Rådet för nationalskatter, som ansvarar för basilikan, baserar sitt beslut på en rapport som gör gällande att det ej föreligger någon fara för de arbetare som ska ta sig in i kryptorna. Även om det förekommer både sprickor och vattenläckage uppges viloplatserna vara stabila.

Det finns drygt 33 000 kroppar av stupade på båda sidor i det spanska inbördeskriget. Många av dem flyttades från sina ursprungliga gravar till Valle de los Caídos 1958, mot de anhörigas kännedom och uttryckliga tillstånd. I dagsläget har 33 familjer krävt att få ut sina anhörigas rester, för att ge dem en självvald begravningsplats.

Det var de anhöriga till två stupade republikaner, bröderna Manuel och Antonio Ramiro Lapeña som först fick rätt i domstol 2016 att få ut resterna av sina kära. En annan av de som vänt sig till domstol är en 86-årig kvinna vars far begravts vid platsen, mot familjens vilja.

Klartecknet att gå in i kryptorna ses som ett viktigt steg för att flytta resterna, även om det inte är definitivt. Det återstår fortfarande att se om resterna är i sådant skick att de kan identifieras och flyttas.

Valle de los Caídos är föremål för debatt om vilket framtida status platsen ska ha, efter att diktatorn Francos kvarlevor i oktober flyttades därifrån, 44 år efter hans död.