Tidningen El País avslöjar att en övervakningsdomare beslutat om tjänstgöring vid ett religiöst hem för förståndshandikappade i Pozuelo de Alarcón, utanför Madrid. Detta trots att både åklagarna och fängelsemyndigheterna opponerar sig mot beslutet. De hänvisar till att Urdangarín ännu ej tjänat ens en fjärdedel av sitt straff, som är på fem år och tio månaders fängelse.

Argumentet för det sociala arbetet är att underlätta fångens rehabilitering. Urdangarín tjänar sitt straff som den enda internen i en avdelning för män i kvinnofängelset i Brieva, i Ávila. Den isolering som han upplever uppges ej vara självvald och domaren anser att det är till godo både för samhället och för internen själv att han får arbeta med människor.

Iñaki Urdangarín dömdes i målet Nóos för att ha förskingrat miljontals euro genom en välgörenhetsstiftelse.