Varje gång en patient med Covid-19 läggs in på sjukhuset måste läkarna fylla i ett formulär med 300 variabler. Det är ungefär 45 minuter av byråkrati per patient som är avgörande för att kunna studera och förstå sjukdomen. Det spanska förbundet för intermedicin (SEMI) publicerade förra veckan en preliminär studie, genomförd på 150 sjukhus sedan början av pandemin, med totalt 12 200 patienter. Den sammanslagna tiden det tagit att fylla i alla dessa formulär uppgår till ett helt år, 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan. Det rör sig om den största kliniska analysen som någon gjorts i Spanien och den visar bland annat att var femte inlagd patient med covid-19 avled och att var tredje led av svår andningsinsufficiens. Det skriver tidningen El País.

Studien är fortfarande preliminär och expertgranskning saknas ännu, men slutsatserna lär bli mycket viktiga för kunskapen om viruset. Pedro Gullón, språkrör för spanska epidemiologförbundet, påpekar vikten av att inte glömma att det handlar om inlagda patienter. Det går därför inte att dra slutsatser om virusets dödlighet, då den bara inkluderar de allvarligaste fallen.
– Men oavsett vilket är detta register med kliniska patientdata, ett mycket värdefullt tillskott till forskningen.

En av aspekterna som studien bekräftar, är skillnaden i svårighetsgrad av sjukdomen relaterad till åldern. I kategorin 50 till 59 år avled 4 av 100 inlagda patienter. Bland dem över 80 år, stiger procentandelen till 42,5 procent och i gruppen över 90 år avled mer än hälften av de inlagda.
– I ett land med en stor andel äldre befolkning, med andra tidigare sjukdomar är detta väldigt viktig information, säger Ricardo Gómez Huelgas, ordförande i SEMI och en av författarna till studien.

Medelåldern på patienterna i studien låg på 69,1 år och 56,9 procent var män. De vanligaste sjukdomstillstånden utöver Covid-19 var högt blodtryck (50,2 procent), dyslipidemi (förekomsten av förhöjda eller onormala nivåer av lipider och/eller lipoproteiner i blodet, 39,7 procent) och diabetes (18,7 procent). Symtomen vid ankomsten till sjukhuset var framför allt feber (86,2 procent) och hosta (76,5 procent).

En majoritet av patienterna fick experimentell behandling mot SARS-CoV-2. De mest använda läkemedlen var hydroxiklorokin (85,7 procent) och lopinavir/ritonavir (62,4 procent). Malariamedicinen hydroxiklorokin har varit ett av de stora hoppen i kampen mot coronaviruset. Det ingick i ett massivt experiment som Världshälsoorganisationen stoppade förra veckan. Detta efter att en studie publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet, varnat för ett samband mellan hydroxiklorokin och ökad dödlighet.

Undersökningen som ligger till grund för artikeln analyserar fler än 96 000 patienter på 671 sjukhus i hela världen, där malariamedicinerna klorokin och hydroxiklorokin använts som behandling mot viruset. Enligt studien gjorde inget av medlen någon nytta för patienter med Covid-19. Tvärtom ökade de risken för arytmier och att dö.

Gómez Huelgas ber dock om försiktighet vid tolkningen av studien.
– Den visar en relation, men inte ett direkt orsakssamband. I studien finns en väldigt hög andel patienter med respirator, så det kan finnas en överrepresentation av allvarligt sjuka patienter, vilket skulle kunna förklara dödligheten. Han nämner också preliminära uppgifter, som ännu inte publicerats. Kopplingen mellan hydroxiklorokin och högre dödlighet saknas.

Den spanska kliniska studien är ett första steg utifrån vilken 60 olika forskningsprojekt utgår.
– Vi försöker generera kunskap från erfarenheten av att ha behandlat ett stort antal patienter, säger Gómez Huelgas. Vi utvecklar nu en prognostisk kalkylator för att med större precision kunna förutse vilka patienter som löper större risk för en ogynnsam utveckling och vilka det i utgångsläget borde gå bättre för.