Bodega Cesar har blivit ett väldigt populärt utflyktsmål. Under förra året var det över tusen besökare som gjorde den timslånga resan från kusten. För att vi alla skulle vara på solskens humör hade vi ordnat med en bil med chaufför. Det är ett nog mitt bästa tips om ni ska åka dit. Det eller att hyra en buss! Det gör att alla kan njuta av resan och framför allt av vinet.

Vi hade bokat tid och skulle stöta samman med några andra skandinaver klockan 12. Tillsammans var vi cirka 25 personer. Efter filmvisning och en rundvisning av bodegan satte vi oss ner för att prova vinerna. Vi fick fem viner: två torra vita, två röda och ett söt vitt. Till varje vin bjöds det utsökta och akompanjerande tapas. Tillräckligt mycket för att vi skulle avbeställa den lunch som vi hade planerat på tillbakaresan! Besöket tog sammanlagt tre timmar och kostade 20 euro.

Ett av de viner som vi provade var ett rött vin som inte var lagrat på ekfat. Istället hade Richard och hans oenolog José Manuel Cabañas mikrooxiderat vinet. Den processen har många fördelar om man ska göra ett ungt rött vin. Den hjälper att runda av strävheten och vinet blir snabbare moget. Det heter Greta och kostar i butik sju euro. Jag fick också prova Richards nya Gran Reserva, som har fått namnet Últimos Sueños. Det är ett riktigt bamse-vin som jag ska återkomma till i höst, när vinet släpps till försäljning.

Slutligen jag förstått varför så många vingårdar har ett eget kapell eller kyrka. Ska man ha med spanska byråkrater att göra, så är det nog bra att ha en plats att be en stilla bön på.