En av bloggarens favoritpromenader går framför urbanisationen Costa Quebrada i Benalmádena. Foto: Carin Osvaldsson

Mina promenader

07 nov 2026 | 06:59

PLUS CARIN OSVALDSSON Jag har alltid älskat att promenera. Förr om åren ”powerwalkade” jag. Sedan jag skaffade hund för sex år sedan blir det på ett annat sätt - lite mindre power men å andra sidan konsekvent, dag ut och dag in. Promenaderna är min rörelseform, min enda träning och hobby just nu faktiskt. Idag delar jag med mig av mina viktigaste promenadstråk.

Man kan tro att dagliga hundpromenader inte gör så mycket för konditionen mer än att det såklart är bättre än ett helt stillasittande liv. Men för två år sedan deltog sonen och jag i ett välgörenhetslopp som organiseras årligen av Holiday World i Benalmádena. Vi valde fem kilometer som distans och planen var att gå då varken Iván eller jag är vana vid att springa. Det blev dock så att jag började jogga lite lätt och slutade med att jag faktiskt sprang hela vägen. Det fick mig att inse styrkan i mina dagliga promenader. I år är vi anmälda till samma lopp den 22 november och denna gång blir det tio kilometer!

Jag tror att det förutom regelbundenheten även hjälper att jag bor just i Benalmádena, som är så kuperat. Jag har ett antal promenadvägar jag varierar mellan beroende på tid på dygnet, vilken längd jag orkar eller hinner med och inte minst viken årstid det är. När jag bodde i Reserva del Higuerón fanns det inte lika många sträckor att välja på som nu när jag bor i Torrequebrada, där variationen tycks oändlig.

Som morgonpromenad brukar jag gå runt kvarteret, vilket dock bara det bjuder på ganska stor flexibilitet. Ibland tar jag en liten avstickare längs med ravinen Arroyo Hondo, in i en liten skog. Det är inget stort naturområde men det är ändå härligt att det finns runt knuten. Under sommaren skickade föreningsadministrationen ut mail flera gånger i veckan och varnade för vildsvin, så då var jag lite försiktigare, men efter att inte ha sett ett enda vildsvin under flera månader har jag nu återgått till mina rutiner.

När jag har tid och energi att verkligen gå en powerwalk tar jag varvet runt Torrequebrada Golf. Det tar lite drygt en timme om jag går i hyfsat rask takt. Det är precis lagom egentligen, dock är det ganska mycket upp och ned och under sommarmånaderna är det helt enkelt för mycket. Många gånger tar jag istället vägen längs golfbanan till Yucas, därefter trapporna ned mellan husen till den vackra promenaden framför bostadsområdet Costa Quebrada bort till Playa Viborilla. Denna gångväg är den finaste av dem alla. Tyvärr är den inte så lång.

De dagar jag inte orkar anstränga mig utan mer är ute efter att strosa, brukar jag ta parken Honorata och förlora mig bland de slingriga gatorna och de många trapporna i Nueva Torrequebrada. Var jag än går träffar jag på både nya (för mig) och gamla hundägare. Det är verkligen otroligt hur många människor som har hund! Gatorna ser tyvärr ut därefter. Eftersom det främst är vi hundägare som promenerar är det förvånande att så många låter bli att plocka upp efter sig. Men det blir som en sport, sicksackandet mellan bajset. Bortsett från det är det en trygg och behaglig känsla att gå ut på sin tur och hälsa på var och varannan man möter.

När jag inte vill träffa folk går jag istället upp längs med baksidan av golfbanan till golfklubben, ibland längre, om jag inte tar hela varvet. Eller så tar jag en annan favorit, nämligen Camino de la Viñuela uppför berget mot Benalmádena Pueblo. Utsikten är makalös och det känns verkligen som att bo på landet när man blickar över de gröna kullarna, en och annan gammal gård som fortfarande finns kvar och hästarna i hagar.

Jag kämpar mig uppåt och känner med tillfredsställelse hur det drar i vader och rumpa, sedan ned bland de slingriga vägarna i norra delen av Torremuelle och antingen samma väg tillbaka eller så fortsätter jag bort till Parque Rústico Casablanca och ned genom de bitvis igenvuxna, vilda stigarna, förbi tågstationen och ned till havet. Det har också hänt att jag och sonen gått ända upp till Benalmádena Pueblo och vidare till hans favorit Home Center på andra sidan byn. Det ni, är ett riktigt träningspass!

Även om utbudet av vardagspromenader är väldigt stort i Torrequebrada så händer det att jag tar bilen för att få lite variation, framför allt på helgerna. Då åker vi gärna till La Cala de Mijas och går längs med havet, eller Cabopino och de vackra sanddynerna. Eller på andra hållet till strandpromenaden i Benalmádena Costa. Under lågsäsong kan man parkera vid Castillo de El-Bil-Bil och sedan gå ned till havet och längs med stranden bort till Puerto Marina. Detta är en dold pärla faktiskt, ett mycket trevligt promenadstråk.

Som mamma till en ganska aktiv kille styrs promenaderna även i viss mån av diverse fritidsaktiviteter. Tisdagar och torsdagar är det tennis och jag promenerar i Los Pacos där det även finns en ovanligt stor och bra hundpark. Men dit går jag bara när jag är lat. På senare tid har jag börjat köra ned till strandpromenaden i Fuengirola och då känns det nästan som att vara på semester. Då solen vid det laget har hunnit försvinna bakom husen är det svalt och skönt och det är alltid mycket folk att titta på.

Onsdagar och fredagar är det bordtennis i Arroyo de la Miel och då väljer jag antingen Parque de la Paloma eller området Arroyo del Pantano som jag nyligen upptäckt. Det finns ett projekt för det området - Parque Ibn Al-Baytar - en park på totalt 22 hektar, det vill säga betydligt större än Parque de la Paloma. Men jag skulle inte våga hålla andan medan jag väntar på att den ska bli klar. Det går dock utmärkt att promenera där redan nu, och är fint med vad som faktiskt känns som riktig vildmark mitt bland alla bostadsområden.