Alternativ pilgrimsled lanseras inför 2027

PLUS Provinsstyrelsen i A Coruña satsar på att etablera pilgrimsleden till San Andrés de Teixido som ett alternativ inför det heliga året 2027. Målet är att minska trängseln i Santiago de Compostela och samtidigt lyfta fram en av Europas mest dramatiska kuststräckor och dess uråldriga kulturarv.

PLUS Provinsstyrelsen i A Coruña satsar på att etablera pilgrimsleden till San Andrés de Teixido som ett alternativ inför det heliga året 2027. Målet är att minska trängseln i Santiago de Compostela och samtidigt lyfta fram en av Europas mest dramatiska kuststräckor och dess uråldriga kulturarv.

Bakom satsningen finns en ambition att bredda turismen bortom de traditionella pilgrimslederna. Frågan stod i centrum under arrangemanget Foro de los Vivos i Valdoviño, där ledens roll som ryggrad i regionens besöksstrategi presenterades. Efter katedralen i Santiago är helgedomen i San Andrés de Teixido den mest besökta kristna vallfartsorten i Galicien. Besöksflödet har dock hittills varit mindre omfattande och främst bestått av enskilda dagsbesök, snarare än de stora skaror av pilgrimer som söker sig till Santiago de Compostela.

Vandringsleden är 50 kilometer lång och börjar i staden Ferrol. Sträckningen följer Atlantkusten genom kommunerna Narón och Valdoviño, passerar avlägsna byar som Porto do Cabo och fortsätter över bergskedjan Sierra de A Capelada, där vildhästar strövar fritt över hedarna. Området ingår i en global geopark utsedd av Unesco för sina säregna geologiska formationer. Här finns också några av Europas högsta havsklippor.

Slutmålet är San Andrés de Teixido, en liten by i kommunen Cedeira som ligger mellan branta bergväggar och Atlantens vågor. Enligt officiella befolkningsuppgifter från det nationella statistikinstitutet INE har samhället färre än 50 folkbokförda invånare, varav de flesta är äldre kvinnor. Trots den lilla bofasta befolkningen hålls byn levande av gästgiverier, konsthantverkare och den ständiga strömmen av besökare till helgedomen.

Platsens historia är en ovanlig sammansmältning av kristen tradition och förkristen mystik. De första bevarade skriftliga källorna om helgedomen är från 1100-talet, men de rituella rötterna sträcker sig tillbaka till järnåldern, mellan 700-talet före Kristus och det första århundradet efter Kristus, då keltiska bosättningar fanns i området. Provinsens företrädare beskriver rutten som en levande antropologisk och kulturell länk som förenar tusenåriga seder med modern naturturism.

Kopplingen till det förflutna syns tydligt i de folkliga sedvänjorna. Enligt ett djupt rotat galiciskt ordspråk är den som inte besöker helgedomen under sin livstid dömd att genomföra pilgrimsfärden efter döden, förvandlad till en insekt, en ödla eller något annat litet djur. Traditionen säger därför att vandrare inte ska trampa på småkryp längs vägen. Till skillnad från pilgrimsmusslorna längs Jakobsleden bär besökarna här med sig handgjorda och färgglada figurer av bröddeg, så kallade sanandresiños. De säljs som lyckoamuletter i form av bland annat båtar, händer, helgon och blommor.

Vandringen omges också av fasta ritualer. En av dem går ut på att bära med sig en sten och lägga den på något av de traditionella stenrösena längs vägen. Andra går ut på att dricka ur helgedomens källa med tre pipar och kasta brödsmulor i vattnet för att spå framtiden beroende på om brödet flyter eller sjunker. Inne i kapellet hänger votivskepp i miniatyr, skänkta av sjömän som räddats ur havsnöd.

Satsningen på pilgrimsleden har även en internationell dimension. Sedan slutet av 2025 har San Andrés de Teixido ett officiellt samarbete med den skotska pilgrimsleden Way of Saint Andrews, som under medeltiden konkurrerade med Rom och Santiago om pilgrimer. Genom samverkan med universitetet i Santiago vill provinsledningen fördjupa det kulturella utbytet mellan regionerna och erbjuda en lugnare led för vandrare som söker stillhet och autenticitet bortom de mest välbesökta stråken.

Källa: El Confidencial