Hushåll tvingas ändra vanor på grund av skenande livsmedelspriser
29 sep 2026 | 12:00EKONOMI Matpriserna har stigit med 35 procent på fem år och tvingar många konsumenter att förändra sina vardagsvanor. Dyra basvaror väljs bort till förmån för billigare alternativ, samtidigt som inköpen sprids över fler butiker.
Sedan 2021 har livsmedelspriserna skjutit i höjden och ökat med 34,8 procent fram till augusti 2026, enligt uppgifter från Spaniens statistikinstitut INE. Det överstiger den allmänna inflationen, som under samma period uppgick till 24,2 procent. Prisutvecklingen har slagit hårt mot vardagsvaror: ägg har ökat med 84,0 procent, nötkött med 60,1 procent, standardmjölk med 53,3 procent och potatis med 50,2 procent.
Utvecklingen har lett till att hushållen handlar med betydligt större försiktighet. För att hantera fasta utgifter för boende och energi gör konsumenterna fler men mindre inköp för att undvika impulsköp och hålla månadsbudgeten. Lojaliteten mot enskilda butiker har minskat kraftigt, då nästan 60 procent av inköpen nu sker utanför den vanliga butiken. Samtidigt har varor av butikernas egna varumärken vuxit till 47 procent av den totala varukorgen, enligt analysföretaget Worldpanel. Lågpriskedjor har därmed stärkt sina marknadspositioner.
Samtidigt syns en tydlig förändring i vad som hamnar på tallriken. Enligt jordbruksministeriet Ministerio de Agricultura föll konsumtionen av nötkött under förra året med 3,5 procent samtidigt som priset steg med 13,6 procent. För färsk torsk, som ökade med 10,9 procent i pris, minskade konsumtionen med hela 34,0 procent. I stället har efterfrågan på billigare proteinkällor som kyckling och baljväxter ökat med 5,5 respektive 3,0 procent.
Konsumentorganisationen OCU varnar för att färsk fisk i praktiken har blivit en lyxvara för många hushåll och kräver att mervärdesskatten slopas helt på grundläggande livsmedel. Krisen märks även inom restaurangsektorn, där branschorganisationen Hostelería de España konstaterar att traditionella fasta menyer för tio euro i stort sett har försvunnit på grund av ökade råvarukostnader och andra omkostnader. Det tvingar krögare att anpassa sina menyer och erbjuda enklare måltider.
Dagligvaruhandeln, som nyligen mötte regeringen för att diskutera krisåtgärder, uppger att enbart energikostnaderna har inneburit en extra utgift på 110 miljoner euro sedan oroligheterna i Mellanöstern eskalerade. Samtidigt visar analyser från universitet och handelshögskolor att den snabba prisökningstakten har dämpats. De etablerade prisnivåerna innebär dock att en återgång till tidigare låga priser är osannolik, särskilt med fortsatta geopolitiska spänningar och miljöregleringar som påverkar produktionsleden.
Källa: El País
Kommentarer