Att få vandra den historiska pilgrimsleden mot Santiago, El Camino som den kallas, är en dröm för många. Santiago de Compostela är ett av världens stora pilgrimsmål. Här anses aposteln Jakob ligga begravd.

Ända sedan medeltiden har människor kommit vandrande hit från hela Europa för att finna syndernas förlåtelse. Några gör fortfarande vandringen av religiösa skäl. Andra för att de vill finna sig själva. En hel del söker en fysisk utmaning. Andra vill uppleva en annorlunda semester. Att få lämna vardagen bakom sig under en vecka och bara vandra från morgon till kväll är onekligen något helt annat än en solsemester.

Under mer än tusen år har människor vandrat till Santiago de Compostela. Jakobsleden är därmed en viktig del av Europas historia. Även i tider med krig och epidemier kom pilgrimerna hit till Spaniens nordvästra hörn. Jakobsleden var alltid fredad. I mötet mellan alla dessa människor från olika nationer och folkslag byttes tankar och kunskaper för att spridas vidare över kontinenten. Idéhistoriker brukar till och med säga att det var längs vägen till Santiago som den moderna västerländska civilisationen skapades. Här föddes Europatanken.

Vandringsleden som går genom norra Spanien är välorganiserad och märkt med skyltar med pilgrimsmusslor. På lagom avstånd för en dags vandring finns vandrarhem där pilgrimerna kan sova och duscha till en minimal kostnad. Den som vill ha rena lakan kan förstås välja hotell och hostal som finns i byarna som passeras.

För att bli godkänd som pilgrim måste man bevisa att man vandrat minst 100 kilometer av sträckan. Det gör man bekvämt på en vecka. De som söker en större utmaning går hela den spanska sträckan som startar vid gränsen mot Frankrike och som är totalt drygt åttio svenska mil. Den brukar ta en månad. Det går att avbryta och återkomma nästa år. Numera finns till och med en utstakat vandringsled som startar ända uppe i Skandinavien, perfekt för dem som har ett år ledigt.

Speciellt heligt anses det att göra vandringen ett år som detta när Jakobsdagen den 25 juli infaller på en söndag. Dessa jubelår som infaller väldigt oregelbundet kallas för Jakobsår, Jacobeo som man säger på spanska eller Xacobeo på galiciska. Då öppnas katedralens stora port för att alla pilgrimer ska kunna tas emot.

De senaste årens Jakobsår har varit täta; 1993, 1999, 2004 och 2010. Nu kommer det att dröja ända till år 2021 innan den 25 juli infaller på en söndag igen. Under Jakobsåren brukar alltid nya besöksrekord slås. Under 2004 skedde en fördubbling jämfört med Jakobsåret 1999. Inför år 2010 väntas över tvåhundratusen pilgrimer.
Innan start skaffar sig vandraren ett pilgrimspass som stämplas i kyrkor och härbergen längs vägen. I Santiago tas pilgrimerna emot i palatset Oficina de Acogida al Peligrino som ligger strax till höger om katedralen. Här visar man upp pilgrimspasset och får då ett certifikat som bekräftar prestationen. Många väljer förstås att gå utan ett pilgrimspass, de räknas därför ej in i statistiken som därmed inte är helt säker.

Men minst femhundra svenskar kommer att vandra till Santiago under 2010 om intresset från tidigare år håller i sig. Möts vi i Santiago i sommar?