Sex domare av totalt elva röstade 14 juli för att annullera några av punkterna i det lagdekret som centralregeringen införde, i samband med att pandemin bröt ut 2020. Närmare bestämt den 14 mars.

Domen stödjer åtgärderna i sig, men slår fast att det rent juridiskt skulle ha behövts ett undantagstillstånd, inte ett nödläge för att genomföra dem. Detta då det inte enbart handlade om begränsningar utan om upphävande av grundläggande mänskliga rättigheter. Det skriver tidningen El País.

Domstolens ställningstagande är ett svar på ett överklagande från högerpartiet Vox. Utfallet fastställer att beslutet om en total lockdown från första början skulle ha tagits av kongressen, inte av regeringen. Deklarationen av dekretet som författningsvidrigt ställer dock inte regeringen till svars för den skada som företag och näringsidkare led på grund av nedstängningen, då dessa åtgärder försvaras av domstolen. Däremot kan privatpersoner som bröt mot utegångsförbudet och bötfälldes för detta, begära pengarna tillbaka.

Domstolen behövde två olika plenarsammanträden och totalt 15 timmars debatt för att nå fram till domen, som alltså inte föregicks av någon konsensus. Utfallet, som delvis finner nödlägsdekretet ha att gå emot konstitutionen, blir prejudicerande för framtiden. Om det vid något tillfälle skulle finnas behov av en ny lockdown måste regeringen hädanefter be kongressen att utlysa undantagstillstånd.

Regeringen försvarar hemkarantänen med att den räddade 450.000 liv. Den nyutnämnda justitieministern Pilar Llop säger att de respekterar men inte delar domstolens ställningstagande. Jurister experter på författningsrätt poängterar behovet vid tidpunkten av att agera snabbt och det faktum att regeringen vid tidpunkkten kritiserades för att inte reagera tillräckligt snabbt. Ett undantagstillstånd, menar de, skulle ha försenat åtgärderna ytterligare.