fästat!

På Blekinge-kusten har det svingat och svängt ska jag säga. Musiken har ljudit över nejden vid den årliga jazzfestivlen i Hällevik, där 24 orkestrar från hela Europa låtit det lilla fiskeläget dansa och gunga dag och natt. Härligt! I början av sommaren hade "Sweden Rock" vrålat loss, också det i Sölvesborgs kommun. Bevare mig väl för DEN musiken, säger denna vuxna dam, som föredrar sin egen ungdoms musik framför nutidens skrik.
Radioprogrammen bjuder också mest på "dunk, dunk, smäll, smäll, SKRIIIIK; dunk, dunk......." VARFÖR tar ingen hänsyn till landets 1,7 miljoner pensionärer när det gäller musik? Vi är ju tämligen säkert den största lyssnarskaran! Nej, UNGT ska det vara, hej och hå, dunk, dunk.
Några som i alla fall bryr sig om oss pensiosar är de politiska partierna. Oj, vad dom FJÄSKAR för oss med sina löften om SÅ mycket pengar i plånboken! Plötsligen har dom upptäckt vår existens och bjuder över varandra med tjusiga löften. Huruvida vi i Spanien kommer på grön kvist är oklart. Vi betalar ju SINK-skatten, och den ingår kanske inte i paketet?? Men om dom däruppe ville sänka sinken så skulle det förvisso senteras och sanktioneras.
FOTBOLL har varit sommarens stora glädjeämne. Minsann såg jag i TV-burken alla VM-matcherna och höll tummarna hårt för Spanien. Det hjälpte, för "vi" vann! Att hela Spanien festade kan jag förstå och själv dansade jag runt i stugan. Ska bli kul att komma hem till en extra glatt och lyckligt land!
Även i mina trakter på landet är det fotbollsyra, för lilla Mjällby på Listerlandet klarar sig fint i fotbollsallsvenskan och många tusenden samlas på Strandvallen Hällevik för att beskåda bollsparkeriet. Jag var också där förstås för att se en match, och sedan såg jag ut som en golvmopp. Det regnade nämligen just den dagen och håret stod åt alla håll. Men det gjorde inget, för Mjällby vann!
Sverige är ett krångligt land på många sätt och vis. Att ringa till kontor och myndigheter är ett vådligt vågstycke. Slå nummer- lyssna på en plåtröst - trycka på knapp - plåtröst - knapp - plåtröst - knapp - plåtröst - knapp - VÄÄÄÄÄNTAN - mänsklig röst KANSKE. Hopplöst!
Att skaffa tågbiljett ska vi bara inte tala om. Dom flesta stationer är obemannade och är man obekant med biljettautomaten (och det är man ju) får man köpa biljett av konduktören och böta 50 kronor. Min biljett denna gång Stockholm-Malmö (början på hemresan till soliga, roliga Spanien) köptes via datorn. Den kostade lite vad som helst, beroende på NÄR min slagfärdiga son slog fram SJ:s informationer och tidtabeller. Ibland var priset 1.015 kronor, och ibland 1.150. Detta kunde ju verkligen slå ner humöret, och jag funderade på att slå upp min relation till SJ. Men så dalade priset plötsligen igen, och då slog vi till! Det är mycket enklare att åka tåg i Spanien!
Tiden rullar på, och jag med den. Snart ses vi igen allihop! Hej så länge!
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[10] => Array
(
[id] => 13746
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Majstång och spelmän och små grodor handlar det om, och sill och nypotatis och jordgubbar. Sådana gubbar har ju kunnat avnjutas hemma i Spanien i månader - men endast Sverige svenska gubbar har!
Ojojoj, vilket bröllopsståhej det har varit! Antagligen har ni allihop sett precis lika mycket som jag vid TV-burken! Att stå och hänga vid en gata i Stockholm föll mig inte in - ville ju se ALLTING i närbild! Precis som jag satt miljoner svenskar i hemmet och grät lyckliga tårar, och åt lyxmiddag med cava. Det gick åt näsdukar ska jag säga!

Dagen före det storartade bröllopet gick jag runt i centrala stan och tittade på alla blommor och kände feststämningen. Stod förtjust nyfiket utanför de kungliga skeppen "Norge" och "Dannebrogen" och såg vackra kungligheter komma utför landgången. Man kände sig som mitt i en veckotidning!

NU har det lugnat ner sig, brudparet är på Tahiti och fast man själv skulle vilja åka dit i blomsterkrans och hula-hula-kjol, så får man finna sig i att på ängen dansa och majstången bekransa.

VEM har påstått att svenskar inte har någon humor? Härom dagen skulle jag beställa tid hos en frissa för att bli midsommarfin. Bläddrade i katalogens gula sidor på "Frisörer" och blev helt förtjust. Vad säger ni om: "Hår och häpna", "Hair hos oss", " Hair och nu", "Hair we are", "Hej och hår", "Love is in the HAIR" och "Vattenkammade snoken". Det hair var så kul, så jag kommer att ha telefonkatalogen till rolig bok i sommar. Andra yrkesgrupper kanske är lika roliga!
Själv anlitade jag en frisering med namn som inte var särskilt roligt och frisyren blev heller inte så rolig! Får försöka fixa den själv inför sommarens fröjder, så jag blir nöjder!
Tänk, vad unga familjer har mycket att stå i! Som lite trött farmor blir jag alldeles MATT! Son och sonhustru går upp jättetidigt, ordnar frukost till sig och alla ungarna, skjutsar till dagis och skola och åker så in till stan och jobbar stenhårt hela dan. Tillbaka igen - hämta alla barn, hem och laga middag, umgås och leka med dom SMÅ människorna. Hinna diska, bädda, städa, tvätta, stryka, klippa gräsmattan och tusen andra ting. Natta små barn som INTE vill gå och lägga sig, dämpa syskonbråk och så vidare.. SEN kanske det blir en sen kvällsstund vid TV:n, och tid att bläddra igenom morgontidningen. Och SNART börjar hela karusellen igen! Trots allt detta hinner dom duktiga människorna cykla eller springa nån mil alltsomoftast, orientera och spela innebandy.
Kanske var jag själv också på alerten i yngre dar. Men fast jag numera inte alls uppträder så här käckt, utan ibland känner mig ganska knäckt, så accepterar barnbarnen mig ändå. Det är så härligt och kärligt när lillan kramar mig och säger: "Du är MIN farmor!", eller när en barnbarnspojke kryper tätt intill mig och säger att han är SÅ kär i mig! Det är min sommarlycka, och ibland kan jag tycka att det är synd att vi vanliga fall bor flera hundra mil ifrån varann. MEN barnbarnen anser att det är häftigt att ha en farmor som bor i SPANIEN. Det är lite märkvärdigt tycker dom - och det tycker farmor också!
En solig och varm, eller LAGOM varm, sommar tillönskas oss alla!"
[ingress] => Midsommar i Sverige. I Stockholmstrakten strålar solen från en blå himmel och den där speciella sommarlyckokänslan spritter som champagne i kroppen.
[headline] => Som i en veckotidning
[page] => 0
[modified] => 20100625113315
[created] => 20100625113155
[publishStart] => 20100702074000
[publishStop] => 20101222103159
[fullArticle] => Som i en veckotidning Midsommar i Sverige. I Stockholmstrakten strålar solen från en blå himmel och den där speciella sommarlyckokänslan spritter som champagne i kroppen. Majstång och spelmän och små grodor handlar det om, och sill och nypotatis och jordgubbar. Sådana gubbar har ju kunnat avnjutas hemma i Spanien i månader - men endast Sverige svenska gubbar har!
Ojojoj, vilket bröllopsståhej det har varit! Antagligen har ni allihop sett precis lika mycket som jag vid TV-burken! Att stå och hänga vid en gata i Stockholm föll mig inte in - ville ju se ALLTING i närbild! Precis som jag satt miljoner svenskar i hemmet och grät lyckliga tårar, och åt lyxmiddag med cava. Det gick åt näsdukar ska jag säga!

VEM har påstått att svenskar inte har någon humor? Härom dagen skulle jag beställa tid hos en frissa för att bli midsommarfin. Bläddrade i katalogens gula sidor på "Frisörer" och blev helt förtjust. Vad säger ni om: "Hår och häpna", "Hair hos oss", " Hair och nu", "Hair we are", "Hej och hår", "Love is in the HAIR" och "Vattenkammade snoken". Det hair var så kul, så jag kommer att ha telefonkatalogen till rolig bok i sommar. Andra yrkesgrupper kanske är lika roliga!
Själv anlitade jag en frisering med namn som inte var särskilt roligt och frisyren blev heller inte så rolig! Får försöka fixa den själv inför sommarens fröjder, så jag blir nöjder!
Tänk, vad unga familjer har mycket att stå i! Som lite trött farmor blir jag alldeles MATT! Son och sonhustru går upp jättetidigt, ordnar frukost till sig och alla ungarna, skjutsar till dagis och skola och åker så in till stan och jobbar stenhårt hela dan. Tillbaka igen - hämta alla barn, hem och laga middag, umgås och leka med dom SMÅ människorna. Hinna diska, bädda, städa, tvätta, stryka, klippa gräsmattan och tusen andra ting. Natta små barn som INTE vill gå och lägga sig, dämpa syskonbråk och så vidare.. SEN kanske det blir en sen kvällsstund vid TV:n, och tid att bläddra igenom morgontidningen. Och SNART börjar hela karusellen igen! Trots allt detta hinner dom duktiga människorna cykla eller springa nån mil alltsomoftast, orientera och spela innebandy.
Kanske var jag själv också på alerten i yngre dar. Men fast jag numera inte alls uppträder så här käckt, utan ibland känner mig ganska knäckt, så accepterar barnbarnen mig ändå. Det är så härligt och kärligt när lillan kramar mig och säger: "Du är MIN farmor!", eller när en barnbarnspojke kryper tätt intill mig och säger att han är SÅ kär i mig! Det är min sommarlycka, och ibland kan jag tycka att det är synd att vi vanliga fall bor flera hundra mil ifrån varann. MEN barnbarnen anser att det är häftigt att ha en farmor som bor i SPANIEN. Det är lite märkvärdigt tycker dom - och det tycker farmor också!
En solig och varm, eller LAGOM varm, sommar tillönskas oss alla!"
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[11] => Array
(
[id] => 13636
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Sittande på "övre raden" så att säga. VAD är det som sker mitt i stan i Fuengirola en helt vanlig vardagsmorgon, undrar ni säkert. Jo, en skoluppvisning av sällan skådat slag. Nedanför mig har jag ju en stor skolgård och där kom inmarscherande hundratals barn i alla storlekar. Dom kom klassvis, med viftande fanor i glada färger, och iklädda de mest fantastiska dräkter. Varje klass var olika; där fanns fotbollslag, gymnastiktrupper, sagoprinsar och prinsessor, flamencodansare... Allt man kan tänka sig. Man grupperade sig runt skolgården, varpå varje klass hade en liten föreställning. Under tiden spelades musik HÖGT, HÖGT. Hela Fuengirola dränktes i skrällande musik ur Carmen, varvat med käcka marscher och hurtiga trumsolon. Jag bor ju väldigt nära, men lät mig inte störas, utan blev glad där uppe på balkongen.
Kan tänka mig hur folk skulle ha reagerat på detta tilltag därhemma i Sverige. Upprörda människor i fönster och på balkonger, glödande ILSKNA samtal till polis, kommunledning och press. SKANDAL!!! Här är det ju bara helt naturligt och självklart att det LÅTER! Jag låter det lugnt väsnas, och känner mig mycket spansk.
LÅTER just nu i denna skrivande vecka gör alla stjärnorna i "Eurovision Song Contest". Jag vet inte hur det ska gå, men ibland verkar det som om den som skriker högst och längst vinner. Det är förskräckligt vad dom där sångarna tar i - jag tror dom ska spricka hela tiden! Det finns ju mjuka toner också, vår svenska Anna är ju SÅ romantisk, liksom den kramgoa ryssen och en del andra. Jaja, när ni läser detta är resultatet klart och att "fel låt" låt vann precis som vanligt. Eller???
Det är JUNI! Känner ni hur det doftar av syren och liljekonvalj, hör ni hur finkläddda, högtidliga barn sjunger "Den blomstertid nu kommer" och "Idas sommarvisa"? Och hör ni bröllopsklockorna som ringer, och känner ni kärlek och förväntan i bröstet? NATURLIGTVIS ska man gifta sig i juni. Själv har jag gjort det, två gånger faktiskt. Första gången så ung, blyg och oskuldsfull, andra gången, ett antal år senare, mera lugn och levnadsklok. Den andra rosenbukettten hölls med betydligt stadigare hand. Men i intet fall kommer jag ihåg ett enda ord av vad prästerna sa i sina vackra tal där framme vid altaret. Är det så att när man är till bredden fylld med kärlek, lycka och salighet inte kan ta in mer? Själva känslan är alldeles tillräcklig.
Snart bär det av till Sverige och sommarhuset i Blekinge. Jag hoppas att den omtalade klimatförändringen i alla fall ger oss en solig och badvänlig sommar! Man blir ju så hemskt bortskämd här på Solkusten! Idag till exempel ligger jag på en skön liggstol på playan i Los Boliches. Snart ska jag få en god tropisk sallad och ett glas kallt vitt vin serverat bredvid mig på ett litet bord. Havet krusar sig lite lagom i strandkanten, och jag kan plumsa i och simma när värmen blir för jobbig.
Vatten är ett underbart element, man blir lätt som en fjäder och kan röra sig hur som helst utan problem. Man skulle nog ha blivit fisk - dom har aldrig ont i knäna!
Ha en underbar sommar allihop! See you in the sea!
[ingress] => Månades kolumn är fylld av hav och strand, sol, blå himmel och musik. Låt oss börja med musiken! Hela morgonen har jag avnjutit en musikalisk föreställning från min balkong.
[headline] => En kärleksmånad
[page] => 0
[modified] => 20100527114020
[created] => 20100527113917
[publishStart] => 20100604074000
[publishStop] => 20101123103959
[fullArticle] => En kärleksmånad Månades kolumn är fylld av hav och strand, sol, blå himmel och musik. Låt oss börja med musiken! Hela morgonen har jag avnjutit en musikalisk föreställning från min balkong. Sittande på "övre raden" så att säga. VAD är det som sker mitt i stan i Fuengirola en helt vanlig vardagsmorgon, undrar ni säkert. Jo, en skoluppvisning av sällan skådat slag. Nedanför mig har jag ju en stor skolgård och där kom inmarscherande hundratals barn i alla storlekar. Dom kom klassvis, med viftande fanor i glada färger, och iklädda de mest fantastiska dräkter. Varje klass var olika; där fanns fotbollslag, gymnastiktrupper, sagoprinsar och prinsessor, flamencodansare... Allt man kan tänka sig. Man grupperade sig runt skolgården, varpå varje klass hade en liten föreställning. Under tiden spelades musik HÖGT, HÖGT. Hela Fuengirola dränktes i skrällande musik ur Carmen, varvat med käcka marscher och hurtiga trumsolon. Jag bor ju väldigt nära, men lät mig inte störas, utan blev glad där uppe på balkongen.
Kan tänka mig hur folk skulle ha reagerat på detta tilltag därhemma i Sverige. Upprörda människor i fönster och på balkonger, glödande ILSKNA samtal till polis, kommunledning och press. SKANDAL!!! Här är det ju bara helt naturligt och självklart att det LÅTER! Jag låter det lugnt väsnas, och känner mig mycket spansk.
LÅTER just nu i denna skrivande vecka gör alla stjärnorna i "Eurovision Song Contest". Jag vet inte hur det ska gå, men ibland verkar det som om den som skriker högst och längst vinner. Det är förskräckligt vad dom där sångarna tar i - jag tror dom ska spricka hela tiden! Det finns ju mjuka toner också, vår svenska Anna är ju SÅ romantisk, liksom den kramgoa ryssen och en del andra. Jaja, när ni läser detta är resultatet klart och att "fel låt" låt vann precis som vanligt. Eller???
Det är JUNI! Känner ni hur det doftar av syren och liljekonvalj, hör ni hur finkläddda, högtidliga barn sjunger "Den blomstertid nu kommer" och "Idas sommarvisa"? Och hör ni bröllopsklockorna som ringer, och känner ni kärlek och förväntan i bröstet? NATURLIGTVIS ska man gifta sig i juni. Själv har jag gjort det, två gånger faktiskt. Första gången så ung, blyg och oskuldsfull, andra gången, ett antal år senare, mera lugn och levnadsklok. Den andra rosenbukettten hölls med betydligt stadigare hand. Men i intet fall kommer jag ihåg ett enda ord av vad prästerna sa i sina vackra tal där framme vid altaret. Är det så att när man är till bredden fylld med kärlek, lycka och salighet inte kan ta in mer? Själva känslan är alldeles tillräcklig.
Snart bär det av till Sverige och sommarhuset i Blekinge. Jag hoppas att den omtalade klimatförändringen i alla fall ger oss en solig och badvänlig sommar! Man blir ju så hemskt bortskämd här på Solkusten! Idag till exempel ligger jag på en skön liggstol på playan i Los Boliches. Snart ska jag få en god tropisk sallad och ett glas kallt vitt vin serverat bredvid mig på ett litet bord. Havet krusar sig lite lagom i strandkanten, och jag kan plumsa i och simma när värmen blir för jobbig.
Vatten är ett underbart element, man blir lätt som en fjäder och kan röra sig hur som helst utan problem. Man skulle nog ha blivit fisk - dom har aldrig ont i knäna!
Ha en underbar sommar allihop! See you in the sea!
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[12] => Array
(
[id] => 13467
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Nu för tiden är det bara en massa jordbävningar och vulkanutbrott på alla håll och kanter. Vad Moder Jord har blivit besvärlig! Jag tror att hon har tröttnat på dom här dumma människorna och försöker skaka av sig dom. Kanske vill hon behålla sin feta, dyrbara olja och alla sina gaser för sig själv? Och önskar sig rent vatten i sina oceaner och en luft som är ljuvlig att andas! Människorna skräpar ju ner så förskräckligt. BORT med dom!
Förresten är det i alla fall snart slut på människans bravader! Det har jag lärt mig i Mexiko – så det så! Mayafolket byggde på Yucatanhalvön höga, pampiga trappstegspyramider, som på senare tid hittats i den ogenomträngliga djungeln. Nu är dom för länge sedan rensade från all frodig växtlighet, och reser sig i imponerande majestät. Varje "trappsteg" på pyramiderna i Chichen Itza symboliserar en period i människorsläktets historia. Så småningom tar ju pyramiden slut högst där uppe – och där är allt kaputt och finito. Året är 2012. Alla som tror på detta får nu två år på sig att leva livet och ha det jättekul. Sätt igång!
Själv kan jag inte sätta nå´n vidare sprätt, för jag har ont i ett ben nu igen. Artros, antogs det först, kanske av gammal vana. Det är ju redan åtgärdat i det ANDRA knät! Men så kom en doktor på att det är något med en MUSKEL! Tänk, va, att jag har en sån! Man blir imponerad! Det låter så stiligt; att ha en skadad benmuskel - precis som en löparstjärna eller en höjdhoppare eller ett fotbollsproffs. Fast jag bara har mina små promenader att komma med! Men någonting är det, och ONT gör det, så om ni ser mig komma linkandes kan ni kanske stanna, vänligt vinkandes! Då känns det bättre.
Nu TROR jag på den duktiga spanska läkarkåren, så dom fixar nog till mig framåt sommaren. Då ska det ju åkas hem till stugan i Sverige och denna ljuva tid på året vill jag inte gå miste om. Tror att jag ska börja äta en massa SPENAT för att stärka den där mesiga muskeln. Eller allihop, om flera förefinns.
Livet har sina fröjder ändå och brun och eventuellt vacker kan man bli hemma på balkongen. Bara fåglarna ser mig däruppe, och dom är inte så blyga av sig. Så jag kan plocka av mig hur många klädesplagg som helst. Min muskel trivs också alldeles utmärkt gott i solskenet.
Det är valår, vilket börjar märkas i svensk TV. Debatterna mullrar på, så man blir alldeles trött och matt. Vad som verkligen fattas är ett starkt parti för oss som flyttat utomlands, för oss bryr dom sig inte om, varken dom till höger eller vänster. "Utvandrar-partiet" ska det heta, och dess främsta slogan blir "Sänk Sink".
Bröllop är då bra mycket roligare än politik och snart ska ett pampigt dylikt gå av stapeln i Stockholm. Den enkla mannen av folket får sin prinsessa och halva kungariket. Så härligt det ska bli att saligt sitta och snyfta framför TV i många romantiska timmar! Har redan börjat förbereda mig genom att köpa ett paket fina näsdukar.

För att minnas evenemanget kan man sedan köpa kuddar, muggar, grytlappar och disktrasor med brudparets bild på. Men den senare produkten tycker jag borde diskas! Hoppas i alla fall att Victoria inte ger sin älskling en korg, som hennes söta syster gjort med sin. Det skulle innebära en stor sorg för alla oss som troget väntat på evenemanget.

Nu ska jag stappla ut i köket och koka spenatsoppa. Här kommer Karl-Alfreds tjej - hej, hej!
[ingress] => "Sköna maj välkommen till vår bygd igen..." Dubbelt välkommen är du, kära Maj, om du strör ut mängder av varmt solsken över oss och låter oss glömma alla åskmoln och askmoln som så länge fördunklat vår himmel!
[headline] => Spänna musklerna
[page] => 0
[modified] => 20100503184939
[created] => 20100426164412
[publishStart] => 20100507074000
[publishStop] => 20101023164459
[fullArticle] => Spänna musklerna "Sköna maj välkommen till vår bygd igen..." Dubbelt välkommen är du, kära Maj, om du strör ut mängder av varmt solsken över oss och låter oss glömma alla åskmoln och askmoln som så länge fördunklat vår himmel! Nu för tiden är det bara en massa jordbävningar och vulkanutbrott på alla håll och kanter. Vad Moder Jord har blivit besvärlig! Jag tror att hon har tröttnat på dom här dumma människorna och försöker skaka av sig dom. Kanske vill hon behålla sin feta, dyrbara olja och alla sina gaser för sig själv? Och önskar sig rent vatten i sina oceaner och en luft som är ljuvlig att andas! Människorna skräpar ju ner så förskräckligt. BORT med dom!
Förresten är det i alla fall snart slut på människans bravader! Det har jag lärt mig i Mexiko – så det så! Mayafolket byggde på Yucatanhalvön höga, pampiga trappstegspyramider, som på senare tid hittats i den ogenomträngliga djungeln. Nu är dom för länge sedan rensade från all frodig växtlighet, och reser sig i imponerande majestät. Varje "trappsteg" på pyramiderna i Chichen Itza symboliserar en period i människorsläktets historia. Så småningom tar ju pyramiden slut högst där uppe – och där är allt kaputt och finito. Året är 2012. Alla som tror på detta får nu två år på sig att leva livet och ha det jättekul. Sätt igång!
Själv kan jag inte sätta nå´n vidare sprätt, för jag har ont i ett ben nu igen. Artros, antogs det först, kanske av gammal vana. Det är ju redan åtgärdat i det ANDRA knät! Men så kom en doktor på att det är något med en MUSKEL! Tänk, va, att jag har en sån! Man blir imponerad! Det låter så stiligt; att ha en skadad benmuskel - precis som en löparstjärna eller en höjdhoppare eller ett fotbollsproffs. Fast jag bara har mina små promenader att komma med! Men någonting är det, och ONT gör det, så om ni ser mig komma linkandes kan ni kanske stanna, vänligt vinkandes! Då känns det bättre.
Nu TROR jag på den duktiga spanska läkarkåren, så dom fixar nog till mig framåt sommaren. Då ska det ju åkas hem till stugan i Sverige och denna ljuva tid på året vill jag inte gå miste om. Tror att jag ska börja äta en massa SPENAT för att stärka den där mesiga muskeln. Eller allihop, om flera förefinns.
Livet har sina fröjder ändå och brun och eventuellt vacker kan man bli hemma på balkongen. Bara fåglarna ser mig däruppe, och dom är inte så blyga av sig. Så jag kan plocka av mig hur många klädesplagg som helst. Min muskel trivs också alldeles utmärkt gott i solskenet.
Det är valår, vilket börjar märkas i svensk TV. Debatterna mullrar på, så man blir alldeles trött och matt. Vad som verkligen fattas är ett starkt parti för oss som flyttat utomlands, för oss bryr dom sig inte om, varken dom till höger eller vänster. "Utvandrar-partiet" ska det heta, och dess främsta slogan blir "Sänk Sink".
Bröllop är då bra mycket roligare än politik och snart ska ett pampigt dylikt gå av stapeln i Stockholm. Den enkla mannen av folket får sin prinsessa och halva kungariket. Så härligt det ska bli att saligt sitta och snyfta framför TV i många romantiska timmar! Har redan börjat förbereda mig genom att köpa ett paket fina näsdukar.

Nu ska jag stappla ut i köket och koka spenatsoppa. Här kommer Karl-Alfreds tjej - hej, hej!
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[13] => Array
(
[id] => 13315
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Som vanligt ringer skolklockan där på andra sidan gatan, nej TJUTER den, klockan nio varje vardagsmorgon och några hundra skolbarn väller in på på skolgården. Numera är dom alla utrustade med illgröna rullbagar. Det ser ut som ett lemmeltåg av tjocka, gröna skalbaggar – fast det är skolbagar!
Själv känner mig nu ung och grön igen. Har ju bevars varit teaterprimadonna ett tag i Club Nordicos revy! Sådant har en speciell inverkan - tro mig! Alla ni som vill känna teaterlivets föryngrande verksamhet - hör av er till kommande aktiviteter!
GRÖNT betyder i trafiken KLART, men det bryr sig de spanska vädergudarna inte ett dugg om. Här har det varit en studie i grått alltför länge nu. HALLÅ solen, blå himlen, var är ni någonstans? Nu är det APRIL, hör ni det? Man vill inte bli kallad "April, april, din dumma sill - jag kan dränka dig om jag vill!" Mera grönska kan man önska, och mindre plaskande och slaskande över städerna och byarna från skyarna.
Några som uppenbarligen trivs i alla fall är fåglarna häromkring. På ett hustak ett stycke bort ser jag ett par måsar som tydligen gripits av härliga vårkänslor och skuttar omkring på varann. Och nere vid stranden samlas tusentals fåglar vid utloppet från alla rikligt skummade "floder". Pippiarna får där friskt, rent, sött vatten, och mår gott, såsom i himmelen.
Nu är det påskatider. Är ni redo för en resa till Blåkulla? Vet ni att den orten är en plats i det tyska bergsmassivet Harz? Låtom oss, alla som har lust, träffas med våra kvastar vid den nya terminalen i Málaga på påskaftonskvällen! Spanjorskorna är inte intresserade, här i landet är häxornas hemvist Galicien. Där kan man köpa dessa hemska fruntimmer i form av dockor. Överalt finns dom. En av dessa hemskingar har jag här hemma och hon ska hängas upp i taket i påsk. I övrigt ska där hänga ganska snälla svenska påskkärringar. Och tuppar, hönor och gullfjuniga kycklingar ska gå omkring på borden.
En del annat har hänt mig den senaste månaden, förutom det härliga "primadonnandet". Mitt äldsta barnbarn Jesper, 8 år, kom flygande alldeles själv. Flygvärdinnorna passade honom så fint på planet och ut till mig kom han hand i hand med en spansk markvärdinna. Minsann fick jag legitimera mig innan ungen anförtroddes i min vård! Mycket bra! Det ösregnade hela veckan - stackars Jesper! Men den pojken deppade inte alls, utan trivdes med farmor, med många timmars revyrepetitioner och med dyblöta apor på Gibraltar. Allt utan att klaga. Svenskt kärnvirke i den där!
Något ledsamt har hänt också - jag har blivit av med min mobiltelefon! HUR det gick till har jag verkligen ingen aning om. Men en dag var jag ute i ärenden på stan och hade handväskan öppen då och då, för att plocka fram förväntade euro. Och plötsligt försvann min förbindelse med omvärlden - bara så där! Världen HALLÅ, var är ni nånstans? HÄR finns jag fortfarande, inkopplad i verkligheten på min fasta telefonlinje. DEN kan ingen ta ifrån mig, för den finns inte i handväskan.
Nu önskas ni alla en GLAD PÅSK med mycket ägg och sill och något gott därtill, samt en grön och god APRIL!

P.S. Torsdag 8 april klockan 16 kåserar jag om min bok "I mandelblommans land" i Hemingways bokhandel i Fuengirola. Det bjuds på tapas och vin. Välkomna!
[ingress] => "Nu grönskar det i dalens famn...." Ja visst grönskar det! Från min balkong, lite från ovan, ser jag de tidigare så vinternakna träden klädda i ljusgrönt flor. Jag gläds, och känner mig ung och grön på nytt
[headline] => Grön påsk på kusten
[page] => 0
[modified] => 20100325163815
[created] => 20100325163655
[publishStart] => 20100402074000
[publishStop] => 20100921173659
[fullArticle] => Grön påsk på kusten "Nu grönskar det i dalens famn...." Ja visst grönskar det! Från min balkong, lite från ovan, ser jag de tidigare så vinternakna träden klädda i ljusgrönt flor. Jag gläds, och känner mig ung och grön på nytt Som vanligt ringer skolklockan där på andra sidan gatan, nej TJUTER den, klockan nio varje vardagsmorgon och några hundra skolbarn väller in på på skolgården. Numera är dom alla utrustade med illgröna rullbagar. Det ser ut som ett lemmeltåg av tjocka, gröna skalbaggar – fast det är skolbagar!
Själv känner mig nu ung och grön igen. Har ju bevars varit teaterprimadonna ett tag i Club Nordicos revy! Sådant har en speciell inverkan - tro mig! Alla ni som vill känna teaterlivets föryngrande verksamhet - hör av er till kommande aktiviteter!
GRÖNT betyder i trafiken KLART, men det bryr sig de spanska vädergudarna inte ett dugg om. Här har det varit en studie i grått alltför länge nu. HALLÅ solen, blå himlen, var är ni någonstans? Nu är det APRIL, hör ni det? Man vill inte bli kallad "April, april, din dumma sill - jag kan dränka dig om jag vill!" Mera grönska kan man önska, och mindre plaskande och slaskande över städerna och byarna från skyarna.
Några som uppenbarligen trivs i alla fall är fåglarna häromkring. På ett hustak ett stycke bort ser jag ett par måsar som tydligen gripits av härliga vårkänslor och skuttar omkring på varann. Och nere vid stranden samlas tusentals fåglar vid utloppet från alla rikligt skummade "floder". Pippiarna får där friskt, rent, sött vatten, och mår gott, såsom i himmelen.
Nu är det påskatider. Är ni redo för en resa till Blåkulla? Vet ni att den orten är en plats i det tyska bergsmassivet Harz? Låtom oss, alla som har lust, träffas med våra kvastar vid den nya terminalen i Málaga på påskaftonskvällen! Spanjorskorna är inte intresserade, här i landet är häxornas hemvist Galicien. Där kan man köpa dessa hemska fruntimmer i form av dockor. Överalt finns dom. En av dessa hemskingar har jag här hemma och hon ska hängas upp i taket i påsk. I övrigt ska där hänga ganska snälla svenska påskkärringar. Och tuppar, hönor och gullfjuniga kycklingar ska gå omkring på borden.
En del annat har hänt mig den senaste månaden, förutom det härliga "primadonnandet". Mitt äldsta barnbarn Jesper, 8 år, kom flygande alldeles själv. Flygvärdinnorna passade honom så fint på planet och ut till mig kom han hand i hand med en spansk markvärdinna. Minsann fick jag legitimera mig innan ungen anförtroddes i min vård! Mycket bra! Det ösregnade hela veckan - stackars Jesper! Men den pojken deppade inte alls, utan trivdes med farmor, med många timmars revyrepetitioner och med dyblöta apor på Gibraltar. Allt utan att klaga. Svenskt kärnvirke i den där!
Något ledsamt har hänt också - jag har blivit av med min mobiltelefon! HUR det gick till har jag verkligen ingen aning om. Men en dag var jag ute i ärenden på stan och hade handväskan öppen då och då, för att plocka fram förväntade euro. Och plötsligt försvann min förbindelse med omvärlden - bara så där! Världen HALLÅ, var är ni nånstans? HÄR finns jag fortfarande, inkopplad i verkligheten på min fasta telefonlinje. DEN kan ingen ta ifrån mig, för den finns inte i handväskan.
Nu önskas ni alla en GLAD PÅSK med mycket ägg och sill och något gott därtill, samt en grön och god APRIL!

P.S. Torsdag 8 april klockan 16 kåserar jag om min bok "I mandelblommans land" i Hemingways bokhandel i Fuengirola. Det bjuds på tapas och vin. Välkomna!
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

[14] => Array
(
[id] => 13160
[sectionId] => 60
[priority] => 9
[publish] => y
[body] => Att flyga i stort fint rymligt plan med Iberia är inte alls dumt. Gott om plats för knäna, god mat och dryck som ingår i priset, filt och kudde till natten. Det var alltså långflygning; tio timmar från Madrid till Havanna. Vi startade sent på eftermiddagen och landade på kvällen – och ändå var det nattflygning. Alldeles kolsvart var det, förutom några läslampor som lyste, liksom fullmånen utanför. Och så damp man då ner i en ganska annorlunda värld.
Pengar behöver dom på Kuba och har därför byggt en massa tjusiga hotell för att locka turister. Dom flesta ligger på en halvö som heter Varadero, där dessa flotta anläggningar ligger tätt. Men först stannade jag i huvudstaden Havanna några dygn och bodde då på Hotel Nacional. Detta hotell är från år 1930, den tid då alla kändisar från USA, inklusive maffian, invaderade ön. Jag kände mig litet filmstjärneaktig när jag gick omkring i detta palats, omgiven av porträtt på kungar och presidenter, filmstjärnor och musiker. DÅ hade alla varit klädda i det elegantaste som fanns, men NU vimlade hotellet av turister i shorts, keps och ryggsäck. Finast av alla var personalen i strikta uniformer.
I Varadero bebodde jag ett av alla strandhotellen. Utsikten från mitt fönster var som en bild ur en smashig broschyr; jättestora blå pooler, dungar av kokospalmer, och bakom alltihop det skimrande blågröna karibiska havet. Sanden kritvit och inbjudande. Den bjöd mig till sig en dag - men det var ingen idé att försöka bada. Starka vågor kastade omkull alla som försökte, och bottnen gick upp och ner med stora hålor. Så det blev till att simma i pool. Vattnet var rätt kallt, så precis som här var jag nästan den enda som badade. Tänk vad det är bra att vara viking!
Tittade på en massa utländska TV-kanaler (som bara får finnas för utlänningar) och såg snökaoset i USA. Snön vräkte ner ända nere i Florida, och eftersom det ligger mycket nära Kuba så var det ofta isiga vindar som drog in. Palmerna svajade, alla turister drog sig inomhus och den dagliga kvällsunderhållningen från en scen i parken blev inställd. Annars var det danstrupper som framträdde där till den inhemska musiken: rumba, cha-cha och salsa. Förresten fanns det musikgrupper överallt på torgen i städer och byar och man kunde gott ta sig en svängom och vicka på rumpan.
Här i Spanien är ju människor väldigt snälla - men nu har jag träffat dom som är ÄNDÅ snällare! Kubanerna. Nånting så vänligt och leende, varmt och kramigt har jag aldrig mött. ALLRA gulligast var dom mot mig, för jag var den enda turisten som kunde tala spanska. Det tog dom som en ren komplimang och jag blev nästan sönderkramad. Där ser man vad nyttigt det är att kunna språk! Övriga mängder av turister var huvudsakligen från Kanada, resten var skandinaver, tyskar och holländare.

Invånarna i USA får INTE resa till Kuba - förhållandet mellan de båda ländera är mycket frostigt efter krig, hot och hat. Men "amerikanare" finns det mängder av i alla fall - nämligen tusentals dollargrin från 50-talet. Dom blev kvarlämnade när Fidel Castro bryskt körde ut alla amerikaner och beslagtog allt vad dom hade. Detta skedde vid revolutionen 1959. Bilar fanns det alltså kvar, och nu har kubanerna dom och kör glatt omkring med dessa gamla vrålåk. Reservdelar finns inte, men man lagar och fixar och donar efter bästa förmåga. Att köpa ny bil är det verkligen inte många som har råd med.

Lönerna är minimala, och det visar sig genom att många akademiker lämnar sina arbeten som läkare, lärare, jurister och ingenjörer, för att i stället jobba som dörrvaktmästare eller väskbärare på hotellen. Dricksen dom får är mycket större än deras vanliga lön..!
I skrivande stund ser jag ett stycke blå himmel utanför fönstret, och ett par försiktiga solstrålar. TÄNK om det blir vår nu! En sån där härlig spansk vår med massor av mimosa. Då blir jag så glad, och fortsätter att trivas. Barnbarnet Jesper anländer med flyg alldeles själv, så det blir mycket att hitta på kommande vecka. Den nya fantastiska lekparken i Fuengirola måste prövas, och så har vi ju Zoo och delfinarium och aporna i Gibraltar att titta på.

Sedan kommer Club Nórdicos revy "Nybyggarna" att spelas ett antal gånger, och ni alla är varmt välkomna att ta del av Karl-Oskars och Kristinas öden och äventyr. Det raljeras friskt om spanska krångligheter och svenska fånigheter.

NU precis har solstrålar slagit sig ner på min balkong, och jag måste genast ut och NJUTA! Hej så länge!
[ingress] => Nä, nu är jag trött på det här! Klimatet menar jag. Det är ju så med dagarna att regnar den ena så åskar den andra. Brak och dunder, gått och vått, plask och blask. När jag var som allra tröttast härom veckan så gav jag upp och flög i väg till Karibien. Kuba närmare bestämt.
[headline] => Sväng till tropikerna
[page] => 0
[modified] => 20100302145620
[created] => 20100222163450
[publishStart] => 20100305074000
[publishStop] => 20100821173459
[fullArticle] => Sväng till tropikerna Nä, nu är jag trött på det här! Klimatet menar jag. Det är ju så med dagarna att regnar den ena så åskar den andra. Brak och dunder, gått och vått, plask och blask. När jag var som allra tröttast härom veckan så gav jag upp och flög i väg till Karibien. Kuba närmare bestämt. Att flyga i stort fint rymligt plan med Iberia är inte alls dumt. Gott om plats för knäna, god mat och dryck som ingår i priset, filt och kudde till natten. Det var alltså långflygning; tio timmar från Madrid till Havanna. Vi startade sent på eftermiddagen och landade på kvällen – och ändå var det nattflygning. Alldeles kolsvart var det, förutom några läslampor som lyste, liksom fullmånen utanför. Och så damp man då ner i en ganska annorlunda värld.
Pengar behöver dom på Kuba och har därför byggt en massa tjusiga hotell för att locka turister. Dom flesta ligger på en halvö som heter Varadero, där dessa flotta anläggningar ligger tätt. Men först stannade jag i huvudstaden Havanna några dygn och bodde då på Hotel Nacional. Detta hotell är från år 1930, den tid då alla kändisar från USA, inklusive maffian, invaderade ön. Jag kände mig litet filmstjärneaktig när jag gick omkring i detta palats, omgiven av porträtt på kungar och presidenter, filmstjärnor och musiker. DÅ hade alla varit klädda i det elegantaste som fanns, men NU vimlade hotellet av turister i shorts, keps och ryggsäck. Finast av alla var personalen i strikta uniformer.
I Varadero bebodde jag ett av alla strandhotellen. Utsikten från mitt fönster var som en bild ur en smashig broschyr; jättestora blå pooler, dungar av kokospalmer, och bakom alltihop det skimrande blågröna karibiska havet. Sanden kritvit och inbjudande. Den bjöd mig till sig en dag - men det var ingen idé att försöka bada. Starka vågor kastade omkull alla som försökte, och bottnen gick upp och ner med stora hålor. Så det blev till att simma i pool. Vattnet var rätt kallt, så precis som här var jag nästan den enda som badade. Tänk vad det är bra att vara viking!
Tittade på en massa utländska TV-kanaler (som bara får finnas för utlänningar) och såg snökaoset i USA. Snön vräkte ner ända nere i Florida, och eftersom det ligger mycket nära Kuba så var det ofta isiga vindar som drog in. Palmerna svajade, alla turister drog sig inomhus och den dagliga kvällsunderhållningen från en scen i parken blev inställd. Annars var det danstrupper som framträdde där till den inhemska musiken: rumba, cha-cha och salsa. Förresten fanns det musikgrupper överallt på torgen i städer och byar och man kunde gott ta sig en svängom och vicka på rumpan.
Här i Spanien är ju människor väldigt snälla - men nu har jag träffat dom som är ÄNDÅ snällare! Kubanerna. Nånting så vänligt och leende, varmt och kramigt har jag aldrig mött. ALLRA gulligast var dom mot mig, för jag var den enda turisten som kunde tala spanska. Det tog dom som en ren komplimang och jag blev nästan sönderkramad. Där ser man vad nyttigt det är att kunna språk! Övriga mängder av turister var huvudsakligen från Kanada, resten var skandinaver, tyskar och holländare.

NU precis har solstrålar slagit sig ner på min balkong, och jag måste genast ut och NJUTA! Hej så länge!
[puff] =>
[member] => p
[commercialArticle] => n
[includeInRss] => 1
[intressenter] =>
[deletionHash] =>
)

)

Kersti Lindström

På återseende

KERSTI LINDSTRÖM. Tolv år på Costa del Sol - ett helt dussin, söta som russin. Varför valde jag denna plats på jorden? Jo, för att min man och jag varit här så många gånger som turister, hade bilat runt i myllrande städer och vita byar, längs slingriga bergsvägar och blivit alldeles betagna. Minnena var starka, så här slog jag mig ner som en förväntansfull flyttfågel.
[läs mer]

Avslutat kapitel

KERSTI LINDSTRÖM. O, Saliga Dag - Uppståndelsens Dag! Det var på själva Påskdagen som det hände, inte bara för Herren Jesus, utan också för mig. Plötsligt kunde jag uppstiga ur rullstolen, och vandra omkring utan att det gjorde ont. Några steg UTAN kryckor till och med. LYCKA!
[läs mer]

Livet rullar på

KERSTI LINDSTRÖM. Man kan ramla, och så kan man RAMLA. Det senare hände mig härom veckan - med en SMÄLL hamnade jag på rumpan på stengolvet. Slutet på historien blev att jag fick våldsamt ont i slutet. Ambulans - lasarett - röntgen. Sprutor och mediciner och dropp. Samt HOPP om att få komma hem snarast möjligt.
[läs mer]

Kom till ett yrväder

KERSTI LINDSTRÖM. Nu har jag haft februarilov. Det blev inrikes denna gång; en vecka i Las Palmas. Jag tänkte mig att där kunde man nog bada i havet. Det kunde man inte.
[läs mer]

Spansk vinterskrud

KERSTI LINDSTRÖM. Så har den då äntligen tagit slut, denna oändliga januari. Jag har alltid tyckt att den är så förskräckligt lååång! Det finns ju flera månader som har lika många dagar- med den här, den tar tid på sig!
[läs mer]

Irrfärder i december

KERSTI LINDSTRÖM. På decembervägar kan man hamna i de konstigaste kringelikrokar, såväl i Spanien som på andra ställen i Europa.
[läs mer]

Jul i hela världen

KERSTI LINDSTRÖM. Tänk, att nu är det strax jul igen! Det är det i ett kör, tycker jag. Man hinner knappt lägga undan alla stjärnor, ljusstakar och tomtar förrän dom ska fram igen. Naturligtvis är det härligt och underbart med julen, men den har en tendens att upprepa sig!
[läs mer]

Olika marknader

KERSTI LINDSTRÖM. Nu är det marknad igen i Fuengirola. Tisdag och lördag, tisdag och lördag, i all evighet amen. Borta är Ferian, puts väck alla karuseller och åkauppochner-maskiner. Försvunna alla hästar, ryttare och volangdamer.
[läs mer]

I valet och kvalet

KERSTI LINDSTRÖM. Nu har man valt och fullgjort sin medborgerliga plikt, och NU äntligen är allt fullbordat. Om det blir fullkomligt återstår att se! Alliansen vann valet, men hamnade sedan i kvalet eftersom någonting gick galet. Hoppas att dom ändå kan styra den svenska skutan stadigt framåt!
[läs mer]

Musikaliskt tågande

KERSTI LINDSTRÖM. Sverige, Sverige, Fosterland! I denna "vår längtans bygd" har jag tillbringat min sommar. Tänk att solen strålade varmt och gott i flera veckor, och Hanöbuktens vatten var skönt och välkomnande.
[läs mer]

Som i en veckotidning

KERSTI LINDSTRÖM. Midsommar i Sverige. I Stockholmstrakten strålar solen från en blå himmel och den där speciella sommarlyckokänslan spritter som champagne i kroppen.
[läs mer]

En kärleksmånad

KERSTI LINDSTRÖM. Månades kolumn är fylld av hav och strand, sol, blå himmel och musik. Låt oss börja med musiken! Hela morgonen har jag avnjutit en musikalisk föreställning från min balkong.
[läs mer]

Spänna musklerna

KERSTI LINDSTRÖM. "Sköna maj välkommen till vår bygd igen..." Dubbelt välkommen är du, kära Maj, om du strör ut mängder av varmt solsken över oss och låter oss glömma alla åskmoln och askmoln som så länge fördunklat vår himmel!
[läs mer]

Grön påsk på kusten

KERSTI LINDSTRÖM. "Nu grönskar det i dalens famn...." Ja visst grönskar det! Från min balkong, lite från ovan, ser jag de tidigare så vinternakna träden klädda i ljusgrönt flor. Jag gläds, och känner mig ung och grön på nytt
[läs mer]

Sväng till tropikerna

KERSTI LINDSTRÖM. Nä, nu är jag trött på det här! Klimatet menar jag. Det är ju så med dagarna att regnar den ena så åskar den andra. Brak och dunder, gått och vått, plask och blask. När jag var som allra tröttast härom veckan så gav jag upp och flög i väg till Karibien. Kuba närmare bestämt.
[läs mer]

Kersti Lindström

På återseende

Avslutat kapitel

Livet rullar på

Kom till ett yrväder

Spansk vinterskrud

Irrfärder i december

Jul i hela världen

Olika marknader

I valet och kvalet

Musikaliskt tågande

Som i en veckotidning

En kärleksmånad

Spänna musklerna

Grön påsk på kusten

Sväng till tropikerna

Följ oss

Vädret i Málaga

Senaste SK

REKOMMENDERAT

Senaste nytt

SK Premium+

Costa del Sol

Costa Blanca

Balearerna

Kanarieöarna

Fråga SK

Radannonser

Evenemang

Bostadsmarknaden

Arkivrussin