Adolf Hitler och kvinnorna – Del 3

PLUS Adolf Hitlers syn på kvinnor var minst sagt diskriminerande. Så här uttryckte han sig i ett av sina bordssamtal: ”Det finns väl ingenting härligare än att uppfostra en ung flicka. En tös på arton år är mjuk som vax. Det måste vara möjligt för en man att sätta sin stämpel på vilken flicka som helst. Kvinnan vill inte heller någonting annat.”

PLUS Adolf Hitlers syn på kvinnor var minst sagt diskriminerande. Så här uttryckte han sig i ett av sina bordssamtal: ”Det finns väl ingenting härligare än att uppfostra en ung flicka. En tös på arton år är mjuk som vax. Det måste vara möjligt för en man att sätta sin stämpel på vilken flicka som helst. Kvinnan vill inte heller någonting annat.”

Hitler hade haft stor hjälp av kvinnor i sin karriär och till dem räknas Helene Bechstein och Winifred Wagner. Här kan även nämnas Carola Hoffman, vars make var den Heinrich som senare skulle bli führerns ”hovfotograf”. Hos denne Hoffman arbetade en kopist vid namn Eva Braun och hon kom att bli Hitlers älskarinna under resten av livet. Även hon var tjugo år yngre än sin älskare, så führern var tydligen svag för lammkött.

Eva Braun har beskrivits som den dumma och ytliga blondinen som mest intresserade sig för dans, kläder, sex, film, billiga noveller, djur och idrott. Hon var mycket duktig när det gällde simning och skidåkning. Hon gjorde inga anspråk på att vara intellektuell eller på att förstå politik.

Eva fick snart ett eget rum i Hitlers villa Berghof. Deras förhållande var inte alls så romantiskt och sentimentalt som det varit mellan Adolf och Geli. Eva blev aldrig annat än hans älskarinna, trots att de två till slut gifte sig. Adolf var mycket nedlåtande mot Eva Braun och behandlade henne illa. Han visade sig sig sällan tillsammans med henne och hon fick aldrig visa sig i Berlin. När det kom gäster till Berghof och då det hölls mottagningar och middagar så fick Eva hålla sig instängd i sitt rum. Båda parter var väldigt svartsjuka och Hitler hade förbjudit henne att solbada, röka och dansa. Detta gjorde hon därför i smyg, medan hon hela tiden var livrädd att det skulle komma till Hitlers kännedom.

Hur det var med Adolfs trohet vet vi bland annat genom den italienske utrikesministern Ciano, som i sin dagbok berättar att Hitler 1939 hade en romans med en 20-årig skönhet vid namn Sigrid von Lappus. Till Albert Speer sa Hitler en gång i Evas närvaro: ”Mycket intelligenta män skulle ta sig en primitiv och dum kvinna. Tänk om jag hade en fru som la sig i mitt arbete.”

Eva Brauns dagböcker finns bevarade och där klagar hon bittert över sin ensamhet: ”Jag är förtvivlad! Varför kan inte djävulen ta mig. Hos honom är det säkert skönare än här. Adolf behöver mig bara för en saks skull. Något annat är inte möjligt. När han säger att han älskar mig så menar han bara i detta ögonblick. Precis som med hans löften som han aldrig håller. Varför plågar han mig så och inte gör slut direkt?”

Eva gjorde två självmordsförsök. Det första i november 1932 då hon sköt sig med en pistol i halsen. Detta resulterade bara i att hon under resten av sitt liv måste dölja ett djupt ärr. Tre år senare gjorde hon ett nytt försök. Under kriget var Eva Braun nästan alltid ensam på Berghof medan Hitler flyttade mellan sina högkvarter i Berlin och vid fronterna i öst och väst. Han fick sällan tid att besöka Berghof och Eva var alltid rädd att han skulle överge henne. Med tiden fick Hitler allt starkare känslor för Eva och detta på grund av hennes lojalitet och trohet.

Sin sista tid i livet tillbringade Hitler, som vi vet, i en bunker i Berlin. Han led av Parkinsons sjukdom och hela hans nervsystem var förgiftat av alla de medikamenter som hans livläkare Morell gav honom. Hitler fick bland annat Testosteron, det vill säga manligt könshormon och det gjorde att han ständigt utsatte sina båda sekreterare för sexuella närmanden. Adolf Hitler var nu en fysiskt och psykiskt vrak.

Den 15 april 1945 reste Eva Braun till bunkern för att stå vid sin älskades sida. Hon fann sig i sitt öde. Hon ville inte överleva sin Adolf och gjorde allt för att trösta och hålla honom på gott humör. Hon bytte ofta kläder och gjorde sig vacker och klagade ständigt: ”Stackars, stackars Adolf, alla har de övergivit dig, och alla har förrått dig. Bättre att tiotusen andra dör än att du går förlorad för Tyskland”.

Hitler ansåg inte att en man med hans stora uppgift hade tid med en fru och det var först nu i bunkern, när allt var förlorat, som han gifte sig med sin älskarinna. Nu ville han belöna den kvinna som alltid varit honom trogen, genom att gifta sig med henne. Vigseln ägde rum i bunkern mellan klockan ett och tre på morgonen den 29:e april. Goebbels och Borman var vittnen och vigselförrättare var en man vid namn Walter Wagner, som i hast tillkallats. Efteråt hölls en liten fest tillsammans med Goebbels och hans fru, Bormann, Hitlers två sekreterare, hans adjutanter och kokerska. Man drack champagne och talade om gamla tider. Medan festen pågick drog sig führern tillbaka med en sekreterare för att upprätta sitt personliga och sitt politiska testamente.

Klockan 15.30 den 30 april 1945 begick Eva och Adolf Hitler sitt gemensamma självmord. De drog sig tillbaka till sin avdelning medan Bormann, Goebbels och några andra väntade i korridoren utanför. En stund senare hördes ett skott och när man efter ytterligare tio minuter öppnade dörren fann man de två liken. Hitler låg utsträckt i soffan med blodet ännu droppande. Han hade skjutit sig i munnen. Eva hade tagit gift.

Man bar upp dem i Rikskansliets trädgård, hällde över dem 200 liter bensin och tände på. De närvarande stod alla i givakt och ropade sitt sista Heil Hitler.

Bengt Sändh