Stort ras för spanska elever i den senaste Pisa-mätningen
10 sep 2026 | 07:00SPANIEN RIKS Eleverna i Spanien noterar sitt sämsta resultat någonsin i den internationella Pisa-undersökningen. Kunskapsraset är särskilt markant i läsförståelse och matematik, vilket innebär att landet nu hamnar under genomsnittet för både OECD och Europeiska unionen.
Rapporten från OECD omfattar 760.000 ungdomar i åldrarna 15 och 16 år i 90 länder, varav 30.000 i Spanien, och visar en bred nedgång sedan mätningen 2022. Eftersom OECD räknar 20 poäng som motsvarigheten till ungefär ett helt läsår innebär tappet på 23 poäng i läsförståelse, 16 poäng i matematik och åtta poäng i naturvetenskap en påtaglig förlust av kunskapsnivå. Resultaten stannar vid 451 poäng i läsning, 457 i matematik och 477 i naturvetenskap, vilket är de lägsta nivåerna sedan mätningarna inleddes 2000.
Bland eleverna når en tredjedel inte upp till miniminivån för grundläggande förståelse i vare sig matematik eller läsning. Det innebär att 33 procent har svårigheter att lösa enkla matematiska vardagsproblem och att 32 procent saknar förmåga att förstå huvudbudskapet i en medellång text. Samtidigt är andelen högpresterande elever mycket begränsad och stannar vid två procent i läsning och fyra procent i matematik.
Statssekreteraren för utbildning, Abelardo de la Rosa, medger vid presentationen att siffrorna är dåliga och understryker behovet av självkritik och politiska åtgärder som ska diskuteras med regionerna. Raset omfattar samtliga autonoma regioner i landet, där nedgångarna i regionen Valencia och Baskien beskrivs som exceptionellt hårda. För Kataloniens del valde den regionala regeringen att exkludera drygt 23 procent av eleverna inför proven. Det medförde att OECD helt strök de katalanska siffrorna ur den internationella huvudrapporten på grund av bristande representativitet.
OECD larmar även om en bred internationell nedgång som har påverkat skolsystem över hela världen under det senaste decenniet. Som huvudsakliga drivkrafter lyfts kraftigt minskad läsning för nöjes skull, försämrad koncentrationsförmåga, bristande ordning i klassrummen, ökad mångfald i skolorna utan tillräckliga resurser samt den stora tidsåtgången framför skärmar och smarta mobiltelefoner bland unga födda under slutet av 2000-talet. I Spanien rapporterar dessutom 49 procent av rektorerna lärarbrist och 72 procent uppger att det råder brist på specialpedagoger och annan stödpersonal.
Källa: El País
Kommentarer