Fulare kust för dyra pengar

PLUS MATS BJÖRKMAN Det är sannerligen inte lätt att vara makthavare och fatta rätt beslut alla gånger. Ibland blir det fel på grund av okunskap, ibland av ren dumhet och några gånger är förklaringen tyvärr korruption. Jag låter det vara osagt vad orsaken är i detta konkreta fall, men resultatet kunde svårligen ha blivit sämre.

PLUS MATS BJÖRKMAN Det är sannerligen inte lätt att vara makthavare och fatta rätt beslut alla gånger. Ibland blir det fel på grund av okunskap, ibland av ren dumhet och några gånger är förklaringen tyvärr korruption. Jag låter det vara osagt vad orsaken är i detta konkreta fall, men resultatet kunde svårligen ha blivit sämre.

I decennier har det planerats att uppföra ljudbarriärer vid kustvägen A-7 i Marbella och angränsande kommuner. Som med många andra projekt drogs detta i långbänk, men de senaste månaderna har byggandet tagit fart rejält. Olyckligtvis.

De kortsiktiga avigsidorna har varit de trafikstockningar som rått hela sommaren vid motorvägens genomfart i Marbella. Trafikstörningarna är visserligen besvärande, men temporära. Värre är de långsiktiga avigsidorna, som är av det permanenta slaget.

Det paradoxala i sammanhanget är att de ljuddämpande panelerna uppförts av miljöskäl, för att begränsa bullret från kustvägen på tätbebyggda sträckor. Panelernas effekter kan dessutom kraftigt ifrågasättas av oss som hunnit färdas bakom dem. Minskningen av bullret verkar nämligen obefintlig.

Desto mer påfallande är den visuella miljöförstöring som uppstått. På många håll har det satts upp ogenomskinliga paneler som skymmer de vyer man hittills haft när man färdats på kustvägen. Med skärmar på båda sidor om motorvägen har det på flera håll skapats en artificiell korridor som förhindrar all utsikt och njutning av färden.

Som om skärmarna inte vore tillräckligt fula i sig har det inte tagit många timmar innan de förvandlats till jättelika dukar för graffitimålare. Även på de platser där det satts upp genomskinliga paneler har klottrarna farit fram och bidragit till att förfula miljön ytterligare.

Okontrollerad graffiti är något jag hittills förknippat med slumområden. Nu tar eländet alltså upp en allt större del av landskapet i områden som Marbella, där jag själv bor.

Dysterheten över situationen förstärks av insikten om att kalaset kostar oss skattebetalare en förmögenhet. Bara i Marbella har det statliga näringsdepartementet avsatt ett anslag på 13,1 miljoner euro. Min fru Carmen svär högt varje gång hon ser skärmarna och frågar sig i vems fickor pengarna hamnat.

Jag har inte tillräcklig information för att göra gällande att det förekommit korruption, men det är definitivt inte otänkbart. Oavsett vilket har vi till ett mycket högt pris lyckats förfula Costa del Sol avsevärt.

Mats Björkman Sydkusten