Spansk media uppmärksammar gängvåldet i Sverige
12 maj 2026 | 07:00SPANIEN RIKS Medier i Spanien har börjat rapportera om hur det svenska välfärdssamhället har utvecklats till en rekryteringsbas för tonåriga yrkesmördare som utför grova våldsbrott på uppdrag. Fenomenet har spridit sig utanför Sveriges gränser och lett till att unga svenska medborgare gripits för planerade morduppdrag även i Spanien.
Under 2024 identifierade svenska myndigheter omkring 1.700 ungdomar under 18 år med kopplingar till kriminella nätverk. Samtidigt rapporteras en kraftig ökning av fall där barn under 15 år är involverade i mord eller mordförsök.
Europol använder termen violence as a service, där våld har blivit en tjänst som köps och säljs digitalt. Genom krypterade appar som Telegram och sociala medier som Instagram och TikTok rekryteras barn så unga som tio år för uppdrag som beskrivs som dataspelsliknande utmaningar.
I Spanien har polisen nyligen genomfört flera insatser mot denna typ av brottslighet. I Alicante avstyrdes ett nätverk som leddes av ett svenskt par och deras 15-årige son. Gruppen rekryterade unga svenskar för att utföra morduppdrag.
Liknande händelser har rapporterats i Marbella och Benalmádena, där bilden av solsemestrande skandinaver delvis svärtas av en verklighet präglad av gänguppgörelser och skottlossningar på öppen gata. Mordet på den svenske rapparen Hamza Karimi i Marbella är ett av de mest uppmärksammade fallen i den växande transnationella brottsligheten.
Enligt Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, beror utvecklingen på flera samverkande faktorer. Trots att den generella ungdomsbrottsligheten i Sverige har minskat har det grova skjutvapenvåldet koncentrerats till specifika kriminella nätverk.
Han pekar på hög tillgång till vapen och en mycket lönsam narkotikamarknad som centrala drivkrafter. Narkotikahandeln i Sverige beräknas omsätta mellan 300 och 600 miljoner euro varje år, vilket skapar starka incitament för konflikter som nu utspelar sig både i Sverige och utomlands.
Den politiska debatten i Sverige har till följd av våldsvågen kommit att handla om sänkt straffmyndighetsålder och utökade befogenheter för polisen, såsom visitationszoner. Samtidigt varnar barnrättsorganisationen Bris för att en hårdare straffrättslig linje kan leda till att de kriminella nätverken rekryterar ännu yngre barn för att kringgå straffmyndighetsåldern. Amnesty International och Civil Rights Defenders har dessutom kritiserat att de föreslagna visitationszonerna riskerar att drabba ungdomar med invandrarbakgrund oproportionerligt och fördjupa misstron mot polisen i redan segregerade områden.
Organisationerna betonar att problemen i grunden bottnar i segregation och svaga framtidsutsikter i utsatta områden.
Källa: elDiario.es
Kommentarer