Bertil Harding startade de första charterresorna till Gran Canaria 1957, med Transair. Foto: Wikimedia Commons

Svensken som gick från motståndsman mot nazisterna till turismpionjär på Gran Canaria

19 aug 2026 | 06:59

PLUS Den svenske äventyraren Bertil Harding ledde som ung en hemlig motståndsrörelse mot nazisterna i Norge under andra världskriget. Efter kriget blev han den drivande kraften bakom charterturismens intåg på Gran Canaria, och förvandlade ön till en nordisk semesterdröm.

Historien om turismen på Gran Canaria är full av oväntade berättelser och Bertil Hardings liv är inget undantag. Uppvuxen i det lilla samhället Ölserud utmärkte sig Harding redan i unga år som en karismatisk ledare. Under andra världskriget ledde han en hemlig motståndsrörelse i Norge som aktivt kämpade mot ockupationsmakten. Efter krigsslutet sökte många unga européer nya vägar i livet, och Harding var en av dem. Med en längtan efter att lägga krigets fasor bakom sig begav han sig, tillsammans med några vänner, iväg på en skraltig segelbåt med sikte på Karibien, via Kanarieöarna.

Färden fick dock ett abrupt slut i Engelska kanalen, där båten tog skada. Medan vännerna reparerade fartyget i en fransk hamn, reste Bertil i förväg till Gran Canaria. Han fann en nästan orörd idyll i Maspalomas, fylld av lugn och naturskönhet. Här såg han kameler och getter vandra i det karga landskapet, medan bönder skördade tomater som skeppades till brittiska marknader via Canary Wharf. Det var under denna väntan, medan han skyddade sig från ett regnoväder under en båt, som idén om charterturism för nordiska resenärer tog form. Han insåg potentialen i att erbjuda nordbor den paradisiska upplevelse han själv fann – en upplevelse som kunde förändra deras liv på några få timmars flygresa, jämfört med de veckor det tagit honom att nå ön.

Hans första resa till Karibien, efter att hans vänner slutligen korsat Atlanten utan att stanna på Gran Canaria, slutade med att hans segelbåt sjönk. Men drömmen om att dela sin upplevelse av Maspalomas med sina landsmän levde kvar. Han återvände till Gran Canaria, där den nordiska närvaron i huvudstaden växte, och insåg att ön var den perfekta vinterdestinationen. År 1957 lyfte det första planet från Transair AB från Stockholm och landade på Gando flygplats med 54 passagerare ombord. De första charterresorna, ofta med äldre flygplan som DC-4 och DC-6, bestod av omständliga resor med mellanlandningar i bland annat Orly och Lissabon, men de banade väg för en ny era. De "öppnade en ny tid för turismen", enligt Birgitta Frejhagen i hennes bok Los pioneros, och bidrog till att Las Palmas snabbt blev det viktigaste turistcentret i provinsen.

Hardings initiativ fick starkt stöd. Antonio Santana, en kanarisk entreprenör som kände nordborna väl och blivit en av de mest kända spanjorerna i Sverige, bidrog med sitt nätverk och stödde aktivt Hardings satsningar. Även Ingemar Pallin, en svensk skådespelare och radiofigur, känd som "den nordiska rösten på de spanska etervågorna", blev en viktig bundsförvant. Pallin, en vän till Harding, startade i september 1963 ett flerspråkigt program på statliga radiostationen Radio Atlántico, vilket snabbt blev populärt bland utländska besökare och boende på ön. Hans röst var en del av öns radiolandskap i nästan 40 år, och han belönades med hedersbetygelser för sitt bidrag till den spanska och kanariska turismen, skriver El Diario.

Den ökade flyg- och sjöförbindelsen, tillsammans med Gran Canarias strategiska läge, lade grunden för öns turismboom. Från de första pionjärflygningarna 1913, till luftskeppet Graf Zeppelin på 20- och 30-talet, och vidare till de effektiva Boeing 747-jetplanen på 70-talet som kunde transportera 467 passagerare, utvecklades transportkapaciteten i snabb takt. Detta möjliggjorde en turism i masskala. Bertil Hardings bana fortsatte dock bortom Gran Canaria. År 1965 flyttade han till Gambia i Afrika, där han också blev en pionjär inom turismen och bidrog så pass mycket att en huvudgata i huvudstaden Banjul bär hans namn: Carretera Bertil Harding.