Skärmbruk kopplas till kunskapsras bland elever
15 sep 2026 | 04:00PREMIUM Det historiska raset i den internationella Pisa-undersökningen sätter fokus på hur digitala plattformar påverkar skolelevers koncentrationsförmåga. Samtidigt som eleverna når bottennivåer drabbas för första gången även ungdomar från resursstarka hem av en kraftig kunskapsförlust.
Den senaste utvärderingen från samarbetsorganisationen OECD omfattar mer än 760.000 femtonåringar i 91 länder och visar de sämsta genomsnittliga resultaten någonsin i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I Spanien är nedgången särskilt dramatisk och innebär bottennoteringar i samtliga kategorier, med särskilt stora fall i regioner som Baskien, Valencia och Navarra.
Rapporten pekar ut digitala enheter som en central faktor bakom utvecklingen. Eleverna som testades är födda omkring 2009 och har vuxit upp med smarta mobiltelefoner, samtidigt som deras digitala vanor har blivit alltmer fragmenterade.
I Spanien uppger 29 procent av eleverna att klasskamrater distraheras av digitala enheter under merparten av eller alla lektioner, vilket resulterar i ett kunskapstapp på 16 poäng i naturvetenskap. Enligt undersökningen börjar eleverna få svårigheter att bearbeta och förstå innehållet när en text överstiger 400 ord.
Bakom distraktionen ligger enligt analysen en medveten strategi från teknikbolagen snarare än skärmarna i sig. Med framväxten av korta videoformat och algoritmstyrda plattformar har sociala medier optimerats för att fånga ungas uppmärksamhet genom ständiga belöningar. Denna mekanism står i direkt konflikt med skolarbetets krav på uthållighet och djupinlärning. En genomgång av 66 studier i tidskriften Discover Education visar att parallell användning av applikationer under studier kraftigt försvårar förmågan att filtrera information vid analys och läsning.
Ett av de mest anmärkningsvärda resultaten i rapporten är det plötsliga raset bland elever från resursstarka miljöer, en grupp som historiskt har presterat högt. I Spanien föll läsförståelsen i denna kategori med 33 poäng, vilket är dubbelt så mycket som tappet i övriga inkomstskikt och klart över OECD-genomsnittet på 20 poäng. Analytiker bedömer att de traditionella fördelarna i hem med god tillgång till böcker och kultur nu försvagas när skärmarna tar en allt större del av ungdomarnas tid.
Parallellt med skärmarnas inflytande pekar experter på djupare strukturella samhällsproblem. Nästan en fjärdedel av barnen i Spanien lever med risk för fattigdom, vilket har en direkt koppling till förutsättningarna i klassrummet. Utbildningsforskare lyfter även fram 15 år utan statliga lässatsningar och ifrågasätter om de regionala strategierna har varit tillräckliga. I Baskien, som satsar mest pengar per elev i landet men ändå uppvisar en kraftig nedgång, pekas en kombination av mycket hög teknikanvändning i klassrummen och utmaningar med det regionala språksystemet ut som möjliga förklaringar.
På den politiska arenan tilltar försöken att reglera nätjättarnas metoder. I USA tvingades koncernen Meta nyligen acceptera en förlikning på 17,1 miljarder dollar efter en stämning från över 40 delstater om skadlig plattformsdesign. Samtidigt utreds förbud och ålderskontroller i flera europeiska länder. Erfarenheter från Australien, där minst 70 procent av alla under 16 år kringgår reglerna nio månader efter lagens införande, visar dock att rena förbud har begränsad effekt så länge plattformarnas affärsmodeller förblir oförändrade.
Trots det omfattande kunskapstappet uppvisar skolan fortsatt goda resultat när det gäller sociala faktorer. Eleverna i Spanien utmärker sig internationellt genom en stark känsla av samhörighet i skolan, hög trivsel och mycket låga nivåer av mobbning jämfört med flera av världens mest högpresterande skolsystem.
Källa: elDiario.es
Kommentarer