Tidigare ETA-ledare slipper ut från fängelset
11 sep 2026 | 07:00SPANIEN RIKS Den baskiska regionregeringen har beslutat att bevilja öppen anstalt för ETA-medlemmen Henri Parot, som dömts för 39 mord. Beslutet möts av stark kritik från organisationen för terrorismens offer Covite, som menar att fången aldrig offentligt har uttryckt någon ånger för sina handlingar.
Henri Parot har avtjänat fängelsestraff sedan han greps i Sevilla i april 1990. Vid gripandet körde han ett fordon lastat med 300 kilo sprängämnen i syfte att genomföra ett bilbombsattentat mot den andalusiska huvudstadens centrala polisstation. Hans samlade domar för 39 mord och dussintals mordförsök överstiger 4.800 års fängelse. Sedan juli förra året har han omfattats av ett system med delvis frihet genom särskilda lättnader enligt artikel 100.2, vilket nu utökas till öppen anstalt.
Parot tillhörde kommandogruppen Argala och kopplas till några av terroristorganisationen ETA:s mest brutala attentat. Bland dåden finns bilbomben mot en kasern för Guardia Civil i Zaragoza 1987, där elva personer miste livet, däribland fem barn. Året därpå deltog han i attacken mot generaldirektoratet för Guardia Civil i Madrid, som krävde två människoliv. Han har även dömts för mordet på affärsmannen José Legasa Ubiria 1978 och på åklagaren Carmen Tagle vid den centrala domstolen Audiencia Nacional samt för inblandning i mordet på juristen Francisco Tomás y Valiente.
Organisationen för terrorismens offer Colectivo de Víctimas del Terrorismo, Covite, riktar hård kritik mot beslutet. Organisationens ordförande Consuelo Ordóñez kallar förfarandet bedrägligt och betonar att Parot varken offentligt har uttryckt någon uppriktig ånger eller brutit med terroristgruppens politiska och sociala miljö.
Enligt Covite bygger den ändrade klassificeringen på privata skrivelser och generella avståndstaganden från våld. Organisationen varnar för att beslutet snart kan ge Parot möjlighet till elektronisk övervakning utanför anstalten, vilket i praktiken skulle innebära full frihet. Ordóñez anser att den baskiska administrationens kriminalvårdspolitik fungerar som en förtäckt amnesti för att tömma fängelserna på ETA-medlemmar utan krav på verklig ånger.
Källa: El Independiente
Kommentarer