Val med hot om katastrof

SPANIEN RIKS När spanjorerna går till valurnorna 23 juli väntas många snarare rösta mot vad de fruktar mest, än av sympati för något konkret parti. Det är åtminstone vad huvudkandidaterna räknar med, då valkampanjen fokuserat på de påstådda faror som hägrar om motparten kommer till makten.

Det ordinarie riksvalet skulle egentligen ha hållits i december, men regeringschefen Pedro Sánchez valde att kalla till nyval direkt efter kommun- och regionvalen 28 maj, där högerpartierna gick starkt framåt. Nu hålls för första gången i demokratisk tid ett riksval mitt i juli, något som kritiserats hårt av Sánchez rivaler. Då många spanjorer är på semester så här års försvårar valdatumet såväl röstningen som sammansättningen av de olika valstationerna. Spekulationer om att valdeltagandet kan bli rekordlågt motsägs dock av det rekordstora antalet poströster, som överstiger 2,6 miljoner. Dessutom är den politiska situationen så polariserad att detta också väntas mobilisera väljarkåren.

Högerns framgångar i kommun- och regionvalen tillskrivs till stor del att många traditionella vänsterväljare stannat hemma. Regeringspartierna PSOE och Sumar (Unidas Podemos) har därför försökt mobilisera sina anhängare genom att varna för allvarliga konsekvenser om högern kommer till makten i Spanien. De hänvisar till de många uppgörelser som Partido Popular gjort med Vox på såväl regional- som kommunal nivå och som i flera uppmärksammade fall lett till censur av både regnbågsflaggan under Pride-veckan och teaterpjäser, liksom animerade filmer som extremhögern finner vara indoktrinerande.

En majoritet av opinionsundersökningarna pekar på att Partido Popular kommer att få flest röster och mandat, men däremot inte egen majoritet. Det skulle betyda att de blir beroende av stöd från högerradikala Vox för att komma till makten. PP-ledaren Alberto Núñez Feijóo insisterar dock på att han vill uppnå ett valresultat som innebär att han slipper förhandla med Vox. Om inte egen majoritet så åtminstone en så övertygande seger att han lyckas förmå PSOE att lägga ner sina röster för att möjliggöra en enpartiregering.

För att erhålla så många röster som möjligt har Partido Popular fokuserat sin valkampanj på de partier som socialistpartiet PSOE varit avhängigt av under den rådande mandatperioden och som de väntas vara än mer beroende av, om vänstern mot förmodan skulle sitta kvar vid makten. Det rör sig förutom om koalitionspartnern Sumar (Unidas Podemos), om de katalanska och baskiska nationalisterna.

Det är socialistpartiet PSOE som legat i underläge i opinionsundersökningarna och regeringschefen Pedro Sánchez har haft en intensiv valkampanj för att försöka vända trenden. Sánchez har ställt upp i ett otal intervjuer även i de mest kritiska medierna och han har haft draghjälp av tidigare socialistiske regeringschefen José Luís Rodríguez Zapatero, som turnerat runt om i Spanien och även givit en rad intervjuer i tidningar, radio och på tv. Sánchez har även den senaste veckan kortat ner sin närvaro i internationella sammankomster, för att kunna vara med på valmöten i Spanien samma kväll.

PP-ledarens strategi har varit annorlunda, främst när det gäller offentliga exponeringar. Mot bakgrund av det stora försprång han tilldelats i enkäterna har Alberto Núñez Feijóo sållat ordentligt i sina framträdanden. Han har endast ställt upp på en partiledardebatt, med Pedro Sánchez, och lös med sin frånvaro när Sánchez, Yolanda Díaz från Sumar och Vox-ledaren Santiago Abascal debatterade i direktsändning på rikstelevisionen RTVE 19 juli. Två dagar tidigare hade Feijóo låtit sig intervjuas i just RTVE och där avslöjats med att lämna falska uppgifter. Precis som vid debatten med Pedro Sánchez, efter vilken PP-ledaren anklagades för en mängd osanningar, vidhöll Núñez Feijóo återigen att Partido Popular alltid höjt pensionerna minst i nivå med inflationen. RTVE:s reporter Silvia Intxaurrondo rättade honom och påpekade att under tre år när Mariano Rajoy var regeringschef höjdes pensionerna mindre än inflationen.

PP-ledaren publicerade en rättelse på Twitter, efter intervjun, men utan att medge att han givit felaktiga uppgifter. Samtidigt har höga poster inom Partido Popular öppet kritiserat rikstelevisionen för att vara partisk när den ifrågasatt oppositionsledarens felaktiga uppgifter.

En annan stor kontrovers har gällt behandlingen av poströsterna, som alltså är rekordmånga inför detta val. Det faktum att det sammanfallit med semestertider har tvingat postverket Correos att anställa mer än 10.000 vikarier. Partido Popular, med Alberto Núñez Feijóo i spetsen, har antytt att ledningen för Correos medvetet försvårat poströstningen, trots att en stor del av postkontoren utökat sina öppettider och valnämnden dessutom förlängde tidsfristen för att lämna in poströsterna med 14 timmar, till 21 juli klockan 14.00.

Valresultatet 23 juli väntas till stor del vara avhängigt av valdeltagandet. Då högerväljarna anses vara de mest motiverade att rösta i dagsläget behöver vänstern ett så högt valdeltagande som möjligt om de ska ha någon chans att hämta in försprånget i de olika opinionsundersökningarna. För att lyckas med detta har de fokuserat på att likställa Partido Popular med Vox och varna för att Spanien står inför risken att kastas tillbaka åtskilliga årtionden i individuella rättigheter, om extremhögern släpps in i regeringen.

Såväl PP som Vox varnar i sin tur för en katastrofal framtid om Pedro Sánchez får nytt förtroende och tillåts kohandla med "Vänsterradikalerna" från Sumar, de katalanska "kuppmakarna" och "ETA:s sympatisörer" EH Bildu.

Snarare än vilken kandidat som mest faller väljarna i smaken, verkar den avgörande frågan på söndag vara vilken teoretisk regeringspartner som skrämmer mest och mobiliserar väljarna i störst utsträckning till valurnorna.

Mats Björkman Sydkusten